Annons

Bästa medlet mot mossa – det har du redan

Så här års är vi många som hittar partier med mossa i gräsmattan. Jag tar det med ro – jag har redan det bästa motmedlet.
Så här års är vi många som hittar partier med mossa i gräsmattan. Jag tar det med ro – jag har redan det bästa motmedlet.

Så här års har många gräsmattor fält med mossa i sig. En del rusar efter kemikalier och mossrivare, men jag tar det lugnt. Jag har redan det bästa medlet mot mossa.

Vissa ogräs kräver konfrontation. Ogräs som kirskål och kvickrot förstår bara våld – annars tar de över. Men när det gäller mossa föredrar jag mjukare metoder – jag använder gräs mot mossa.

Skälet till att du får mossa i gräsmattan är alltid det samma – det beror på att mossan trivs bättre än gräset. När det är kallt ute växer mossa bättre än gräs och då kan det under en period se ut som om mossan tagit över. Det är då man springer till trädgårdbutiken för att hitta motmedel. Själv oroar jag mig inte.

Efter ett antal år här på gården har jag fullt förtroende för min gräsmatta. Om några veckor kommer mossan inte att synas för allt gräs. Gräset tar över bara det får en chans. Så mossa under den kalla årstiden ser jag bara som ett estetiskt problem – det enda sinne som störs är synen. Lukt smak och hörsel berörs inte alls och när det gäller känseln är det inget fel på att ta årets första barfotavandring i en mjuk mossmatta.

Gräset är redan på gång att byta färg från vintergult till smaragdgrönt. Och när scillan vissnat tar jag fram gräsklipparen.
Gräset är redan på gång att byta färg från vintergult till smaragdgrönt. Och när scillan vissnat tar jag fram gräsklipparen.

Skulle det ändå finnas kvar mossa på någon skuggig del av gräsmattan så föredrar jag att ta itu med det under sommaren när mossan är som svagast. Och då använder jag mjuka metoder. Jag angriper inte mossan utan hjälper istället gräset. Med gödning om det behövs, med kalk eller luftning. Här kan du läsa vad Gröna Hannah skrivit i ämnet.

Någon mossrivare tänker jag inte skaffa, men kanske en vertikalskärare som hjälper till att lufta gräsmattan. Det är trevligt med en fin gräsmatta – men bästa sättet att få en sån är att hjälpa den att själv lösa mossproblemet.

Annons

Fåglar vid dammen

Någon minut satt fiskgjusen och spanade över dammen. Sen slog den till med ett plask och flög iväg över gärdet.
Någon minut satt fiskgjusen och spanade över dammen. Sen slog den till med ett plask och flög iväg över gärdet.

En fågelmatning utanför fönstret lockar många trevliga fåglar. Men en damm i trädgården lockar ett helt annat klientel. Dagens nya besökare var en fiskgjuse.

Vissa fåglar – som gräsänder – är ett enbart trevligt inslag vid dammen. Även om den stackars anddraken år efter år verkar förlora sin maka innan häckningen kommit igång. Under åren har jag haft en rad olika änder på besök och då räknar jag även grannens förrymda myskand.  Andra fåglar ser jag på med något mer blandade känslor.

Årets gräsänder har anlänt till dammen. Jag misstänker att det är samma hane som återvänder varje år – och byter ut honorna allt eftersom de blir uppätna.
Årets gräsänder har anlänt till dammen. Jag misstänker att det är samma hane som återvänder varje år – och byter ut honorna allt eftersom de blir uppätna.

Hägern må vara ståtlig, och jag accepterar att den kommer på besök. Men för oss som försöker bevara den hotade flodkräftan är han igen favorit. Tröstar mig med att kräftorna för det mesta ligger i sina hålor under dagarna när hägern inventerar fiskevattnen.

Dagens besökare var en fiskgjuse. Såg hur den gled över dammen flera gånger innan den slog sig ner i den stora granen. Satt där några minuter innan den med ett plask kastade sig mot vattnet och flög iväg med en stor guldfisk i klorna.

Hägern må vara ståtlig, men när den vittjar min damm på kräftor önskar jag att den skaffade ett annat tillhåll.
Hägern må vara ståtlig, men när den vittjar min damm på kräftor önskar jag att den skaffade ett annat tillhåll.

Sorgen efter guldfisken är måttlig eftersom jag insett att det var ett misstag att plantera ut dem. Men det är ändå lite häftigt att de vuxit till sig i den grad att fiskgjusen anser dem vara värda ansträngningen.

Fiskgjusen lämnar dammen med en rejäl guldfisk i klorna.
Fiskgjusen lämnar dammen med en rejäl guldfisk i klorna.
Annons

Traktorkunskap för nybörjare

När jag skaffade traktor hade jag bara en vag aning om hur de olika reglagen fungerade. Jag provade mig fram och lyckades till slut hitta en gammal manual på nätet. Veckans söndagsfilm är tänkt som en genväg för andra nybörjare.

Det är en liten genomgång över hur de olika reglagen fungerar på min traktor. Det finns mängder med olika traktorer och ju senare modell desto mer avancerade/komplicerade brukar de vara. men nästan alla har samma funktioner så förhoppningsvis kan de här filmen vara till nytta.

30 fågelholkar på väg upp

Första lasset fågelholkar på väg för uppsättning. Alla har inte kommit än, men att sätta upp ett dussin i taget känns lagom.
Första lasset fågelholkar på väg för uppsättning. Alla har inte kommit än, men att sätta upp ett dussin i taget känns lagom.

I höstas beställde jag tretti fågelholkar som ska sättas upp runt om på gården. De första anlände idag, så det har blivit lite klättrande på stege.

När jag sätter upp fågelholkar är det några saker jag tänker på. Det viktigaste är att jag ska kunna se holken. Om fåglarna uppskattar den är det bra – men min motivation är att kunna titta på dem. Så en holk som inte syns gör inte lika mycket nytta.

Jag sätter i snitt två holkar i varje träd. Höjden bestäms av stegens längd och väderstrecket så att jag ser holken från huset.
Jag sätter i snitt två holkar i varje träd. Höjden bestäms av stegens längd och väderstrecket så att jag ser holken från huset.

Sen finns det många synpunkter på var fågelholken ska placeras. Min övertygelse är att det inte är så noga. När jag sätter upp en fågelholk så är det bara ett erbjudande, ett alternativ för traktens fåglar. De har ingen boplikt utan är fria att flytta in där det passar dem. Och där har jag fullt förtroende för att fåglarna själva kan fatta det beslutet.

Jag sätter holkarna på runt tre meters höjd. Då är de lätta att komma åt för rengöring. En del säger att man ska sätt dem så högt att inte katter eller vesslor kan komma åt dem – men så högt finns inte om rovdjuren är tillräckligt motiverade.

Barnarbetarna som tillverkat holken brukar signera dem. Den här är gjord av Suleyman.
Barnarbetarna som tillverkat holken brukar signera dem. Den här är gjord av Suleyman.

Ett annat vanligt råd är att sätta holkarna med stort avstånd för att anpassa dem till fåglarna revir. Men även det beslutet överlåter jag på fåglarna. Jag sätter i snitt två holkar i varje träd väl medveten om att talgoxen kanske inte vill ha en annan talgoxe som närmaste granne. Men det finns många fågelarter som trivs i holkar med 28 mm öppning och om talgoxen inte vill bo nära en artfrände kanske en entita går bra.

Den här konstruktionen av fågelholk hade jag inte sett tidigare. Lite omständigare att tillverka, men väldigt praktisk för uppsättning och rengöring.
Den här konstruktionen av fågelholk hade jag inte sett tidigare. Lite omständigare att tillverka, men väldigt praktisk för uppsättning och rengöring.

Mina holkar har en för mig ny konstruktion. De har en löstagbar bakvägg som man fäster i trädet. Sen är det bara att haka på själva holken. Lätt att sätta upp och lätt att städa ur. Lite omständigare konstruktion men eftersom jag köper dem färdiga är det ett bra alternativ.

5 tips när du ska odla potatis

Sista kupningen gör jag när blasten blivit 20–30 centimeter hög. När raderna slutit sig kan man koppla av.
Sista kupningen gör jag när blasten blivit 20–30 centimeter hög. När raderna slutit sig kan man koppla av.

Över 20 grader idag – och fortsätter det så här är det snart dags att sätta potatis. Potatis är av tradition en av våra viktigaste grödor och den viktigaste inhemska källan till C-vitamin. Och har man egen odling finns det ingen godare potatis än den man själv drar upp ur jorden. Här kommer fem tips för att få en bra skörd:

1. Välj rätt potatis

Vi har alla våra favoritsorter när det kommer till potatis – själv är jag till exempel väldigt förtjust i Cherie. Men odlar man ekologiskt är det viktigt att tänka på resistens och motståndskraft mot olika sjukdomar. Ett skäl till att undvika traditionella sorter som King Edward – en av de mest besprutade potatissorterna – är att de ofta inte har motståndskraft mot dagens potatissjukdomar. Hos mig är det bladmögel som är det största hotet, särskilt regniga somrar. Jag föredrar därför motståndskraftiga och tidiga sorter som Rocket.

2. Gödsla

Biofer är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel som jag tycker fungerar bra på mina rabarber.
Biofet 10–3–1 är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel och för att det ska bli enklare använder jag samma gödsel till det mesta i odlingarna.

Potatis är mycket känslig för hur man gödslar, särskilt för kvävegödsling. För lite kväve ökar risken för att potatisen faller sönder när du kokar den. För mycket kväve ökar risken för blötkokning – att potatisen blir svampig.  Ett mycket grovt riktvärde är att potatisen behöver 12 gram kväve per kvadratmeter, vilket till exempel motsvarar 120 gram Biofer 10–3–1. Sen får man räkna på hur stort potatisland man har. Räknar du med en stor skörd – öka given. Liten skörd – minska. Gödsling av potatis är en hel vetenskap men noggrannare än så här är inte jag.

Tretti meter rakt fram med traktor och potatiskupare. Steg ett för att plantera aronia.
Har man traktor och en potatiskupare går jobbet snabbt. Annars får man kupa för hand.

3. Kupa

Glöm inte kupa! Sätt potatisen på fem centimeters djup när jordtemperaturen är minst 7 grader – är det kallare i jorden gror inte potatisen och risken för att den ska ruttna ökar.
En vecka: Dags för en första kupning
Två veckor:  Kupa potatisen en andra gång. (Har du inga problem med rotogräs kan du hoppa över någon av kupningarna.)
När potatisen kommit upp: Dags för en tredje kupning – försök att skapa en spetsig kam på kupan – det minskar risken för brunröta.
När blasten är 20–30 centimeter hög:  Dags för en sista kupning – dels för att bekämpa ogräs och dels för att minska grönfärgningen av potatisen.
När raderna slutit sig kan man ta det lite lugnare

4. Vattna

Håll ett öga på regnmätaren – potatis vill ha mycket vatten – och om inte himlen vill bidra så får du göra det.
Håll ett öga på regnmätaren – potatis vill ha mycket vatten – och om inte himlen vill bidra så får du göra det.

Potatis är en gröda som vill ha mycket vatten. Man brukar räkna med att det behövs mellan 300 och 500 mm under vegetationsperioden, så håll ett öga på regnmätaren. En torr vår och försommar kan man behöva vattna en hel del. Vattna helst mellan kuporna – kör man spridare och vattnar över blasten ökar risken för bladmögel.

Blasten slås av ett par veckor före skörd – men råkar du ut för bladmögel som på bilden måste den angripna blasten bort från fältet så fort som möjligt.
Blasten slås av ett par veckor före skörd – men råkar du ut för bladmögel som på bilden måste den angripna blasten bort från fältet så fort som möjligt.

5. Döda blasten

Ett par veckor innan skörd bör man slå av blasten. Vad som då händer är att tillväxten stoppas, men i gengäld blir skalet kraftigare och risken för skador minskar. Tar man bort den slagna blasten från fältet minskar dessutom risken för brunröta eftersom eventuell bladmögelsmitta hinner försvinna. Är det torrt så att blasten torkar och vissnar är detta inte nödvändigt.

Väggar och golv borta i första rummet

Golvet var gjort av limmade spånskivor men de gick rätt lätt att bryta isär. Knepet är att arbeta med spett och flera klossar som man lägger in allt eftersom man lyfter skivorna med spettet.
Golvet var gjort av limmade spånskivor men de gick rätt lätt att bryta isär. Knepet är att arbeta med spett och flera klossar som man lägger in allt eftersom man lyfter skivorna med spettet.

Lagårdsrenoveringen har stannat av lite i väntan på att hönshuset ska bli klart. Alla lister och detaljer tar en evig tid – så nu jobbar jag med ladugården på eftermiddagarna.

Jag måste känna att det stora projektet med renoveringen av ladugården går framåt. Därför jobbar jag nu i den änden på eftermiddagarna. Dagens projekt var att riva ut golvet.

Man vad aldrig vad som väntar när man börjar riva i en gammal byggnad och under spånskivegolvet visade det sig ligga blandade dimensioner av reglar lite kors och tvärs. Inga större problem.

Nu är allt skivmaterial borta ur första rummet som ska renoveras. Nästa steg är att ta bort golvreglarna och börja gräva ut grunden.
Nu är allt skivmaterial borta ur första rummet som ska renoveras. Nästa steg är att ta bort golvreglarna och börja gräva ut grunden.

Jag bröt loss en skiva i taget med hjälp av ett spett och det rullade på riktigt bra. Och för första gången i år fick jag svettas rejält när jag jobbade.

Att jag redan tagit upp hålet för den framtida dörren underlättar jobbet betydligt. Det gick att bryta upp de första skivorna utifrån och allteftersom bara ställa dem i öppningen. I morgon bär det av med ett första lass till tippen. När reglarna är borta ska jag bestämma mig för vad som ska bli nollnivån – den nivå som plattan ska hamna på. Och sen är det dags att gräva ut grunden.

Det kommer att bli det riktigt tunga jobbet – och hur marken ser ut under kommer också att avgöra hur mycket isolering jag kommer att få plats med under betongplattan.

Trico Garden fungerar – men är för dyrt

Besprutat tycker jag är en väldigt dumt uttryck. Det är inte sprutan som är skadlig för miljö och hälsa utan vad du häller i den. Här besprutar jag mina blåbärsbuskar med Trico Garden.
Besprutat tycker jag är en väldigt dumt uttryck. Det är inte sprutan som är skadlig för miljö och hälsa utan vad du häller i den. Här besprutar jag mina blåbärsbuskar med Trico Garden.

Ni som följer bloggen vet att rådjur och hjortar inte är mina vänner utan snarare en lantlig version av stadens klottrare och vandaler. I ett par år har jag nu testat Trico Garden, och det fungerar. Men kostar mer än det smakar.

Trico Garden hjälper ett tag. Men vintertid kan man inte spruta och då kommer odjuren.
Trico Garden hjälper ett tag. Men vintertid kan man inte spruta och då kommer odjuren.

Trico Garden är ett miljövänligt medel med fårfett som den verksamma beståndsdelen. Fårfettet ligger i en emulsion som gör det vattenlösligt och det finns också ett färgämne så man ska kunna se vilka buskar som är besprutade.

Dyr – och fungerar bara på sommaren.
Dyr – och fungerar bara på sommaren.

Fårull är ett traditionellt medel för att avskräcka hjortdjur som tyvärr inte verkar fungera.  Trico Garden är en vidareutveckling av den metoden som faktiskt verkar ha effekt. När man använder det på bärbuskar och fruktträd är rekommendationen att man gör det innan blomning. Gissningsvis för att minimera risken för bismak hos frukten.

Den största nackdelen är priset. 245 kronor för en liten flaska med 250 ml. Betydligt billigare att köpa en liter för 349:- istället. Medlet ska sedan spädas 1:4 så en literflaska ger 5 liter. Och det är vad som går åt för att spreja mina odlingar. Trodde det skulle bli billigare att köpa en 10 litersdunk Trico för 1595:–, men det visade sig att den är utspädd. Vilket innebär att det är nästan dubbla priset om man köper i storpack.

Förra säsongen sprutade jag blåbärsbuskar, aronia, mina masurbjörkar och min nyplanterade äppelodling. Totalt ungefär 300 små träd och buskar. Till det gjorde jag av med en liter koncentrat per besprutning.Enligt instruktionerna ska man spreja var fjärde till sjätte vecka vilket för mina knappt 4000 kvm odlingar skulle innebära en kostnad på flera tusen kronor per år. Och det är ohållbart.

Jag sprutade med Trico Garden i höstas men under vintern har närmare 200 äppelträd blivit skadade av hjortar och rådjur. En del kanske överlever – men allt för många har blivit ringbarkade.
Jag sprutade med Trico Garden i höstas men under vintern har närmare 200 äppelträd blivit skadade av hjortar och rådjur. En del kanske överlever – men allt för många har blivit ringbarkade.

Sen kan man enligt tillverkarna inte spruta vintertid eftersom det inte får vara risk för frost. Och det är det stora problemet. Jag sprutade i höstas men har under vintern fått större delen av min fruktodling förstörd av barkgnagande hjortdjur.

Med en enkel handspruta täckte jag 150 buskar och träd på mindre än en timma.
Med en enkel handspruta täckte jag 300 buskar och träd på ett par timmar.

Medlet är lätt att spruta och jag kände själv ingen lukt. Det är uppenbart att det är tillräckligt illaluktande/smakande för att rådjur och hjortar ska välja andra alternativ i skogen, eller hos grannen. men effekten avtar allt för snabbt. Trico Garden fungerade bra under sommarhalvåret när jag sprutade regelbundet men nr frosten kom var det bara en tidsfråga innan de gav sig på träden.

Min slutsats är att Trico Garden fungerar till hälften. Sommartid är det utmärkt, men när vintern kommer är det bara stängsling som kan hålla odjuren borta. Dessutom är det inte lönsamt att lägga flera tusen per år på ett medel som bara fungerar sommartid. Då är det bättre att lägga pengarna på bra stängsel.

Dags att gödsla rabarberna

Jag satte tre hundra rabarberplantor för några år sedan och ungefär en tredjedel är i livet idag. Hade jag gjort om det hade jag satt alla på plast.
Jag satte tre hundra rabarberplantor för några år sedan och ungefär en tredjedel är i livet idag. Hade jag gjort om det hade jag satt alla på plast.

Våren är sen – men redan har de första röda rabarberknopparna letat sig upp ur myllan. Och rabarber ska gödslas så tidigt som möjligt på våren – så fort det går att mylla ner gödseln. 

I mina rabarberodlingar använder jag Biofer, ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel som ofta går att köpa i lösvikt. Visst, jag har egen hönsgödsel – men för växter som ska ha en mer noggrann giva är det pelleterade att föredra. Den egna gödseln använder jag istället för att gödsla större fält.

Biofer är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel som jag tycker fungerar bra på mina rabarber.
Biofer är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel som jag tycker fungerar bra på mina rabarber.

Jag har räknat på gödselbehovet för rabarber och här i Sverige motsvarar det ungefär en rejäl näve Biofer två gånger om året. Första givan tidigt på våren och andra givan efter skörd – runt midsommar ungefär. Det är viktigt att inte gödsla rabarber för sent på sommaren eftersom det försämrar rabarberns övervintringsförmåga.

Här kan du läsa om mina vedermödor när jag planterade rabarberna.

Sen måste gödseln myllas ner annars försvinner kvävet i luften. Jag använder mig av ett gammalt planteringsrör som gör det rationellt att gödsla planta för planta. Bara att trycka ner, öppna röret och sen släppa ner pelletsen.

Ett skogsplanteringsrör är en bra hjälp när man ska gödsla rabarber i lite större skala.
Ett skogsplanteringsrör är en bra hjälp när man ska gödsla rabarber i lite större skala.

Har man bara några rabarberplantor i trädgården är det inte lika noga med gödslingen. Ofta skördar man inte lika intensivt och är inte beroende av att få största möjliga skörd. Tar man bara några stjälkar då och då så klarar sig rabarbern med betydligt mindre.

Förra året delade jag ett tiotal rabarberplantor och satte dem på väv. Erfarenheterna från tidigare år är att jag får betydligt större skörd när rabarbern slipper konkurrens från kvickrot, hästhov och hallon. Tyvärr har jag sett tendenser på att just hallonen börjat ta sig igenom täckväven.

 

Se till att välja rätt linolja

När jag gick på båtbyggarskolan byggde jag och min byggkamrat denna skärgårdseka. Och här har det gått åt mycket olja. Alla lackade delar är först linoljade. Skrovet är behandlat med roslagsmahogny på både in- och utsida.
När jag gick på båtbyggarskolan byggde jag och min byggkamrat denna skärgårdseka. Och här har det gått åt mycket olja. Alla lackade delar är först linoljade. Skrovet är behandlat med roslagsmahogny på både in- och utsida.

Det är skillnad på olika sorters linolja. Ska man både lägga ner arbete och använda en orginalprodukt så ska man köpa kvalité. Och inte minst rätt sorts olja.

Linolja är en vegetabilisk olja som man får fram genom att pressa fröna från oljelin. Den går att använda till matlagning men dess främsta egenskap är att den kan användas som träimpregnering.

Rå linolja
Här använder jag rå linolja för att få en djup, miljövänlig impregnering till mina djupbäddar.
Här använder jag rå linolja för att få en djup, miljövänlig impregnering till mina djupbäddar.

Rå linolja finns i två olika varianter: kallpressad och varmpressad. Och det är den råa kallpressade linoljan man vill ha till impregnering eftersom den har extremt små molekyler. Det gör att oljan får mycket bra inträngning i trät där den expanderar något och ger ett bra rötskydd. Den råa linoljan har betydligt bättre inträngningsförmåga än moderna rötskydd som alkydolja och latex och kan därför användas som ett miljövänligt rötskydd. Jag testar just nu hur bra den fungerar i odlingsbäddar och återkommer i sommar med resultatet.

Det sägs ibland att rå linolja inte härdar. Det gör den visst, men det tar flera veckor. Se därför till att torka bort den olja som inte sugits upp, annars får du fläckar på träytan. Ibland rekommenderas att man blandar ut linoljan med terpentin för att få bättre inträngning. Själv tycker jag skillnaden blir måttlig om man använder bra kvalité på oljan, så jag struntar vanligen i det.

När linfröna pressats en gång kan man pressa ut ännu mer olja under uppvärmning och man får då varmpressad linolja. Denna har större molekyler och kan därför inte tränga in lika bra i trät.

Så se till att köpa kallpressad rå linolja. Står det inte att den är kallpressad kan man utgå från att det är den billigare sämre kvalitén.

För att få den här lystern har vi först oljat in trät med rå linolja - morgon och kväll i flera dagar tills trät var mättat. Därefter har vi lagt på kokt linolja som förseglar ytan. Slutligen lackade vi ytan minst fem gånger med lätt slipning och dammtorkning emellan.
För att få den här lystern har vi först oljat in trät med rå linolja – morgon och kväll i flera dagar tills trät var mättat. Därefter har vi lagt på kokt linolja som förseglar ytan. Slutligen lackade vi ytan minst fem gånger med lätt slipning och dammtorkning emellan.
Kokt linolja

Det främsta användningsområdet för varmpressad är att använde den som bas för kokt linolja. Den kokta linoljan härdar på ett par dagar under värmeutveckling och kan användas som lack. Däremot har den inte lika bra  inträngningsförmåga i trät som rå.

Det är den kokta linoljan som kan självantända om man lämnar oljiga trasor eller sågspån. Se till att dränka oljetrasor i vatten eller bränn upp dem direkt.

Ett av mina projekt är att bygga djupbäddar. Jag ska bygga två lådor och testar att linolja insidan på den ena lådan. Om några år kommer jag se om skillnaden blir tillräckligt stor för att motivera arbetsinsatsen.
Här testar jag att impregnera mina upphöjda odlingsbäddar med linolja är att bygga djupbäddar. Bäddarna har nu varit i bruk några år  och i sommar ska jag skriva om metoden motiverar arbetsinsatsen.
Roslagsmahogny

Ett klassiskt användningsområde för linolja är att blanda lika delar linolja, terpentin och trätjära för att skapa roslagsmahogny. Denna ytbehandling ger ett tåligt och lättskött träskydd. Från början nästan mahognyliknande men med åren, när fler och fler skikt strukits på, bli trät helt svart. Det finns lika många recept på roslagsmahogny som det finns gubbar i skärgården, men att blanda lika delar fungerar bra.

Man kan använda antingen kokt eller rå beroende på om man vill ha inträngning eller hård yta. Roslagsmahogny ger en som sagt en tålig och lättskött yta, men den behöver flera veckor i solsken för att torka på riktigt. Och blir aldrig förstahandsvalet för den som envisas med att ha vita byxor.

Bokashi – inte för alla

Är Bokashi lösningen på utarmade jordbruksmarker? Och vill vi i så fall ersätta naturliga mikroorganismer med sådana som tillverkats på fabrik och ägs av ett företag?
Är Bokashi lösningen på utarmade jordbruksmarker? Och vill vi i så fall ersätta naturliga mikroorganismer med sådana som tillverkats på fabrik och ägs av ett företag?

Om man idag skriver ordet kompost i ett trädgårdsforum så kommer svaret som ett eko: Bokashi. Det sägs vara lösningen på många av världens problem. Men vad är sant?

Först kom Tamagotchi, sen Pikachu. Det senaste tidsfördrivet från Japan heter Bokashi – och som sina föregångare tycks det ta världen med storm. Men vad är det egentligen? Enligt tillverkarna är Bokashi ett luktfritt sätt att tillverka jord av köksavfall genom fermentering med utvalda mikroorganismer, så kallade EM (Effektiva Mikroorganismer).

Det påstås på sina ställen att Bokashi är en lösning på matsvinnet – och matsvinn är ett verkligt problem. I genomsnitt producerar varje svensk 74 kilo matavfall per år. Men det är en rejäl tankevurpa om man tror at matsvinnet minskar om man stoppar det i en hink. Ungefär som när man använder vetekli (livsmedel) som medium för att sprida bakterierna i en kompost för att bryta ner livsmedel.

Ett annat problem är de ”Effektiva Mikroorganismerna”. Om de är mer effektiva än de miljarder naturliga mikroorganismer som finns i matjord, vad händer då när man sprider dessa fabrikstillverkade varelser i naturen? Förhoppningsvis kommer dessa laboratorieprodukter snabbt att förgås när de möter vårt svenska mikroliv. Den här kompostmetoden går ut på att låta de importerade bakterierna först sätta i sig godsakerna i komposten för att sedan låta naturligt utvecklade organismer slutföra jobbet.

Min varmkompost har ätit allt organiskt avfall här på gården. Mängder med pressrester, äggskal, fruktrens och ett antal döda djur. Nu är allt mull.
Min varmkompost har ätit allt organiskt avfall här på gården. Mängder med pressrester, äggskal, fruktrens och ett antal döda djur. Nu är allt mull.

Och det är ytterligare en invändning jag har. Bokashi påstås ibland tillverka matjord på ett par veckor. Men enligt instruktionerna får du bara ett halvfabrikat i hinkarna. Därefter måste den komposteras på vanligt sätt, eller grävas ner på 40 – 50 centimeters djup för att hålla råttorna borta.

Det är en del arbete med en så här anordning. Ett par gånger i veckan ska du tappa bort lakvatten – som inte är luktfritt. En av säljarna föreslår att du vintertid kan frysa in lakvattnet för att använda på sommaren. Eller ge bort i present. Sen ska hinken efterkomposteras, tömmas och komposteras igen. Så, vad får man då för belöning för vedermödorna? De opartiska undersökningar som gjorts visar att du får en jord som i stort sett är lika bra som normal kompostjord, eller inköpta säckar med Kravmärkt planteringsjord.

Bokashi är för människor som har tillräckligt med pengar för att köpa två plasthinkar för närmare tusen kronor (plus tillsatser och tillbehör) och tillräckligt med tid för en ny hobby. Men man gör väl i alla fall en miljöinsats? Självfallet – om några kriterier är uppfyllda: Du kommer att fortsätta slänga lika mycket mat, du litar på att specialbakterierna är bra för naturen och din kommun inte har en central kompostering. Om kommunen sorterar och komposterar matavfall så är det ett miljövänligare alternativ.

Själv förlitar jag mig på min varmkompost som tagit hand om och gjort sprudlande matjord av allt organiskt avfall här på gården de senaste fem åren.