Annons

Liten etta uthyres

Högt belägen etta lämplig för ungt par som vill bilda familj.
Högt belägen etta lämplig för ungt par som vill bilda familj.

Etta på nära 900 kvadratcentimeter uthyres utanför Vingåker. Lugnt avskilt läge i direkt anslutning till milsvida skogar för friluftsliv.

Beskrivning: Charmig etta med högt läge. Öppen planlösning och en ingång på hela 14×14 cm som blickar ut över blommande ängar med rikt djurliv. Lämpligt för ungt par som vill bilda familj.

Hyra: Gratis hyra mot enklare bevakningsuppdrag nattetid.

Övrigt: Fri jakt på stora områden.

Byggår: 2014

Visning: Öppet hus hela nätterna – vi bjuder på en ”All-you-can-eat” sorkbuffé.

Svar till ”Strix aluco”

Avskilt läge med stora möjligheter till jakt och rekreation.
Avskilt läge med stora möjligheter till jakt och rekreation.
Från entrén har du utsikt över blommande ängar med rikt djurliv.
Från entrén har du utsikt över blommande ängar med rikt djurliv.

 

Annons

Så gräs – funkar på sommaren också

Så här tät och fin har den gräsmatta jag såtts i slutet av maj blivit. Enstaka ogräs sticker upp ibland – men de flesta gillar inte att bli klippta.
Så här tät och fin har den gräsmatta jag såtts i slutet av maj blivit. Enstaka ogräs sticker upp ibland – men de flesta gillar inte att bli klippta.

Jag har inte riktigt förstått vitsen med att köpa färdig gräsmatta. Att så gräs är så mycket enklare och billigare och det går att göra under hela odlingssäsongen.

Ofta brukar man rekommendera vår och höst för grässådd. Men det har egentligen bara med vattentillgången att göra. En regnig sommar eller om man kan vattna, så etablerar sig gräset snabbt även om man sår i juli.

Förarbetet måste man göra oavsett om man köper på rulle eller väljer att så gräs. För egen del är jag inte ute efter några greenliknande kvalitéer på gräsmattan så det handlar mest om att plocka bort större objekt som stenar och rötter och sen försöka få till en någorlunda jämn yta.

Den här biten sådde jag för några veckor sedan och har redan klippt den en första gång. Man ser att vissa bitar inte grott så bra, men det är bara att fylla på med lite mer gräsfrö.
Den här biten sådde jag för några veckor sedan och har redan klippt den en första gång. Man ser att vissa bitar inte grott så bra, men det är bara att fylla på med lite mer gräsfrö.

Gör man det lätt för sig så kommer det att bildas gropar och enstaka knölar i gräsmattan. Men eftersom jag  för det mesta har gräsfrö hemma så brukar jag jämna till det värsta på vårarna. Kapa knölarna och lägga jorden i de hålor som uppstått. Då går det hela tiden åt rätt håll.

Jag brukar dessutom blanda ut gräsfröna med vitklöver. Vitklöver tål klippning bra och är dessutom kvävefixerande som alla baljväxter. Då kommer jorden att vara i bättre skick när det är dags att ta den i bruk för något annat projekt. Som äppelodlingen.

Här bestämde jag mig för att så gräs för ett par dagar sedan och räknar med att det som ut som gräset närmast i bild om några veckor.
Här bestämde jag mig för att så gräs för ett par dagar sedan och räknar med att det som ut som gräset närmast i bild om några veckor.

Men när jag nyodlade och gjorde om skogen till åkermark igen så använde jag rödklöver och gul sötväppling som gröngödsling. Detta för att de har djupa rötter som luckrar jorden. Men efter två år med den kuren går jag över till gräs och vitklöver.

Min teori är att många ogräs konkurreras ut av en klippt gräsmatta. Och på så sätt håller jag jorden i form för framtida odlingar.

För ett år sedan såg det ut så här närmast vägen. Stubbarna från min nyodling låg på tork och marken var ojämn och full med sten och rötter.
För ett år sedan såg det ut så här närmast vägen. Stubbarna från min nyodling låg på tork och marken var ojämn och full med sten och rötter.
Ett år senare är marken rensad på sten och rötter. Jag har kalkat och gödslat och nu börjar det se riktigt trevligt ut.
Ett år senare är marken rensad på sten och rötter. Jag har kalkat och gödslat och nu börjar det se riktigt trevligt ut.
Annons

Planer på att bygga ett rotzonsfilter

På den här platån bredvid dammen tänkte jag gräva ut ett rotzonsfilter.
På den här platån bredvid dammen tänkte jag gräva ut ett rotzonsfilter.

Under mina första år med dammen har jag klarat mig utan filter. Visst – vattnet har varit grumligt men jag har tyckt det var ok. Men med kräftor i dammen har det blivit lite väl sumpigt och jag planerar därför att bygga ett rotzonsfilter.

Det finns mängder av filter på marknaden men de är långt från gratis. Dessutom lockas jag av tanken med någorlunda självgående biologiskt filter istället för en teknisk lösning som kräver massa underhåll. Efter mycket letande på nätet har jag kommit fram till följande lösning:


Vill du följa arbetet med dammen? Prenumerera i spalten till höger.


Ytan på mitt rotzonsfilter kommer att bli runt 30 kvadratmeter – alltså ungefär 10 procent av dammens yta. Egentligen rekommenderas det dubbla när man har mycket fisk i dammen men jag börjar i minsta änden. Det går alltid att bygga ut senare.

Djupet på rotzonsfiltret kommer att bli ungefär 30 cm som är rekommenderat. Det är ett lagom djup för rötterna att tränga ner i.

Skois över rotzonsfilter

Jag kommer inte att använda lavasten som många rekommenderar utan ärtsingel. Runt naturgrus med en diameter på drygt en centimeter. Skälet till att undvika lavasten är att rötterna växer fast i dem och gör det svårt att rensa. För att filtret ska fungera optimalt krävs att man rensar bort en tredjedel av växtligheten när det är fullt, och det går betydligt lättare med ärtsingel. Ytan för bakterier blir något mindre men det är rötterna som gör det stora jobbet. Dessutom är singel betydligt billigare än lavasten.

För att sprida vattnet funderar jag på att använda dräneringsrör. Ett rotzonsfilter byggs vanligen med spridarrör som man slitsar för att vattnet ska tränga ut i bädden men jag tänker att dräneringsrör är en både enklare och billigare lösning.

Utloppet från filtret kommer att leda ner i ett vattenfall. Det är vid området där jag slagit slänten.
Utloppet från filtret kommer att leda ner i ett vattenfall. Det är vid området där jag slagit slänten.

Ett bra tips jag fått är att sätta en vinkel med skruvlock i ändan på en 90 gradersböj på varje spridarrör. När man ska rengöra dem är det bara att ta av locket och vattnet går den enklaste vägen. Sprutar ut genom röret och tar med sig föroreningar i röret.

Jag kommer inte att använda något förfilter eftersom själva idén med ett rotzonsfilter är att det ska ta hand om föroreningarna och få så mycket näring som möjligt.

Vattenfallet kommer att bli ungefär 180 cm högt och jag ska försöka leda vattnet så det bildar en svag ström runt ön.
Vattenfallet kommer att bli ungefär 180 cm högt och jag ska försöka leda vattnet så det bildar en svag ström runt ön.

Vilka växter jag ska använda vet jag inte än men jag lutar att använda sånt som växer naturligt i dammen och i dikena runt omkring. Till exempel kaveldun. Har också fått rådet att inte spola bort jorden från rötterna. Den kommer inte att lorta ner dammen – och växterna behöver den i början inan de etablerat sig i filtret.

Jag är tacksam för synpunkter och förslag på växter.

Rinnande vatten är en lyx

Det är vanligtvis inga större problem med att dra upp pumpen med handkraft ur en djupborrad brunn. Och elkabeln är tejpad med eltejp längs med slangen.
Det är vanligtvis inga större problem med att dra upp pumpen med handkraft ur en djupborrad brunn. Och elkabeln är tejpad med eltejp längs med slangen.

I förra veckan kom det plötsligt inget vatten ur kranen. Den här tiden på året lär det knappast ha fruset och har man djupborrad brunn är risken liten för att vattnet ska ta slut. Så det blev att felsöka.

Det visade sig att motorskyddet löst ut. Det är som en säkring som stoppar pumpen om det är något allvarligt fel. Men när jag återställde den löste den ut igen. Så första steget var att ta reda på om det är en elektriker eller rörmokare man ska prata med. Jag chansade på att ringa till en rörmokare – som hänvisade mig till en elektriker.

Pumpen i en djupborrad brunn sitter vanligtvis långt ner i borrhålet. I mitt fall närmare hundra meter ner. Så det är ett hyfsat stort jobb att få upp den. Därför börjar man med att kolla om det är ett elfel. Det visade sig att en av lindringarna i pumpen var sönder. Tillbaka till rörmokaren.

Det tog två dagar innan han hade tid att komma. Under tiden klarade jag mig med vatten på dunk. Man kan borsta tänderna och tvätta sig med en mugg vatten och djuren förbrukar inte mer än fem liter om dagen. Men dusch blir det ingen, man får klara sig med tvättlapp. Och eftersom toaletterna förbrukar stora mängder fick jag gödsla trädgården istället. Passade på att rasta mig själv när jag rastade hunden.

Ett av de specialredskap som behövs: en rulla så att man inte bryter slangen över kanten på borrhålet.
Ett av de specialredskap som behövs: en rulla så att man inte bryter slangen över kanten på borrhålet.

Efter två dagar dök rörmokaren upp med en kollega eftersom det är ett tvåmansjobb. En som drar upp pumpen och en som drar ut slangen. Hundra meter slang är en lång slang. Sen visade det sig att det gick alldeles utmärkt att dra upp pumpen med handkraft. Så länge det är vatten i borrhålet är det inte våldsamt tungt att lyfta den. Det som kan hända är att nedfarande stenar kilat fast den – eller om man som förr i tiden har en vajer fäst för att lyfta pumpen. Enligt rörmokaren händer det att även rostfria vajrar går av – och har du hundra meter vajer liggande ovanpå pumpen så måste man spränga loss den.

Det är en bra bit slang som ska upp ur jordens innandömen. Efter 25 meter tog gräsmattan slut, så vi fick vika av och fortsätta åt ett annan håll.
Det är en bra bit slang som ska upp ur jordens innandömen. Efter 25 meter tog gräsmattan slut, så vi fick vika av och fortsätta åt ett annan håll.
Pumpen uppe. Dags att montera av slangen och sätta fast den på den nya pumpen,
Pumpen uppe. Dags att montera av slangen och sätta fast den på den nya pumpen.

Slangen återanvändes. Den hänger i en klyka med packning någon meter ner i borrhålet. För att byta pumpen behövdes två specialverktyg: Dels en gängad stång för att få loss slangen ut klykan och dels en trumma som man kan rulla ut slangen över. Eftersom slangen ska ner i borrhålet igen är det bra om man inte skitar ner den för mycket. Trots det var vattnet rejält skitigt i början med den nya pumpen.

Elkabeln  är däremot ny. Eftersom det är 400 volts koppling som ska sitta på hundra meters djup är det rätt bra om den är fabriksmonterad. Min gamla pump var bara sex år så lyckligtvis gick det mesta på försäkringen. Har inte fått fakturan än, men i såna här fall är det bara att byta ihop.

Men nu har jag sett det göras en gång och tror det är fullt möjligt att byta pump själv. Enda problemet som jag ser är att man behöver den där specialstången för att få loss slangen. Man vill inte tappa den ner i brunnen…

 

En miljon visningar – här får du en gratis kokbok

Jag försökte pricka precis när det slog om till en miljon – lyckades inte riktigt. Men här får du i alla fall en gratis kokbok.
Jag försökte pricka precis när det slog om till en miljon – lyckades inte riktigt. Men här får du i alla fall en gratis kokbok.

Nu har jag passerat en milstolpe: Den här bloggen har nu haft EN MILJON sidvisningar. Och det är dig jag har att tacka för det. Som ett tack för ditt engagemang kan du idag ladda ner en liten e-kokbok som jag satt ihop. 

Den som skriver vill bli läst, men när jag startade den här bloggen för drygt fem år sedan trodde jag aldrig att jag skulle nå så många. Antalet besökare har fördubblats varje år sedan starten och jag hoppas det fortsätter i den takten. Då är jag världens största blogg om tio år… 😉

Jag har ett bestämt syfte med den här bloggen och det är att ge praktiska råd och beskrivningar på hur jag klarar mig som nybörjare på landsbygden. Det som skiljer fstvs från många liknande bloggar är att jag gärna skriver om mina missöden. Jag har gjort mycket fel sen jag flyttade hit och genom att även beskriva dessa hoppas jag att du kan undvika samma misstag. Sen vet jag av erfarenhet att det är de lyckade experimenten som lockar flest läsare.

Här kan du läsa och ladda ner den lilla kokbok jag satt ihop.
Här kan du läsa och ladda ner den lilla kokbok jag satt ihop.

Här till höger kan du se den lilla kokbok jag satt ihop. Bara att läsa eller ladda ner. Och jag snålar inte – dela gärna med dig till dina vänner och andra som du tror uppskattar den. 🙂 Så mycket till kokbok kanske det inte är egentligen – bara sju recept. Men det är bra recept som jag ofta lagar här på gården.

Och vill du fortsätta följa mina äventyr på landsbygden så kan du börja prenumerera på bloggen genom att fylla i din mejladress i högerspalten. Då är du säker på att inte missa nästa e-bok som jag håller på att sätta ihop.

Än en gång – tack för att du hittar hit. Det är för dig jag skriver.

//Anders

 

Argument för ekologisk odling förbjuds

Roundup är inte tillåten i ekologisk odling. Men att säga att miljön mår bättre utan den här produkten kan kosta Coop en miljon.
Roundup är inte tillåten i ekologisk odling. Men kemiföretagen menar att det är vilseledande att säga att jorden mår bättre utan såna kemikalier.

Uppdatering. Kemiföretagen har vunnit en seger i domstol. Efter en tendentiös skrämselkampanj har Coop blivit fällda. Svenskt Växtskydd tolkar domen som att man inte får säga att ekologisk odling är bra för mångfalden i naturen eller att ekologisk mat på något sätt är bättre för miljön eller hälsan.

Att Coops kampanj fälls är inte förvånande. Men kemiföretagens tolkning är det. På sin hemsida redovisar de några av de påståenden som som Coop inte längre får göra. Följande påståenden är till exempel inte tillåtna enligt Svenskt växtskydd:

 • Att säga att konventionellt odlad mat innehåller insektsgifter

Rester av bekämpningsmedel hittas regelbundet i konventionellt odlad mat. Livsmedelsverkets test av oekologiska frukter som visade att 9 av 10 frukter innehöll rester av bekämpningsmedel. Svenskt växtskydd menar att ett sånt påstående är både oetiskt och olagligt. Gifterna ligger i de flesta fallen under de EU-godkända gränsvärdena – men som kund föredrar jag att undvika växtgifter i maten så mycket som möjligt. Men det är jag.

• Att säga att ekologisk livsmedelsproduktion ökar mångfalden i naturen.

Användningen av bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Var jag ensam om att se ”Sista skörden” på SVT? Enligt Svenskt växtskydd är det inte tillåtet att marknadsföra ekologisk mat med de argument som visas i filmen. För mig är det här det främsta argumentet för att välja ekologiskt. Att se till att jordbruket är hållbart.

• Att säga att ekologiskt odlade livsmedel är bättre och medför färre risker ur hälsosynpunkt än konventionellt odlade livsmedel.

Det finns enligt Livsmedelsverket inga entydiga bevis för att ekologisk mat skulle vara nyttigare. Det finns inga direkta hälsorisker med konventionellt odlad mat. Däremot är halterna av bekämpningsmedelsrester betydligt lägre i ekologiskt framställda livsmedel. Det man vet är att vissa cancersjukdomar är betydligt vanligare hos lantarbetare som arbetar med bekämpningsmedel. Jag tror inte konventionellt odlad mat är farlig – men får jag välja så föredrar jag alternativet med lägre halter av bekämpningsmedel.


Vill du läsa mer om ekologisk odling och livet på landet? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


Det finns rester av insektsgifter i konventionellt odlad mat. Men den som säger det kan dras inför domstol av kemiföretagen.
Det finns rester av insektsgifter i konventionellt odlad mat. Du kommer inte att dö på fläcken – men själv avstår jag helst.

Den här domen har fått många antiekologer att jubla. Kemiföretagen skriver att deras stämning inte är ett angrepp på ekologisk odling. Men i praktiken har Coops överdrivna kampanj bara skadat den ekologiska odlingen. Och läser man kemiföretagens beskrivning av vad domen innebär så är det tydligt att de inte ser några vinster med ett långsiktigt hållbart jordbruk.

”Vi bryr oss inte om huruvida lantbrukare väljer en ekologisk eller konventionell produktionsinriktning” Anders Normann, Svenskt Växtskydd

Och det är det som är den stora skiljelinjen. Jag bryr mig i allra högsta grad om hur odlingen går till. Att den är långsiktigt hållbar. Jag vet varför jag odlar ekologiskt.

Hjärter eller klöver – vad ska man välja?

Har man egen klövervall så kan man få både hjärter och klöver. Men nu behöver jag lönearbeta ett halvår för att åter få del av det sociala skyddsnätet.
Har man egen klövervall så kan man få både hjärter och klöver. Men nu behöver jag lönearbeta ett halvår för att åter få del av det sociala skyddsnätet.

Ska man följa sitt hjärta eller satsa på att tjäna pengar? För många är nog svaret självklart men i praktiken är det svårare. Särskilt när man som företagare hamnar utanför det sociala skyddsnätet.

Som många säkert vet driver jag ett litet företag på gården och tillverkar olika honungs- och chiliprodukter. Mitt misstag är att jag satsat allt jag äger på företaget. Det kändes bra att kunna dra igång allt utan banklån. Det kändes som det kloka valet. Tyvärr har det haft en del konsekvenser.

Eftersom jag satsat så mycket pengar i företaget så är de pengar jag tjänar än så länge skattefria eftersom det är redan skattade pengar som jag plockar ut. Det rör sig inte om några enorma summor men jag lever ett anspråkslöst liv på landet och hankar mig fram med lite nödhjälp från mina föräldrar emellanåt. Men det går framåt för företaget och omsättningen växer.

Jag har hyfsat gott om klöver – men skulle jag bryta ett ben får jag klara mig själv.
Jag har hyfsat gott om klöver – men skulle jag bryta ett ben får jag klara mig själv.

Problemet är att jag på pappret inte har några inkomster. Även om jag tjänar pengar så är inkomsterna noll i deklarationen de senaste åren. Och det innebär att jag inte har någon sjukpenning. Insåg detta i vintras när en läkare ville sjukskriva mig ett par veckor. En sjukskrivning är helt meningslös för mig eftersom det enda skyddsnät som återstår är socialtjänsten. Och för att få någon hjälp därifrån ska man först uttömma sina ekonomiska resurser – vilket i mitt fall betyder företaget.

Ett annat problem är att jag enligt kreditupplysningsföretaget Creditsafe är en stor risk på grund av mina på pappret obefintliga inkomster. Trots att jag inte har några betalningsanmärkningar eller obetalda räkningar så innebär deras bedömning att jag till exempel inte är betrodd att köpa en tågbiljett på faktura. Och att de leverantörer som anlitar Creditsafe ser mig som en suspekt person och kräver betalning i förskott. Det kan jag leva med. Värre är det här med sjukpenningen.

Skulle jag bryta ett ben så är det kört för mig och mitt företag. Kan jag inte  jobba så är det bara att börja sälja av inventarierna.

Nu är det inte det minsta synd om mig. Jag lever mitt drömliv på landet. men det finns en liten gnagande oro för vad som skulle hända om jag drabbas av något.
Nu är det inte det minsta synd om mig. Jag lever mitt drömliv på landet. Men det finns en liten gnagande oro för vad som skulle hända om jag drabbas av något.

Därför har jag bestämt mig för att hitta ett lönearbete. Jag behöver sex månaders anställning för att komma in under välfärdsparaplyet och få rätt till sjukpenning. Hör gärna av dig om du har något tips.

Jag har jobbat som journalist i närmare 20 år så skrivande, redigering och webb ligger nära till hands. Helst något som jag kan sköta på distans eftersom Vingåker inte direkt är en metropol för jobb inom webb och skrivande.

 

Näckrosor fullkomnar trädgårdsdammen

Näckrosor har en rogivande inverkan på mig. Jag blir glad av att se dem när jag sitter nere vid dammen.
Näckrosor har en rogivande inverkan på mig. Jag blir glad av att se dem när jag sitter nere vid dammen.

Redan när jag började fundera på att bygga en damm så tänkte jag på näckrosor. Det finns något svalt och rogivande över dessa vattenväxter – och de störs inte av kvickrot och andra ogräs.

Det finns mängder av olika näckrosor att välja mellan. Röd, gula eller vita samt olika blandningar. Det finns stora och små, samt näckrosor anpassade för olika vattendjup. Från ett par decimeter ner till en och en halv meter. Men det finns ett viktigt skäl till att jag valde en mer djupgående variant.

Det går att ha näckrosor även i grunda dammar. Men eftersom rhizomet – roten – inte gillar frost så måste man i så fall hålla på och flytta näckrosorna vår och höst. Därför bestämde jag mig för en näckros som trivs på frostfritt djup.

För mig personligen är det bara vita näckrosor som gäller. Det känns mer original. Och om du har synpunkter på vattnet – testa att ha några hundra kräftor i en damm med lerbotten. Och ett rotzonsfilter finns med i planeringen.
För mig personligen är det bara vita näckrosor som gäller. Det känns mer original. Och om du har synpunkter på vattnet – testa att ha några hundra kräftor i en damm med lerbotten. Och ett rotzonsfilter finns med i planeringen.

När det gäller färgen på näckrosen så är jag traditionalist. Det skulle vara en vit näckros – Sörmlands landskapsblomma. Nu blev det inte den inhemska varianten Nymphaea alba utan en hybrid Nymphaea Gladistonia eftersom jag tyckte den är vackrare. Men nu har jag blivit tveksam till om det verkligen är Gladistonia som jag fått. Blommorna är betydligt mindre än väntat. Men det kanske beror på andra faktorer.

Näckrosorna verkar trivas. Så här stor har den ena blivit efter tre år.
Näckrosorna verkar trivas. Så här stor har den ena blivit efter tre år.

Har man dammduk så behövs antagligen de planeringskorgar och speciallera som rekommenderas för näckrosor. Men eftersom min damm har lerbotten nöjde jag mig med att stoppa ner rhizom och lera i en papperskasse som jag sänkte ner på lämpligt djup.

Efter tre år har båda mina näckrosor tagit sig bra, även om den ena nu är betydligt större. I maj börjar jag kunna skymta bladen som stiger upp ur djupet och nu under sommaren så är det gott om blommor. Men ska man foto utslagna näckrosor går det inte att vänta på det vackraste skymningsljuset – då har de dragit ihop sig.

Jag funderade också över om de skulle falla offer för mina kräftor. Men hittills verkar de ha klarat sig bra. Det kan vara så att det finns godare saker än näckrosor för dem att kalasa på.

Allting faller sönder

Nu har jag fått en påminnelse om alltings förgänglighet. Bara materiella skador – men mycket på en gång. Sånt kan göra mig frustrerad.

Det är snart dags för besiktning och jag misstänker att denna spricka kan sitta i synfältet...
Det är snart dags för besiktning och jag misstänker att denna spricka kan sitta i synfältet…

Första incidenten. Ett stenskott fick framrutan att spricka. Var först tveksam till att lägga ner så mycket pengar på min gamla bil. Men min pappa tipsade om att det brukar gå på försäkringen. Och visst. Nu har jag en ny framruta till en kostnad av 1500:–. Eftersom bakluckan också är utbytt efter en påkörning för ett par år sedan så är det bara mitten på bilen som är gammal nu.

Att ha en ren SSD-hårddisk är lyxigt. Men 28 GB är i minsta laget.
Att ha en ren SSD-hårddisk är lyxigt. Men 28 GB är i minsta laget.

Andra incidenten. Beställde en ny dator som skulle ersätta min snart tio år gamla maskin. Den levererades i fredags, men gick inte att starta. Efter att ha suttit länge med en extremt vänlig support på Irland kom vi fram till att den levererats med formaterad hårddisk. Det gick att lösa på distans. Men när jag började föra över filer från min gamla dator tog det stopp. Det fanns inget utrymme. När jag tittade närmare visade det sig att jag bara hade 28 GB hårddisk. Ny kontakt med supporten – och datorn är nu på verkstad.

När det inte kom vatten i kranen upptäckte jag att motorskyddet löst ut. Och det löste ut igen så fort jag återställde det. Ett jobb jag inte kan fixa själv.
När det inte kom vatten i kranen upptäckte jag att motorskyddet löst ut. Och det löste ut igen så fort jag återställde det. Ett jobb jag inte kan fixa själv.

Tredje incidenten. I måndags kväll slutade vattnet fungera. Det visade sig att motorskyddet löst ut. Men är det en röris eller en elektriker som man ska vända sig till? Visade sig att det var båda. Igår hade jag en elektriker på gården som mätte på pumpen och konstaterade att en av lindningarna brunnit och att pumpen måste bytas. Jag har en djupborrad brunn och pumpen sitter närmare hundra meter ner i jordens innandömen så det är inget lätt jobb. Rörfirma ska försöka fixa det den här veckan – men de behöver frigöra två man för det jobbet. Lyckligtvis tipsade de om att kontakta försäkringsbolaget. Och si – försäkringen täcker skadan. 1500:– i självrisk plus 8 procent i åldersavdrag.

Två lärdomar jag fått den senaste tiden: En olycka kommer sällan ensam. Det är dyrt med försäkringar – men bra när det händer något.

En grusväg behöver underhållas

Nytt slitlager gör att vägen ser helt ny ut. Och det kommer den att göra ett tag. Men en grusväg måste underhållas för att vara körbar.
Nytt slitlager gör att vägen ser helt ny ut. Och det kommer den att göra ett tag. Men en grusväg måste underhållas för att vara körbar.

När man bor vid vägens slut – och vägen är en grusväg – så får man ta eget ansvar för vilket skick den ska ha. Det vara några år sedan vi lade på grus så nu var det dags igen.

En grusväg består i allmänhet av tre lager. Längst ner finns vägkroppen som består av stora stenar eller riktigt grovt bergkross. Sen har man ett bärlager. På samfällighetens vägar använder vi 0/32 vilket betyder att gruset innehåller alla dimensioner från damm upp till 32 mm. Blandningen gör att gruset håller samman när det packas men 0/32 är obekvämt att köra på och cykling är inte roligt alls på en sån väg.

Därför lägger vi ett slitlager överst av finare grus – 0/16. Om detta packas väl får man en fin och hållbar vägbana. Men det ska helst göras i samband med regn. Lägger man slitlager på en torr och hårt packad vägbana så binder det inte ihop. Det fina materialet dammar bort och kvar blir de större stenarna som inte kan fästa ihop utan kommer att hamna i diket med tiden.

Efter hand bildas djupa spår i körbanan medan mittsträngen blir högre och högre. Därför lögner man merparten av det nya gruset i hjulspåren.
Efter hand bildas djupa spår i körbanan medan mittsträngen blir högre och högre. Därför lögner man merparten av det nya gruset i hjulspåren.

Det bästa är om man kan göra i ordning en grusväg efter ett rejält regn. Då hyvlar man först vägen med en väghyvel – du har säkert sett de stora gula maskinerna. En väghyvel kan gå ner under potthålen och riva upp ytlagret på vägen, då fäster det nya slitlagret bra. En väghyvel kan också kantskära vägen och dra ut det grus som med tiden hamnat i vägrenen. En tredje funktion är att den kan sköta bomberingen – den ger vägen en profil så att den är högst i mitten och lutar ut mot kanterna så att regnvattnet rinner av.

Stående vatten är det största hotet mot en grusväg. En vattenmättnad vägbana är svag och det blir snabbt djupa spår i den. Det är därför man brukar stänga grusvägar för tung trafik under tjällossningen.

Men en väghyvel är en dyr specialmaskin så ofta brukar man nöja sig med att sladda mindre grusvägar. En vägsladd kan dras efter en traktor och skyfflar gruset fram och tillbaka så att potthåll och tvättbrädor försvinner. Men den går inte lika djup som en hyvel och man kan därför behöva sladda flera gånger under säsongen.

I våras fick vi hjälp av grannen Björn att sladda vägen. Det bästa hade varit om den grusats direkt – men i verkligheten får man anpassa sig efter leveranstider.
I våras fick vi hjälp av grannen Björn att sladda vägen. Det bästa hade varit om den grusats direkt – men i verkligheten får man anpassa sig efter leveranstider.

Sladdningen ska helst göras så fort man börjat få potthål i vägen. Potthål uppstår när vatten blir stående i en liten grop. Varje gång en bil kör igenom potthålet stänker det ut vatten – och med vattnet följer det med fin sand, och potthålet blir djupare.

Nu är det inte så mycket trafik här så jag brukar fylla påbörjade potthål för hand. Tar man dem bara i tid så hinner de inte bli så djupa. Jag har en hög med 0/16 liggande. En grushög är alltid bra att ha när man bor på landet.