Annons

Bålgetingar konkurrerade ut ugglor

Högt uppe i en tall sitter min kattuggleholk. Men för någon vecka sedan upptäckte jag något konstigt med den.
Högt uppe i en tall sitter min kattuggleholk. Men för någon vecka sedan upptäckte jag något konstigt med den.

För fem år sedan byggde jag en kattuggleholk som jag satte upp i en tall i kanten av ett fält. Nu, till slut, har holken fått hyresgäster. Tyvärr är det bålgetingar som tagit över den.

Varje vår har jag hoppats att någon av de kattugglor jag hör på nätterna ska flytta in. Men hittills har jag blivit besviken. Kattugglorna har föredragit andra boplatser.

För någon vecka sedan kastade jag en blick på holken och upptäckte att den såg konstig ut. Som om någon spikat fast en plywoodskiva på insidan. Började fundera på hur den var konstruerad men hittade inget svar. Först när jag gick närmare upptäckte jag vad som hänt. Bålgetingar hade tagit över hela holken och murat igen nästan hela öppningen.

Bålgetingar äter bin

Det är lätt att känna igen en bålgeting eftersom den är mycket större än en vanlig geting. De har dessutom bättre mörkerseende och kan ofta ses jaga i skymningen. Ses förresten – när det kommer en bålgeting så hörs det väl. Som en lite helikopter.

Bålgetingar är rovinsekter och tar gärna både vanliga getingar och bin. Har själv sett hur de attackerar mina bin utanför kuporna. De stjäl dessutom både honung och nektar från bina. Så de tillhör inte mina favoriter. Sedan 2000 är den inte längre rödlistad i Sverige, men jag har mina begränsningar.

På närmare håll ser man att ingången är nästan helt blockerad. Holken är fylld med bålgetingar.
På närmare håll ser man att ingången är nästan helt blockerad. Holken är fylld med bålgetingar.

Och till dem hör att jag inte gärna attackerar ett fullt utbyggt bålgetingbo fem meter upp i ett träd. Getingbon tar man helst tidigt på våren när de är små. Bålgetingar är normalt mindre aggressiva än vanliga getingar men de försvarar sina bon och har en attackradie på några meter. Jag har tagit bisvärmar på det sättet – men bålgetingar är inget jag vill slåss med stående på en stege.

Bara drottningen överlever

Istället kommer jag att vänta ut dem. Till hösten dör hela samhället och bara drottningen övervintrar. Nästa år kommer hon att leta upp en ny boplats. Förhoppningsvis långt härifrån. Och i vinter ska jag rensa ut holken  och ge kattugglorna en ny chans.

Trots att jag följt alla instruktioner så har alltså holken fortfarande inte fallit ugglorna i smaken. Här kan du läsa om hur jag byggde min kattuggleholk.

Annons

Därför är jag ingen Influencer

Ditt förtroende för mig är enda skälet för dig att återkomma och därför ser jag min inte som en Influencer. Och skulle jag sälja utrymme till ett spelbolag så skulle alla som känner veta att det var fejk.
Ditt förtroende för mig är enda skälet för dig att återkomma och därför ser jag min inte som en Influencer. Och skulle jag sälja utrymme till ett spelbolag så skulle alla som känner veta att det var fejk.

Numera är det drygt tusen personer som besöker min blogg varje dag. Det kan mycket väl hända att en del blir påverkade av det jag skriver men jag tänker ändå aldrig kalla mig för influencer. Det är en fråga om perspektiv.

Om jag skulle kalla mig influencer så hade jag profilerat mig mot annonsörer. De som hör av sig till mig och vill publicera en färdigskriven text om ett spelbolag på min blogg. Självklart skulle jag få bra ersättning och enda kravet är att jag bryter mot lagen och inte märker ut att texten är en annons. Enkla pengar – men förtroendet för mig skulle rasa.

Läsaren eller annonsören

När jag skriver så tänker jag hela tiden på dig som läsare. Om du kan ha nytta eller glädje av det jag skriver. Det är ingen som söker sig till min blogg för att de vill bli påverkade: ”Nu behöver jag en Influencer som talar om vad jag ska köpa.” Sen kan du förstås bli påverkad i alla fall. Som när jag skrev om den baktalade flintasteken till exempel. Skillnaden är att jag inte gör några samarbeten och tjänar därför inga pengar om du ökar din konsumtion av grisrumpa.

Nu tjänar jag pengar på bloggen i alla fall, genom annonser. Jag får i snitt några ören för varje besökare som ser annonserna – lite mer om någon klickar på dem. Men finessen med den här typen av annonser är att jag inte har en aning om vilka annonser du ser. Det styrs av din surfhistorik. Jag köpte till exempel en hängmatta för ett par veckor sedan och därför domineras mitt internet av hängmatteannonser för tillfället.

Många andra som skriver gör det med feelgood-aspirationer. De visar bara den goda sidan av livet på landet och på så sätt är det nog trevligare läsning. Min nisch ligger mer åt realityhållet och jag skriver därför mycket om misslyckanden och motgångar. Som min grumliga damm.
Många andra som skriver gör det med feelgood-aspirationer. De visar bara den goda sidan av livet på landet och på så sätt är det nog trevligare läsning. Min nisch ligger mer åt realityhållet och jag skriver därför mycket om misslyckanden och motgångar. Som min grumliga damm.

Därför finns det ingen frestelse för mig att försöka påverka dig till att klicka.  Jag skriver mina texter oberoende av annonsörerna. Men vem vet – en dag kanske jag gör ett samarbete. Om tillvaron är blir alltför knaper och ersättningen tillräckligt stor. Som när Zlatan gör reklam för spelbolag för att kunna betala hyran.

En Influencer samarbetar

Jag har också någon annonslänk på bloggen. Det innebär att jag får procent på det du köper efter att ha klickat på länken. Men det är en möjlighet jag utnyttjar väldigt lite.

Dels för att det ger väldigt lite pengar – om man inte har en sminkblogg. Dels för att en sådan text måste märkas med ”Denna text är ett reklamsamarbete med XXX”. Även om texten handlar om något helt annat och jag bara i en bisats närmare att här finns en bra bok där du kan läsa mer. Det tycker jag sänker hela textens trovärdighet.

Skulle jag däremot vara en riktig Influencer och skriva hela texten mot betalning från ett spelbolag så räcker det med att skriva att det är ett samarbete med XXX. I min värld är samarbete något som låter positivt – reklam låter negativt. Så tillsvidare nöjer jag mig i huvudsak med annonser.

Tänker att det förtroende du eventuellt har för mig är begränsat. Och för varje produkt jag försöker pracka på dig så sjunker det något. Då är det bättre att du ger mig pengarna direkt istället för att gå via en reklambyrå.

På tal om inget så hittar du de produkter jag tillverkar här på gården i webbutiken Delikatezza.

Annons

Blixtnedslag nära gården

Barken är sprucken längs hela trädets nordsida och högra upp har blixten slagit ur långa splitter ur stammen.
Barken är sprucken längs hela trädets nordsida och högra upp har blixten slagit ur långa splitter ur stammen.

Senaste veckan har det passerat ett par rejäla åskväder och en del smällar har känts riktigt nära. Elaggregatet till stängslet är utslaget och jordfelsbrytare i ladugården har löst ut flera gånger.

Idag fick jag veta hur nära det varit. Grannen hade upptäckt nedslagsplatsen i en gran drygt hundra meter från mitt hus. Stammen är splittrad och runt trädet ligger splitter långa som åror. En del har borrat sig ner i marken som spjut. Eftersom trädet bara står ett tiotal meter från mitt stängsel gissar jag att strömmen följt jordningen till aggregatet i ladugården.

Har också ett par glödlampor som gått sönder samt en mobilladdare. Om det beror på blixten är osäkert – men det sammanfaller precis i tiden.

Jag brukar tänka rätt fatalistiskt att gården har stått här i snart tvåhundra år utan blixtnedslag så det skulle vara en himla otur om det hände något just när jag bor här. Men nu har jag fått en tankeställare.

Runt trädet ligger splitter långa som åror och en del av dem har borrat ner sig i marken som spjut. Man får vara glad att man inte stod under det här trädet.
Runt trädet ligger splitter långa som åror och en del av dem har borrat ner sig i marken som spjut. Man får vara glad att man inte stod under det här trädet.

Som någon påpekade: Det har inte funnits elledningar, stängsel och massa elektronik under gårdens historia. Men det är inte mycket man kan göra. Blixten slår ner där den vill och jag hade redan tidigare ett träd som jag kallar blixtpilen på gården. Ett gammal pilträd med etttydligt brännsår från blixten och där grenarna växer som kvastar ur sprickan som blixten slagit upp för många år sedan.

Jag har aldrig varit särskilt bekymrad över åskan, men det kanske är dags att tänka om och börja dra ut alla sladdar när det mullrar. Hur gör du?

Årets kräftfiske visar på fortsatt god tillväxt

Årets första bur hade flera fina flodkräftor i ätstorlek. Och mitt kräftfiske kommer tat fortsätta ett par veckor till.
Årets första bur hade flera fina flodkräftor i ätstorlek. Och mitt kräftfiske kommer tat fortsätta ett par veckor till.

I går kväll lade vi ut ett dussin burar betade med Frolic i dammen. Drygt 75 kräftor blev resultatet men vi behöll bara ett dussin av de största.

Majoriteten av kräftorna låg precis runt 10 centimeter. Och det är det som är gränsen om man vill ha ett hållbart bestånd. Om de blir större kommer de att gå hårt åt de mindre kräftorna – de äter mer kräfta än de själv växer till. Tar man dem å andra sidan för tidigt så är det dels alldeles för lite mat på dem och dels är det inte säkert att de hunnit fortplanta sig. Flodkräftan blir könsmogen när den är runt åtta centimeter och väntar man då ett år till så vet man att de hunnit göra en insats för genpoolen.


Vill du läsa mer om kräftodling och livet på landet? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


De stora hanarna försöker jag fiska ut så gott det går. De är redan små monster med en genomsnittlig längd på tolv–tretton centimeter och med vikter uppåt hundra gram. De har haft en bra tillväxt men nu har de gjort sitt och spridit sina gener i dammen. För befruktningens skull räcker det med en hane på tre honor så de som blir kvar bör räcka bra.

Ala kräftorna vägdes och mättes innan jag släppte tillbaka dem på samma plats som de fångats.
Ala kräftorna vägdes och mättes innan jag släppte tillbaka dem på samma plats som de fångats.
Honorna växer långsammare

Honorna har inte vuxit lika bra, knappt ett par centimeter sen jag planterade ut dem. Det tror jag beror på att villkoren för fortplantning är bra i dammen. Det går åt mycket energi till att dra upp yngel och då går tillväxten långsammare. Men det är bara positivt. En undersökning visade att antalet honor som parar sig ett enskilt år ligger mellan 53 och 97 procent. Ju bättre villkor desto fler som parar sig. Så småväxta honor tyder på att yngelproduktionen är bra.

Två småkräftor fick jag med. Fem centimeter efter 14 månader tyder på god tillväxt för de här flodkräftorna.
Två småkräftor fick jag med. Fem centimeter efter 14 månader tyder på god tillväxt för de här flodkräftorna.

I år fångade jag ett tiotal småkräftor men jag är övertygad om att det finns betydligt fler. Små kräftor går inte gärna i burar och de har dessutom lättare att smita ut. De jag fångade var runt fem- sex centimeter och vägde sex gram. Med all sannolikhet är de tvåårskräftor som kläcktes i dammen förförra år sedan. Nästa år räknar jag med att de är könsmogna. Och från 9 mm till 5 centimeter på 14 månader är bra tillväxt för en kräfta.

Fortsatt kräftfiske efter stora hanar

Nu kommer jag att fortsätta fånga alla stora kräftor. Det bästa för beståndet är att ta alla hanar över 10 centimeter och alla honor över 10,5. Då får man den bästa tillväxten i dammen.

Efter vägning och mätning släppte jag tillbaka dem i dammen på samma plats som de fångats.
Efter vägning och mätning släppte jag tillbaka dem i dammen på samma plats som de fångats.

 

Självhushållning måste vara roligt

Höns är bland det första man tänker på för självhushållning. Det är lätt att bli självförsörjande på ägg och de ger dessutom kött och gödsel.
Höns är bland det första man tänker på för självhushållning. Det är lätt att bli självförsörjande på ägg och de ger dessutom kött och gödsel.

Som många andra drömde jag om självhushållning när jag tog beslutet att flytta ut på landet. Jag läste de rätta böckerna, såg de rätta tv-programmen och visste hur jag ville ha det. Nu – sju år senare har jag kommit fram till att självhushållning inte är möjligt.

Förstå mig rätt. Om/när civilisationen brakar samman så kommer jag att klara mig bra mycket bättre än många andra. Jag kommer att ha tillgång till mat, värme och tak över huvudet. Men det kommer inte att bli ett liv som jag vill ha det.

Självhushållning är ett ideal – men för den som vill behålla några av livets bekvämligheter är det inte möjligt. Finesser som internet, elektricitet, sjukvård etc är alla beroende av en någorlunda fungerande civilisation. Någon gång i framtiden kanske vi tvingas att bli självförsörjande men idag kompromissar vi alla. Vi kan kalla oss självhushållande men i praktiken är det bara en hobby. En hobby på ideologiska grunder för många, eller för oss som vill veta vad vi äter.

Sen kan man alltid fråga sig vad som är självförsörjning. Jag är självförsörjande på rabarber, chili, potatis, honung, hönskött, ägg, äpplen med mera. men jag behöver köpa kläder, bränsle och el. Går vattenpumpen sönder är jag beroende av reservdelar och när min hund blev sjuk var jag glad att jag hade henne försäkrad. Mycket kan jag göra själv men jag är ändå beroende av en mängd specialister.

Självhushållning beror på tiden

Är en prepper självförsörjande för att han har lagrat konserver för några år framåt? För mig handlar självhushållning mest om ett tidsperspektiv. Ett längre tidsperspektiv försvårar planeringen exponentiellt. Alla kan vara redo för en vecka utan el. Men en månad? Det kräver engagemang. Och den som vill förbereda sig för apokalypsen måste göra det till en livsstil – och vara redo för ett liv på 1800-talsnivå där vardagliga sjukdomar och en sommar som den vi haft i år kan vara en dödsdom för många.

Jag är själv frestad att skaffa solpaneler men det skulle inte göra mig självförsörjande. Jag skulle fortfarande vara beroende av uppkoppling mot elnätet och reservdelar. Även om allt fungerade felfritt så är livslängden begränsad. Räcker kanske för mig – men inte för nästa generation. Ändå är det frestande även om det finns andra lösningar som skulle ge betydligt bättre avkastning. Men man får inte glömma bort glädjen med att låtsas vara självhushållare. Så länge du har glädje av ditt odlande är allt väl.

Att odla det mesta av den egna maten är fullt möjligt. Femtio kvadratmeter kan täcka en persons årsbehov av potatis. Det går att planera sina odlingar och bli självförsörjande på rotfrukter året runt och om du fryser in eller gör inläggningar kan du ganska lätt klara årsbehovet av frukt och bär. Men första steget är att känna efter vad du vill. För ska det vara någon mening med självhushållning så måste det vara roligt.

Potatis och andra rotfrukter går att lagra och det behövs inga stora ytor för att bli självförsörjande.
Potatis och andra rotfrukter går att lagra och det behövs inga stora ytor för att bli självförsörjande.

Att bli helt självförsörjande är inte möjligt. Inte om du fortfarande vill vara människa. Vi är sociala varelser och det är det enda som gör oss mer framgångsrika än djuren. Om du vill ha total självhushållning så måste du fotvandra till havet för att utvinna ditt eget salt – tillverka alla kläder och redskap själv. Acceptera att familjen får svälta ett dåligt skördeår och sköta eventuell tandvård och kirurgi hemma i köket. Då finns det en lättare väg – byteshandel.

Gör det som är roligt

Tycker du att det är roligt att odla potatis – så satsa på det. Odla så det räcker till många och byt till dig det du tycker är besvärligt att ta fram. Självklart behöver du inte bara ägna dig åt potatis. Du kan odla chili, och bin, och kanske ha höns. Det viktiga är att du ägnar dig åt det som är roligt. Är du en prepper så krävs det en högre grad av självförsörjning men det kommer jag till i ett senare inlägg. Och man måste börja någonstans, så varför inte med det som är roligt.

Följ livet på gården:

Har du tillgång till lite skog kan några dagars arbete under vårvintern ge dig all ved du behöver för uppvärmning kommande vinter.
Har du tillgång till lite skog kan några dagars arbete under vårvintern ge dig all ved du behöver för uppvärmning kommande vinter.