Blötsnö raserade min hönsgård

Det verkar som om de flesta reglar jag haft under nättaket är knäckta. Först har tyngden av all blötsnö vridit dem så de inte stod på högkant och därefter har de knäckts. Så illvillig kan vintern vara.
Det verkar som om de flesta reglar jag haft under nättaket är knäckta. Först har tyngden av all blötsnö vridit dem så de inte stod på högkant och därefter har de knäckts. Så illvillig kan vintern vara.

Jag började nästan hoppas att vintern var över. Men i en sista (?) dödsryckning vräkte den ner att tjockt lager blötsnö som knäckte delar av hönsgården.

När jag byggde hönsgården så gjorde jag den stabil. Rejäla stolpar och reglar som höll uppe taket. Men det har inte varit tillräckligt. Det finns de som hävdar att blötsnö är tyngre än torr snö. Men det är en sanning med modifikation.

Blöt snö har högre densitet – dvs varje skyffel blir tyngre. Men kommer det 10 mm nederbörd så spelar det ingen roll om snön är blöt eller torr. 10 mm är 10 mm. Så om den hamnar på taket gör det ingen större skillnad. Däremot har blötsnö en annan egenskap som kan ställa till det. Den klibbar ihop. Och det var det som drabbade min hönsgård.

Tur i oturen att jag inte behöver leta efter några höns i snömassorna. Mina Sussex har annars inte haft några problem med att vara ute i snö. Tack för det fågelinfluensan...
Tur i oturen att jag inte behöver leta efter några höns i snömassorna. Mina Sussex har annars inte haft några problem med att vara ute i snö. Tack för det fågelinfluensan…

Torr snö som faller över hönsgården ramlar till stor del igenom nätmaskorna. Men blötsnön lägger sig som ett kompakt tak som dessutom inte går att skaka ner. Tidigare under vintrarna brukar jag bara behöva ruska på näten så faller snön ner. Men den snömassa som ligger där nu flyttar inte på sig.

Tur i oturen är restriktionerna efter fågelinfluensan. Eftersom inga höns får vara ute var det inga som drabbades av raset. Nu är det bara att avvakta. Förhoppningsvis blir snön inte långvarig och när den försvunnit blir det dags att inventera skadorna.

Det är som jag brukar säga – det händer alltid något på landet.

Fixa bubblande avlopp

Jag har haft problem med att det bubblar i avloppsbrunnarna emellanåt. Att ett avlopp låter gör inte så mycket, men det tömmer vattnet i vattenlåset och då luktar det avlopp i huset.
Jag har haft problem med att det bubblar i avloppsbrunnarna emellanåt. Att ett avlopp låter gör inte så mycket, men det tömmer vattnet i vattenlåset och då luktar det avlopp i huset.

Sen jag skaffade gården har jag ibland märkt att det bubblat i avloppen. Särskilt när det varit mycket regn eller mycket vatten i trekammarbrunnen. Nu är problemet löst.

Bubblandet uppstår när det blir undertryck i avloppsrören. När man spolar på toaletten till exempel så drar vattnet med sig luft och undertrycket gör att det dras in luft via golvbrunnar och även via kröken på toalettstolen. Om det däremot rinner långsamt och bubblar – då är det stopp och ett helt annat problem.

Själva bubblandet är ett måttligt problem men det gör också att vattnet försvinner ur vattenlåsen – och då sprider sig lukten från avloppet i huset. Mindre angenämt.

När jag först letade efter lösningar rekommenderades jag att installera 110 mm rör anslutet till avloppet – sen skulle det vidare upp genom vinden och taket för att sluta över taknock för att inte sprida dålig lukt. Med andra ord ett större projekt. Som jag förstår det beror rekommendationen på så grovt rör på att det finns risk för kondens och isbildning vintertid.

Min enkla lösning blev att montera en vakuumventil under tvättstället på andra våningen. Och nu verkar problemet vara löst. Inget mer bubblande avlopp.
Min enkla lösning blev att montera en vakuumventil under tvättstället på andra våningen. Och nu verkar problemet vara löst. Inget mer bubblande avlopp.

Men om man förlägger avluftningen inomhus så slipper man det problemet. Så jag valde att testa en enklare lösning. En Y-koppling och en vakuumventil som jag satte under handfatet på andra våningen. Kostnad drygt 200 kronor på Biltema plus tjugo minuters arbete. Bara att tömma skåpet och rita ut var röret skulle kapas. Sen var det bara att montera ner och såga. Dessa enkla kopplingar trycker man lätt ihop om de först kletas in med diskmedel.

Nu har avluftningen bara varit installerat ett par dagar men jag har inte hört något bubblande under den här tiden. Så för tillfället betraktar jag problemet med dåligt avluftat avlopp som löst.

 

Fälla gammalt äppelträd

Det här äppelträdet stod på en bra och skyddad plats – men eftersom jag inte vill ta några risker med min äppelodling så valde jag att fälla det.
Det här äppelträdet stod på en bra och skyddad plats – men eftersom jag inte vill ta några risker med min äppelodling så valde jag att fälla det.

Gamla äppelträd ska man vara rädd om. Men ibland blir man tvungen att fälla dem av olika skäl. I mitt fall var det smittskydd som fällde avgörandet.

Om ett par månader får jag två hundra äppelträd till min nya odling. Under ett par års tid har jag förberett marken där de ska stå. Jag har påbörjat stängning runt gården för att hålla mina fiender – rådjur och hjortar – borta. Sista momentet tog jag itu med idag – att fälla det gamla Oranieäppleträdet.

Oraineträdet var svårt angripet av fruktträdskräfta. Inte bara ute på grenarna utan även nära själva stammen.
Oraineträdet var svårt angripet av fruktträdskräfta. Inte bara ute på grenarna utan även nära själva stammen.

Trädet har burit dåligt med frukt under de år jag bott här och dessutom var det på väg att växa upp i kraftledningen till gården. Men det var inte skäl nog att fälla det. Vad jag inte kunde leva med var att det var svårt angripet av fruktträdskräfta. Att spara ett gammalt angripet träd tjugo meter från en nyetablerat odling skulle vara att utmana ödet.

Det tog en kvart att fälla trädet. Riset kommer jag att bränna och de grövre delarna hamnar i vedskjulet. För att säkra marken från sporer kommer jag att fräsa marken där trädet stått och sen lägga på ny jord så att sporerna får minsta möjliga chans att överleva.

Trädet hade står där i kanske 50 år – men med hjälp av motorsåg var det snabbt bara ris och ved. Sorgligt, men nödvändigt.
Trädet hade står där i kanske 50 år – men med hjälp av motorsåg var det snabbt bara ris och ved. Sorgligt, men nödvändigt.

 

Min viktväktarmat

Julen passerade utan någon större viktuppgång trots att jag gav mig själv frikort. Nu rullar mitt viktväktande bara på och det är dags att sammanställa vad jag äter.

Viktväktarnas system är lättbegripligt. Beroende på din utgångsvikt får du ett antal poäng och dessa använder du när du äter. Håller du dig inom ramen för dina poäng så går du ner i vikt. Så enkelt är det.

Med min lite mer massiva kroppshydda har jag 46 poäng per dag att spendera. Dessutom har jag en veckobonus på 42 poäng. Bonusen kan jag välja att festa upp på en dag eller att sprida ut den och äta några extrapoäng varje dag. Alternativt kan jag välja bort den och casha in lite extra viktnedgång den veckan.

För att sätta poängen i perspektiv: En Big Mac kostar 17 poäng, en skiva grovt bröd 3 poäng, fläskkotlett (fettet bortskuret 1 poäng). Frukt och grönsaker är gratis. Sen fördelar man det som man vill. Vilket betyder att pizza (58 poäng) äter jag väldigt sällan.

Jag tycker det är lite knepigt i början att hitta vilken mat som är värd sina poäng, men här kommer en lista över en del saker som jag ätit de senaste månaderna:
(Värt sina poäng, för dyrt)

Frukost

Slänger du äggen när de passerat bäst föredatum? Ett verkligt slöseri visar det sig i undersökningen.
Ägg är mat som är väl värd sina poäng.

Havrekuddar 2 dl + Lättmjölk 3 dl   8 poäng
Ägg 2 poäng
Vitt bröd, skiva  2 poäng
Lätt&Lagom, 3 tsk 2 poäng
Kaffe 0 poäng
Apelsinjuice, 2 dl, 5 poäng
Skinka, 4 skivor 1 poäng

Lunch

Bortsett från nyår är det inte många svenska högtider som firas utan den här uppsättningen.
Sill och potatis är bra mat året runt – och en nubbe kan man kosta på sig.

Vita bönor, burk (avrunnen) 7 poäng
Potatis, styck 2 poäng
Fläskkotlett, fett bortskuret 1 poäng
Smör/margarin, 1 tsk 2 poäng
Big Mac 17 poäng
Pommes, mellan 10 poäng
Light läsk 0 poäng
Löksill, 6 bitar 4 poäng
Senapssill, 6 bitar 6 poäng
Brännvin, 4 cl 3 poäng

Middag

En pizza "Den onde" från Dallasgrillen i Vingåker.
En pizza ”Den onde” från Dallasgrillen i Vingåker. Gott – men 58 poäng är den inte värd.

Pizza 58 poäng
Köttfärssås, portion 10 poäng
Pasta, portion 3 poäng
Tonfisk i vatten, burk 1 poäng
Ryggbiff, 250 gr 5 poäng
Lövbiff, 1 skiva 1 poäng

Mellanmål

Riskaka 1 poäng
Chokladkaka, 100 gr 29 poäng
Dubbeldajm 13 poäng
Lösgodis, 100 gr 18 poäng
Apelsin 0 poäng
Banan 0 poäng
Risifrutti 12 poäng

Efter hand lär man sig den mat man brukar äta och anpassningen till mat som är värd sina poäng går relativt smärtfritt.

Visst får man fota med drönare

Här kameraövervakar jag mitt eget hus med drönare. Men eftersom det sker på min privata tomt dit allmänheten inte har tillträde så gäller inte kameraövervakningslagen.
Här kameraövervakar jag mitt eget hus med drönare. Men eftersom det sker på min privata tomt dit allmänheten inte har tillträde så gäller inte kameraövervakningslagen.

Efter en dom i högsta förvaltningsdomstolen i höstas så ska drönare med kamera betraktas som fast kameraövervakning. De flesta länsstyrelser har gått ut hårt och skriver att all fotografering med drönare kräver tillstånd. Det är inte hela sanningen.

Högsta förvaltningsdomstolen slog i höstas fast att den här kameran är fast monterad.
Högsta förvaltningsdomstolen slog i höstas fast att den här kameran är fast monterad.

Ett tillstånd för kameraövervakning kostar flera tusen att söka och handläggningstiden är flera månader. Så det är knappast troligt att alla drönarpiloter kommer att följa den lagen. Den ställer möjligtvis till det för alla som jobbar professionellt – fotografer, filmare, trädgårdsplanerare, mäklare, skogsarbetare och livräddare.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till sin egen tolkning att kameran på en drönare är fast monterad – eftersom den sitter på en drönare. Och därför är det en övervakningskamera. Att de flesta drönare har en begränsad flygtid och hela tiden kontrolleras av piloten/fotografen tar de ingen hänsyn till. En dashcam – en kamera i bilen som hela tiden filmar vad som händer – betraktas däremot inte som kameraövervakning eftersom föraren sitter bredvid och anses manövrera kameran.

Det är alltså inte manövreringen av kameran i sig som verkar vara avgörande utan avståndet mellan fotografen och kameran. Som bloggare använder jag regelbundet stativ och fjärrutlösare för att kunna fota mig själv, och enligt Högsta förvaltningsdomstolens resonemang borde detta också räknas som kameraövervakning.

Den här bilden är å andra sidan möjligen illegal eftersom den visar bitar av vägen förbi mitt hus. På vägen passerar emellanåt någon flanör och någon gång i veckan en bil.
Den här bilden är å andra sidan möjligen illegal eftersom den visar bitar av vägen förbi mitt hus. På vägen passerar emellanåt någon flanör och någon gång i veckan en bil.

Men nu är det så att kameraövervakningslagen bara gäller på platser där allmänheten har tillträde. På min tomt får jag flyga och fotografera hur mycket som helst. Nu lägger ett sånt här beslut ett löjets skimmer över svensk lagstiftning. Min gissning är att de flesta privatflygare kommer att strunta i den här lagstiftningen och risken är då att man även struntar i andra regler som gäller för att flyga drönare.

Regeringen har reagerat på det absurda beslutet och den 1 augusti kan det komma en ändring i kameraövervakningslagen som gör undantag fotografering med drönare. Enskildas integritet kan istället skyddas med annan lagstiftning som inte hindrar en hel bransch som använder drönare i helt legitima syften.

Fågelinfluensan – ett elände för hönsen

Inomhus är en definitionsfråga. Ett uterum som är lika fågelsäkert som hönshuset och har tak är också inomhus.
Inomhus är en definitionsfråga. Ett uterum som är lika fågelsäkert som hönshuset och har tak är också inomhus.

Sedan i november gäller Skyddsnivå 2 i hela landet. Eftersom det varit flera utbrott av den mycket smittsamma varianten av fågelinfluensa får inga höns gå fritt på tomten. Och det ställer till det.

När hönsen måste vara inomhus så faller mycket av mina planer för god djurhållning. Jag ser reglerna för ekologisk hönsuppfödning som ett minimum och för mina höns har utevistelsen varit prioriterad. De går ute året runt i hönsgården. Jag har 160 kvadratmeter rävsäkrad hönsgård indelad i tre mindre hagar. Två av dessa har dessutom nättak som håller höken borta. Men det duger inte som smittskydd.

Hade min flock räknats som hobbyhöns hade de fått gå ute under nättak. Men så fort några ägg lämnar hushållet – antingen de säljs eller ges bort – så räknas hönsen inte längre som hobby. Och då är det inomhusvistelse som gäller. Allt för att minska risken för smittspridning.

Viruset sprids framförallt via träck – fågelbajs. Och skälet till inomhuskravet är att vilda fåglar kan vara symptomfria smittbärare och sprida sjukdomen till hönsen om de kan vistas i samma utrymme. Viruset kan överleva länge i vatten till exempel så därför ska man aldrig utfodra eller ge vatten till hönsen utomhus. En annan stor smitt risk är att man för smittan vidare med stövlarna när man går ut och in i hönshuset.

Att ha en stor rovdjurssäker hönsgård hjälper inte – fågelinfluensan kan slippa igenom i alla fall.
Att ha en stor rovdjurssäker hönsgård hjälper inte – fågelinfluensan kan slippa igenom i alla fall.

Den högpatogena (mycket smittsamma) formen av fågelinfluensa som nu härjar ger snabba symptom med en dödlighet på mellan 50 och 100 procent. Drabbas man måste man tillkalla veterinär och inga höns eller ägg får lämna gården. Konstateras fågelinfluensa måste alla höns avlivas och gården saneras. Att bryta mot reglerna är straffbart och det är länsstyrelsen som ansvarar för kontrollen om de får in en anmälan om lösgående höns. Reglerna är inte till bara för att skydda de egna hönsen utan man riskerar också att spridningen fortsätter.

Lyckligtvis tänkte jag på den här risken när jag byggde mitt uterum till hönsen. Min hönsveranda har tak och nät runt om. Vanligtvis är framsidan öppen så hönsen kan gå ut och in – men nu när skyddsnivå 2 gäller så har jag nätat även framsidan på verandan. Så inga fåglar kan komma varken ut eller in.

Nu är det bara att vänta på våren då smittrycket förhoppningsvis avtar och hönsen kan få leva som de ska igen. Tills dess lägger jag alla mina fortsatta fjäderfäplaner på is.

 

 

Vinter i dammen

Dammen har blivit helt igenfrusen den här vintern eftersom jag inte kunnat köra pumparna.
Dammen har blivit helt igenfrusen den här vintern eftersom jag inte kunnat köra pumparna.

Nu har min damm varit isbelagd i drygt en månad. Eftersom jag haft elproblem har jag inte kunnat köra pumparna – men nu är de igång igen.

Jag har flodkräftor och guldfisk i dammen men det är flodkräftorna som är prioriterade. Fiskar gillar inte cirkulation under vintern eftersom de måste simma mot strömmen, men kräftorna har inte det problemet.

Vintertid har jag två pumpar i pumpnuet vid dammen. Lilla pumpen går dygnet runt och den stora några timmar under dagen.
Vintertid har jag två pumpar i pumpnuet vid dammen. Lilla pumpen går dygnet runt och den stora några timmar under dagen.

Idag finns det två pumpar i dammen. Min stora pump har en bottenliftare som ligger på två meters djup och blåser ut runt två kubikmeter luft i timmen – kör den på timer och låter den gå fyra timmar per dygn när luften är som varmast. Lilla pumpen hänger någon halvmeter ner och ser till att hålla en liten yta öppet vatten. Den får gå dygnet runt så länge isen ligger.

Syresättningen ser jag främst som ett problem sommartid med höga vattentemperaturer och stor nedbrytning i dammen. Största skälet till att jag håller en vak öppen är att lufta ur svavelväte som annars kan lagras under isen.

Den lilla pumpen räcker för att hålla ett lufthål öppet. Syrestenarna hänger under en bit vanlig cellplast.
Den lilla pumpen räcker för att hålla ett lufthål öppet. Syrestenarna hänger under en bit vanlig cellplast.

Innan jag hade pump klarade guldfiskarna tre månaders total isbeläggning utan problem och eftersom kräftorna är tåligare mot låga syrehalter är jag inte orolig för den månad som gått utan pumpar.

Den här vintern har jag en dryg decimeter kärnis på dammen så jag funderar på om det är lönt att köra igång stora pumpen. Borde kanske öppna ett litet hål först för att släppa ut all luften.

Men då är det isdubbar som gäller, har vinterbadat tillräckligt i dammen för att riktigt lita på isen.

Vinterfåglar vid knuten 2017

 

Talgoxarna kommer i mängder och var den fågel som toppade min lista med som mest sex fåglar samtidigt vid foderautomaterna.
Talgoxarna kommer i mängder och var den fågel som toppade min lista med som mest sex fåglar samtidigt vid foderautomaterna.

 

Sista helgen i januari varje år är det dags att inventera gårdens fåglar. Årets observationer bjöd inte på några överraskningar.

Talgoxar, talgoxar, talgoxar. Det är inte konstigt att denna lilla fågel håller topplaceringen år efter år. Den är inte bara vanlig – den är dessutom framfusig och visar sig gärna vid fågelmatningen.

Entitan kommer på andra plats efter talgoxen med som mest fyra fåglar samtidigt.
Entitan kommer på andra plats efter talgoxen med som mest fyra fåglar samtidigt.

På andra plats i min trädgård kom entitan. I varje fall tror jag att det är entitor. Det kan också vara talltitor som ser nästan precis likadan ut. Har jag misstagit mig så rätta mig gärna. Entitan har flera underarter och det finns också hybrider mellan entita och talltita. Fågelboken rekommenderar att man bestämmer den efter lätet – men mina lät inte tillräckligt mycket.

Jag såg som mest tre blåmesar samtidigt – men det var svårt att få med den på en bild utan talgoxe.
Jag såg som mest tre blåmesar samtidigt – men det var svårt att få med den på en bild utan talgoxe.

Förra året hade jag betydligt fler blåmesar på besök. Idag såg jag som mest tre på en gång. Blåmesen är betydligt mindre än talgoxen och verkar också vara lite skyggare. Först när andra fåglar är på plats vågar sig mina blåmesar fram. Blåmesen äter mycket insekter och på höstarna även bladlöss vilket gör den extra välkommen i mina odlingar.

Av nötväckan såg jag som mest två stycken samtidigt och de lever gärna parvis.
Av nötväckan såg jag som mest två stycken samtidigt och de lever gärna parvis.

Den mest exotiska fågeln i år var nötväckan. När den klättrar på träd är den extra lätt att känna igen eftersom den kan klättra med huvudet nedåt. Under sommarhalvåret lever nötväckan av insekter som den hittar i barkens skrymslen. Vintertid samlar den förråd av säd och frön som den lägger i springor eller ihåliga träd som förberedelse inför bistrare tider.

Nya stigar upptäckta runt gården

De delar av terrängen som var framkomliga genomkorsades av viltväxlar. Små stigar som djuren använder. För att hitta tillbaka använde jag små grenar som jag lutade mot träden.
De delar av terrängen som var framkomliga genomkorsades av viltväxlar. Små stigar som djuren använder. För att hitta tillbaka använde jag små grenar som jag lutade mot träden.

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i att promenera. Jag går gärna, men då vill jag ha ett ärende. Men ska man gå ner i vikt är det bra att röra på sig – därför går jag på upptäcktsfärder i skogarna runt gården.

På kvällarna letade jag på sättelitbilder och gamla kartor för att försöka lista ut var stigen hade gått.
På kvällarna letade jag på sättelitbilder och gamla kartor för att försöka lista ut var stigen hade gått.

Mitt första skogsprojekt var att återfinna den gamla Postvägen, eller Norgpellastigen som den också kallas. Det är en gammal väg som en gång startade bredvid min gård och ledde till Högsjö station. Det var många år sedan den användes och i skogen försvinner stigar snabbt när åren går.

För att hitta stigen började jag först i min ända och följde de stigar som fanns så länge de ledde i rätt riktning. Nästa steg var att ta bilen till Högsjö station. Därifrån följde jag stigar som ledde åt mitt håll.

Till slut återstod 500 meter med obanad terräng. Det tog mig ett par dagar men till slut hade jag hittat stigar som ledde även genom denna del. En extra uppmuntran fick jag när jag hittade en helt övervuxen gammal bro över en bäck – ett tecken på att jag hittat rätt.

Nu har jag alltså hittat vägen hemifrån till Högsjö station. Och som en bonus ger det en slinga på 7,5 kilometer  för de dagar jag känner för en längre expedition.

Att leta stigar och rita kartor är ett alldeles utmärkt sätt att röra på sig. Särskilt för oss som behöver lite extra motivation för att komma igång. Att återupptäcka en gammal stig kanske inte är i klass med Vegaexpeditionen och nordostpassagen. Men för mig låg äventyrligheterna på en helt lagom nivå.

Vattendrag, diken och bergknallar var de kännetecken jag kunde lita på.
Vattendrag, diken och bergknallar var de kännetecken jag kunde lita på.

Aldrig tråkigt på landet

Igår kväll gick jag ner till ladugården vid tiotiden. När jag öppnade dörren till logen hörde jag ett konstigt ljud och när jag spårade det visade det sig att en vattenledning brustit. Under golvet i ladugården.

Först tillbringade jag lite tid med att svära, sen var det dags att ta itu med problemet. Först stänga av pumpen, så att vattnet slutade spruta. Och sen skaffa mig en överblick över situationen.

Jag försöker tänka positivt och är glad att jag faktiskt gick ner till ladugården på kvällen. Det vatten som hunnit läcka ut hade runnit undan ner under ladugården och inga maskiner verkade skadade.

Försökte först hitta själva läckan, men eftersom vattnet kom från under en bärande vägg var det inte så lätt. Satte på vattnet igen och fyllde en dunk med vatten till kaffe och tandborstning. Det stora problemet med att vara utan vatten är spolning av toaletten. Men nu har jag två toaletter och kan alltså kosta på mig två toalettbesök. Sen var det dags att sova på saken.

Med spett och slägga kunde jag frilägga slangen utan större problem och jag är nöjd med beslutet att strunta i själva läckan. Att återställa golvet får bli ett senare bekymmer.
Med spett och slägga kunde jag frilägga slangen utan större problem och jag är nöjd med beslutet att strunta i själva läckan. Att återställa golvet får bli ett senare bekymmer.

Ny dag, nya tag. Ringde försäkringsbolaget som berättade att min försäkring inte täckte reparationen av vattenledningen. Däremot skulle jag fått ersättning om något blivit skadat. Ringde rörmokaren som berättade att de gärna hjälpte till men att jag först måste ringa en snickare som bröt upp golvet. Sånt gör de inte själva. Ringde snickaren – som inte var hemma.

Dags att känna på golvet själv. Det visade sig vara rätt lätt att bryta upp den gamla betongen med spett och slägga och därunder låg slangen. Bestämde mig för att strunta i själva läckan och bara plugga.

En ändplugg löste problemet och jag kunde sätta på vattnet igen. Den ska få hänga i luften ett dygn så jag ser att den är tät, sen fyller jag igen golvet.
En ändplugg löste problemet och jag kunde sätta på vattnet igen. Den ska få hänga i luften ett dygn så jag ser att den är tät, sen fyller jag igen golvet.

En tur till rörmokaren kostade mig 120 kronor. Sen var det bara att kapa och skruva på ändstoppet. Enligt rörmokaren var det ingen vattenslang utan en avloppsslang som inte var gjord för tryck. Att den hållit i många år är ett mysterium. Att den plötsligt brast är ett annat.

Men tydligt är att det aldrig är tråkigt på landet.