Årsveden 2017 är på gång

De som jobbar i skogen i större skala använder kran och vagn för att skota – köra ut – timret. Jag kapar upp det i bärbara bitar och kör ut det med skottkärra.
De som jobbar i skogen i större skala använder kran och vagn för att skota – köra ut – timret. Jag kapar upp det i bärbara bitar och kör ut det med skottkärra.

I förra veckan knäckte det till i ryggen. Det är inte första gången jag får ryggskott, men nu började jag fundera. Varför händer det alltid vid den här årstiden. Sen såg jag sambandet: Årsveden…

Det är vid den här tiden på året jag jobbar som mest i skogen. Innan saven stiger ska jag fälla de träd som ska värma stugan under nästa vinter. De ska fällas, kvistas, släpas ut, klyvas och staplas. Ett rätt så drygt arbete och det kan hända att jag emellanåt tar en och annan genväg och inte alltid lyfter på rätt sätt.

Sen är det lättare att hantera träden när de är i lagom storlek. Mellan 15 och 20 centimeter i diameter är lätta att hantera och går snabbt att klyva. Men eftersom jag har långsiktiga planer för skogen så tar jag i första hand grova granar och björkar. Såna som egentligen skulle kunna gå som sågtimmer. Men eftersom det inte är lönt att sälja enskilda stockar så får de bli ved.

Även rätt grova björkbitar går att klyva för hand om man gör det tidigt på året – och särskilt om man använder en bra yxa och rätt teknik.
Även rätt grova björkbitar går att klyva för hand om man gör det tidigt på året – och särskilt om man använder en bra yxa och rätt teknik.

Egentligen är det knappt värt allt extra arbete. En grov björkstock väger bly, tung att hantera och den måste klyvas flera gånger för att kunna platsa som årsved.

Nu när jag jobbar med grova kubbar så föredrar jag att hugga för hand. Mindre bitar går snabbare att köra i vedklyven, men då ska man helst vara två. En som lyfter och en som hanterar klyven. Nu när jag jobbar på egen hand så sparar jag bara vresiga bitar till den. De nedre kvistfria delarna av stammen går lätt att klyva med yxa. Särskilt björken är tacksam om man klyver den tidigt på året.

Det går inte fort. Men jag avsätter någon timme varje dag åt årsveden. Det finns en tillfredställelse att se vedstapeln växa.
Det går inte fort. Men jag avsätter någon timme varje dag åt årsveden. Det finns en tillfredställelse att se vedstapeln växa.

När hunden får cancer

Pumah i sitt rätta element efter operationen. När vi promenerar längs vägar går hon i sin egen takt. Men tar jag ett steg ut i skogen kommer hon som ett skott. Det är där hon hör hemma.
Pumah i sitt rätta element efter operationen. När vi promenerar längs vägar går hon i sin egen takt. Men tar jag ett steg ut i skogen kommer hon som ett skott. Det är där hon hör hemma.

Det finns få ord som känns så laddade som cancer. Även om det handlar om en hund. När veterinären sa det ordet blev jag helt ställd.

Pumah är en Lapsk vallhund och fyllde tio år förra sommaren. Ingen ungdom med andra ord – men hon är pigg och har ett underbart temperament. Sedan flera år tillbaka hade hon en liten knöl i nacken. Men eftersom den inte förändrades trodde vi att det var chippet som kapslats in under årens lopp.

För någon månad sen började knölen plötsligt växa. På bara någon vecka växte den till en golfbolls storlek och började blöda. Cancer är naturligtvis det första man tänker – men det var ett ord vi aldrig uttalade. Förnekelsens makt är stor och så länge man inte säger det högt så finns det inte.

Tiden går fort. Det här var mitt första möte med Pumah för mer än tio år sedan.
Tiden går fort. Det här var mitt första möte med Pumah för mer än tio år sedan.

Veterinären gjorde en biopsi på knölen och såg inga tumörceller men ansåg att den borde opereras bort så vi bokade en tid. Fram till operationen fick Pumah Metacam – ett smärtstillande och antiinflammatoriskt läkemedel.

Operationen gick bra, men Pumah var ovanligt pipig. Nu är hon en pipig hund. Hon piper när hon är hungrig, vill gå ut, har tråkigt eller vill bli klappad, så tyvärr tog jag det inte på riktigt allvar. Morgonen efter operationen vägrade hon äta och kräktes flera gånger. Så det blev att åka tillbaka till veterinären.

Pumah blev inlagd över dagen och fick dropp. När vi hämtade henne hade hon fortfarande inte ätit och varit pipig hela tiden – men de trodde att det var hemlängtan. Vi fick direktiv att sluta med Metacam och fick veterinärens mobilnummer om Pumah skulle bli värre. Och det blev hon.

Dagen efter spydde hon blod och efter kontakt med veterinären fick vi ta henne akut till djursjukhuset Albano där hon blev inlagd över natten. Troligtvis var det biverkningar av Metacam i kombination med stressen efter operationen. Måste erkänna att jag kände mig rätt maktlös – och då hade fortfarande ingen sagt ordet cancer.

I det här läget är man glad att man har försäkring – och hyfsad ekonomi. Totalt hade Pumahs knöl kostat närmare 20000. Det mesta betalades av försäkringen men utan den och pengar till självrisken vet jag inte vad vi hade gjort.

Ful frisyr och ett fult ärr bekymrar inte Pumah. Och så länge all cancer är borta är jag också nöjd.
Ful frisyr och ett fult ärr bekymrar inte Pumah. Och så länge all cancer är borta är jag också nöjd.

Hemma från sjukhuset fick hon medicin för magen och strikt diet de närmaste dagarna. Och det verkade fungera. För varje dag blev hon piggare och en dryg vecka senare var det dags att plocka stygnen. Allt såg bra ut och Pumah var glad att slippa tratten när vi åkte hem. Då ringde veterinären.

Jag blev lite överraskad när hon ringde och frågade hur det var med Pumah. Tänkte det var väldigt omtänksamt. Sen kom beskedet: Knölen hade visat sig vara ett mastocytom – en form av cancer. Och där hamnade jag i lite av ett chocktillstånd. Veterinären berättade att mastocytom finns i tre olika grader. Grad ett betyder att den inte sprider sig, grad två att det finns risk för att den ska sprida sig och grad tre – betyder i de flesta fall döden. (Fritt översatt från veterinärspråk.)

Pumahs cancer ligger mellan grad ett och två, så prognosen är god. Ändå behövde jag ett par timmar att samla mig innan jag ringde Pumahs matte (vi har delad vårdnad) och berättade.

Nu hoppas vi och tror på det bästa. De närmaste ett och ett halvt åren ska vi hålla noggrann koll på alla knölar och kolla upp allt som verkar misstänkt. Klarar hon den perioden är hon att betrakta som helt återställd.

Pumah själv är numera hur pigg som helst och verkar inte bekymra sig. Svårigheten för oss nu är att behandla henne normalt. Hon är en liten dam som inte tvekar att ta sig friheter om möjligheten ges.

Mandelmanns och myndigheterna

Här borde jag ha haft en bild på Mandelmanns gård – men TV4 lämnar bara ut bilder till tidningar och magasin – så får ni nöja er med en bild på min gård.
Här borde jag ha haft en bild på Mandelmanns gård – men TV4 lämnar bara ut bilder till tidningar och magasin – så får ni nöja er med en bild på min gård.

Tv-serien Mandelmanns engagerar många med drömmar om livet på landet. Att det sen blir rubriker och hörs upprörda röster för att de fått ett påpekande från livsmedelsinspektörerna ligger i sakens natur. Men ni upprörs över ingenting.

Jag lever ett liknande liv som Mandelmanns på min lilla gård och håller också på med förädling av gårdens produkter. Emellanåt kommer livsmedelsinspektören på besök men några konflikter har aldrig uppstått. Ibland är vi oense – oftast handlar det precis som i Mandelmanns fall om produktnamn.

Livsmedelslagen
En av mina produkter som jag diskuterat med livsmedelsinspektören är "Kiss me, spank me" – honung lagrad med färsk chili. Hon tyckte att beteckningen: "Sörmländsk honung med sting" kunde vara vilseledande. Vi kompromissade och jag skrev istället "Sörmländsk honung med sting av chili". Problemet löst.
En av mina produkter som jag diskuterat med livsmedelsinspektören är ”Kiss me, spank me” – honung lagrad med färsk chili. Hon tyckte att beteckningen: ”Sörmländsk honung med sting” kunde vara vilseledande. Vi kompromissade och jag skrev istället ”Sörmländsk honung med sting av chili”. Problemet löst.

Inspektören tolkar lagen på sitt sätt och jag på mitt. Men vi har alltid kunna lösa problemen och kommit fram till kompromisser som vi båda kan leva med. Det behöver inte vara svårare än så. Får man ett påpekande så ”hotas man av böter” – ur kvällstidningsperspektiv. I verkligheten är det inte värre än ett påpekande när du besiktigar bilen. Fixar man det som påpekas så får man inga böter – och problemet är ur världen.

Numera är reglerna för småskalig livsmedelstilverkning enkla och generösa. Tack vare EU (faktiskt) så är det slut med detaljregleringar och istället gäller i praktiken bara två regler: Det du säljer ska vara säkert och du ska inte lura dina kunder. Hur du gör bestämmer du själv och kan du visa att du uppfyller de här kraven så kommer livsmedelsinspektören att vara nöjd.

Mandelmanns kan ha otur

Sen kan det vara så att Mandelmanns har otur. Det finns antagligen idioter även bland livsmedelsinspektörerna, även om jag bara har goda erfarenheter.

Jag tror det är bra för landsbygden att Mandelmanns nått sån popularitet. Men man får komma ihåg att det är tv-underhållning – och tv-underhållning visar alltid bara en på förhand bestämd bild av verkligheten. Det finns en del i programmet som jag har synpunkter på men det är så det ska vara.

Det fina med att bo på landet är att det finns utrymme att göra saker på sitt eget sätt.

Blötsnö raserade min hönsgård

Det verkar som om de flesta reglar jag haft under nättaket är knäckta. Först har tyngden av all blötsnö vridit dem så de inte stod på högkant och därefter har de knäckts. Så illvillig kan vintern vara.
Det verkar som om de flesta reglar jag haft under nättaket är knäckta. Först har tyngden av all blötsnö vridit dem så de inte stod på högkant och därefter har de knäckts. Så illvillig kan vintern vara.

Jag började nästan hoppas att vintern var över. Men i en sista (?) dödsryckning vräkte den ner att tjockt lager blötsnö som knäckte delar av hönsgården.

När jag byggde hönsgården så gjorde jag den stabil. Rejäla stolpar och reglar som höll uppe taket. Men det har inte varit tillräckligt. Det finns de som hävdar att blötsnö är tyngre än torr snö. Men det är en sanning med modifikation.

Blöt snö har högre densitet – dvs varje skyffel blir tyngre. Men kommer det 10 mm nederbörd så spelar det ingen roll om snön är blöt eller torr. 10 mm är 10 mm. Så om den hamnar på taket gör det ingen större skillnad. Däremot har blötsnö en annan egenskap som kan ställa till det. Den klibbar ihop. Och det var det som drabbade min hönsgård.

Tur i oturen att jag inte behöver leta efter några höns i snömassorna. Mina Sussex har annars inte haft några problem med att vara ute i snö. Tack för det fågelinfluensan...
Tur i oturen att jag inte behöver leta efter några höns i snömassorna. Mina Sussex har annars inte haft några problem med att vara ute i snö. Tack för det fågelinfluensan…

Torr snö som faller över hönsgården ramlar till stor del igenom nätmaskorna. Men blötsnön lägger sig som ett kompakt tak som dessutom inte går att skaka ner. Tidigare under vintrarna brukar jag bara behöva ruska på näten så faller snön ner. Men den snömassa som ligger där nu flyttar inte på sig.

Tur i oturen är restriktionerna efter fågelinfluensan. Eftersom inga höns får vara ute var det inga som drabbades av raset. Nu är det bara att avvakta. Förhoppningsvis blir snön inte långvarig och när den försvunnit blir det dags att inventera skadorna.

Det är som jag brukar säga – det händer alltid något på landet.

Fixa bubblande avlopp

Jag har haft problem med att det bubblar i avloppsbrunnarna emellanåt. Att ett avlopp låter gör inte så mycket, men det tömmer vattnet i vattenlåset och då luktar det avlopp i huset.
Jag har haft problem med att det bubblar i avloppsbrunnarna emellanåt. Att ett avlopp låter gör inte så mycket, men det tömmer vattnet i vattenlåset och då luktar det avlopp i huset.

Sen jag skaffade gården har jag ibland märkt att det bubblat i avloppen. Särskilt när det varit mycket regn eller mycket vatten i trekammarbrunnen. Nu är problemet löst.

Bubblandet uppstår när det blir undertryck i avloppsrören. När man spolar på toaletten till exempel så drar vattnet med sig luft och undertrycket gör att det dras in luft via golvbrunnar och även via kröken på toalettstolen. Om det däremot rinner långsamt och bubblar – då är det stopp och ett helt annat problem.

Själva bubblandet är ett måttligt problem men det gör också att vattnet försvinner ur vattenlåsen – och då sprider sig lukten från avloppet i huset. Mindre angenämt.

När jag först letade efter lösningar rekommenderades jag att installera 110 mm rör anslutet till avloppet – sen skulle det vidare upp genom vinden och taket för att sluta över taknock för att inte sprida dålig lukt. Med andra ord ett större projekt. Som jag förstår det beror rekommendationen på så grovt rör på att det finns risk för kondens och isbildning vintertid.

Min enkla lösning blev att montera en vakuumventil under tvättstället på andra våningen. Och nu verkar problemet vara löst. Inget mer bubblande avlopp.
Min enkla lösning blev att montera en vakuumventil under tvättstället på andra våningen. Och nu verkar problemet vara löst. Inget mer bubblande avlopp.

Men om man förlägger avluftningen inomhus så slipper man det problemet. Så jag valde att testa en enklare lösning. En Y-koppling och en vakuumventil som jag satte under handfatet på andra våningen. Kostnad drygt 200 kronor på Biltema plus tjugo minuters arbete. Bara att tömma skåpet och rita ut var röret skulle kapas. Sen var det bara att montera ner och såga. Dessa enkla kopplingar trycker man lätt ihop om de först kletas in med diskmedel.

Nu har avluftningen bara varit installerat ett par dagar men jag har inte hört något bubblande under den här tiden. Så för tillfället betraktar jag problemet med dåligt avluftat avlopp som löst.

 

Fälla gammalt äppelträd

Det här äppelträdet stod på en bra och skyddad plats – men eftersom jag inte vill ta några risker med min äppelodling så valde jag att fälla det.
Det här äppelträdet stod på en bra och skyddad plats – men eftersom jag inte vill ta några risker med min äppelodling så valde jag att fälla det.

Gamla äppelträd ska man vara rädd om. Men ibland blir man tvungen att fälla dem av olika skäl. I mitt fall var det smittskydd som fällde avgörandet.

Om ett par månader får jag två hundra äppelträd till min nya odling. Under ett par års tid har jag förberett marken där de ska stå. Jag har påbörjat stängning runt gården för att hålla mina fiender – rådjur och hjortar – borta. Sista momentet tog jag itu med idag – att fälla det gamla Oranieäppleträdet.

Oraineträdet var svårt angripet av fruktträdskräfta. Inte bara ute på grenarna utan även nära själva stammen.
Oraineträdet var svårt angripet av fruktträdskräfta. Inte bara ute på grenarna utan även nära själva stammen.

Trädet har burit dåligt med frukt under de år jag bott här och dessutom var det på väg att växa upp i kraftledningen till gården. Men det var inte skäl nog att fälla det. Vad jag inte kunde leva med var att det var svårt angripet av fruktträdskräfta. Att spara ett gammalt angripet träd tjugo meter från en nyetablerat odling skulle vara att utmana ödet.

Det tog en kvart att fälla trädet. Riset kommer jag att bränna och de grövre delarna hamnar i vedskjulet. För att säkra marken från sporer kommer jag att fräsa marken där trädet stått och sen lägga på ny jord så att sporerna får minsta möjliga chans att överleva.

Trädet hade står där i kanske 50 år – men med hjälp av motorsåg var det snabbt bara ris och ved. Sorgligt, men nödvändigt.
Trädet hade står där i kanske 50 år – men med hjälp av motorsåg var det snabbt bara ris och ved. Sorgligt, men nödvändigt.

 

Min viktväktarmat

Julen passerade utan någon större viktuppgång trots att jag gav mig själv frikort. Nu rullar mitt viktväktande bara på och det är dags att sammanställa vad jag äter.

Viktväktarnas system är lättbegripligt. Beroende på din utgångsvikt får du ett antal poäng och dessa använder du när du äter. Håller du dig inom ramen för dina poäng så går du ner i vikt. Så enkelt är det.

Med min lite mer massiva kroppshydda har jag 46 poäng per dag att spendera. Dessutom har jag en veckobonus på 42 poäng. Bonusen kan jag välja att festa upp på en dag eller att sprida ut den och äta några extrapoäng varje dag. Alternativt kan jag välja bort den och casha in lite extra viktnedgång den veckan.

För att sätta poängen i perspektiv: En Big Mac kostar 17 poäng, en skiva grovt bröd 3 poäng, fläskkotlett (fettet bortskuret 1 poäng). Frukt och grönsaker är gratis. Sen fördelar man det som man vill. Vilket betyder att pizza (58 poäng) äter jag väldigt sällan.

Jag tycker det är lite knepigt i början att hitta vilken mat som är värd sina poäng, men här kommer en lista över en del saker som jag ätit de senaste månaderna:
(Värt sina poäng, för dyrt)

Frukost

Slänger du äggen när de passerat bäst föredatum? Ett verkligt slöseri visar det sig i undersökningen.
Ägg är mat som är väl värd sina poäng.

Havrekuddar 2 dl + Lättmjölk 3 dl   8 poäng
Ägg 2 poäng
Vitt bröd, skiva  2 poäng
Lätt&Lagom, 3 tsk 2 poäng
Kaffe 0 poäng
Apelsinjuice, 2 dl, 5 poäng
Skinka, 4 skivor 1 poäng

Lunch

Bortsett från nyår är det inte många svenska högtider som firas utan den här uppsättningen.
Sill och potatis är bra mat året runt – öl och nubbe kan man kosta på sig.

Vita bönor, burk (avrunnen) 7 poäng
Potatis, styck 2 poäng
Fläskkotlett, fett bortskuret 1 poäng
Smör/margarin, 1 tsk 2 poäng
Big Mac 17 poäng
Pommes, mellan 10 poäng
Light läsk 0 poäng
Löksill, 6 bitar 4 poäng
Senapssill, 6 bitar 6 poäng
Brännvin, 4 cl 3 poäng
Öl, 50 cl 10 poäng

Middag

En pizza "Den onde" från Dallasgrillen i Vingåker.
En pizza ”Den onde” från Dallasgrillen i Vingåker. Gott – men 58 poäng är den inte värd.

Pizza 58 poäng
Köttfärssås, portion 10 poäng
Pasta, portion 3 poäng
Tonfisk i vatten, burk 1 poäng
Ryggbiff, 250 gr 5 poäng
Lövbiff, 1 skiva 1 poäng

Mellanmål

Riskaka 1 poäng
Chokladkaka, 100 gr 29 poäng
Dubbeldajm 13 poäng
Lösgodis, 100 gr 18 poäng
Apelsin 0 poäng
Banan 0 poäng
Risifrutti 12 poäng

Efter hand lär man sig den mat man brukar äta och anpassningen till mat som är värd sina poäng går relativt smärtfritt.

Visst får man fota med drönare

Här kameraövervakar jag mitt eget hus med drönare. Men eftersom det sker på min privata tomt dit allmänheten inte har tillträde så gäller inte kameraövervakningslagen.
Här kameraövervakar jag mitt eget hus med drönare. Men eftersom det sker på min privata tomt dit allmänheten inte har tillträde så gäller inte kameraövervakningslagen.

Efter en dom i högsta förvaltningsdomstolen i höstas så ska drönare med kamera betraktas som fast kameraövervakning. De flesta länsstyrelser har gått ut hårt och skriver att all fotografering med drönare kräver tillstånd. Det är inte hela sanningen.

Högsta förvaltningsdomstolen slog i höstas fast att den här kameran är fast monterad.
Högsta förvaltningsdomstolen slog i höstas fast att den här kameran är fast monterad.

Ett tillstånd för kameraövervakning kostar flera tusen att söka och handläggningstiden är flera månader. Så det är knappast troligt att alla drönarpiloter kommer att följa den lagen. Den ställer möjligtvis till det för alla som jobbar professionellt – fotografer, filmare, trädgårdsplanerare, mäklare, skogsarbetare och livräddare.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till sin egen tolkning att kameran på en drönare är fast monterad – eftersom den sitter på en drönare. Och därför är det en övervakningskamera. Att de flesta drönare har en begränsad flygtid och hela tiden kontrolleras av piloten/fotografen tar de ingen hänsyn till. En dashcam – en kamera i bilen som hela tiden filmar vad som händer – betraktas däremot inte som kameraövervakning eftersom föraren sitter bredvid och anses manövrera kameran.

Det är alltså inte manövreringen av kameran i sig som verkar vara avgörande utan avståndet mellan fotografen och kameran. Som bloggare använder jag regelbundet stativ och fjärrutlösare för att kunna fota mig själv, och enligt Högsta förvaltningsdomstolens resonemang borde detta också räknas som kameraövervakning.

Den här bilden är å andra sidan möjligen illegal eftersom den visar bitar av vägen förbi mitt hus. På vägen passerar emellanåt någon flanör och någon gång i veckan en bil.
Den här bilden är å andra sidan möjligen illegal eftersom den visar bitar av vägen förbi mitt hus. På vägen passerar emellanåt någon flanör och någon gång i veckan en bil.

Men nu är det så att kameraövervakningslagen bara gäller på platser där allmänheten har tillträde. På min tomt får jag flyga och fotografera hur mycket som helst. Nu lägger ett sånt här beslut ett löjets skimmer över svensk lagstiftning. Min gissning är att de flesta privatflygare kommer att strunta i den här lagstiftningen och risken är då att man även struntar i andra regler som gäller för att flyga drönare.

Regeringen har reagerat på det absurda beslutet och den 1 augusti kan det komma en ändring i kameraövervakningslagen som gör undantag fotografering med drönare. Enskildas integritet kan istället skyddas med annan lagstiftning som inte hindrar en hel bransch som använder drönare i helt legitima syften.

Fågelinfluensan – ett elände för hönsen

Inomhus är en definitionsfråga. Ett uterum som är lika fågelsäkert som hönshuset och har tak är också inomhus.
Inomhus är en definitionsfråga. Ett uterum som är lika fågelsäkert som hönshuset och har tak är också inomhus.

Sedan i november gäller Skyddsnivå 2 i hela landet. Eftersom det varit flera utbrott av den mycket smittsamma varianten av fågelinfluensa får inga höns gå fritt på tomten. Och det ställer till det.

När hönsen måste vara inomhus så faller mycket av mina planer för god djurhållning. Jag ser reglerna för ekologisk hönsuppfödning som ett minimum och för mina höns har utevistelsen varit prioriterad. De går ute året runt i hönsgården. Jag har 160 kvadratmeter rävsäkrad hönsgård indelad i tre mindre hagar. Två av dessa har dessutom nättak som håller höken borta. Men det duger inte som smittskydd.

Hade min flock räknats som hobbyhöns hade de fått gå ute under nättak. Men så fort några ägg lämnar hushållet – antingen de säljs eller ges bort – så räknas hönsen inte längre som hobby. Och då är det inomhusvistelse som gäller. Allt för att minska risken för smittspridning.

Viruset sprids framförallt via träck – fågelbajs. Och skälet till inomhuskravet är att vilda fåglar kan vara symptomfria smittbärare och sprida sjukdomen till hönsen om de kan vistas i samma utrymme. Viruset kan överleva länge i vatten till exempel så därför ska man aldrig utfodra eller ge vatten till hönsen utomhus. En annan stor smitt risk är att man för smittan vidare med stövlarna när man går ut och in i hönshuset.

Att ha en stor rovdjurssäker hönsgård hjälper inte – fågelinfluensan kan slippa igenom i alla fall.
Att ha en stor rovdjurssäker hönsgård hjälper inte – fågelinfluensan kan slippa igenom i alla fall.

Den högpatogena (mycket smittsamma) formen av fågelinfluensa som nu härjar ger snabba symptom med en dödlighet på mellan 50 och 100 procent. Drabbas man måste man tillkalla veterinär och inga höns eller ägg får lämna gården. Konstateras fågelinfluensa måste alla höns avlivas och gården saneras. Att bryta mot reglerna är straffbart och det är länsstyrelsen som ansvarar för kontrollen om de får in en anmälan om lösgående höns. Reglerna är inte till bara för att skydda de egna hönsen utan man riskerar också att spridningen fortsätter.

Lyckligtvis tänkte jag på den här risken när jag byggde mitt uterum till hönsen. Min hönsveranda har tak och nät runt om. Vanligtvis är framsidan öppen så hönsen kan gå ut och in – men nu när skyddsnivå 2 gäller så har jag nätat även framsidan på verandan. Så inga fåglar kan komma varken ut eller in.

Nu är det bara att vänta på våren då smittrycket förhoppningsvis avtar och hönsen kan få leva som de ska igen. Tills dess lägger jag alla mina fortsatta fjäderfäplaner på is.

 

 

Vinter i dammen

Dammen har blivit helt igenfrusen den här vintern eftersom jag inte kunnat köra pumparna.
Dammen har blivit helt igenfrusen den här vintern eftersom jag inte kunnat köra pumparna.

Nu har min damm varit isbelagd i drygt en månad. Eftersom jag haft elproblem har jag inte kunnat köra pumparna – men nu är de igång igen.

Jag har flodkräftor och guldfisk i dammen men det är flodkräftorna som är prioriterade. Fiskar gillar inte cirkulation under vintern eftersom de måste simma mot strömmen, men kräftorna har inte det problemet.

Vintertid har jag två pumpar i pumpnuet vid dammen. Lilla pumpen går dygnet runt och den stora några timmar under dagen.
Vintertid har jag två pumpar i pumpnuet vid dammen. Lilla pumpen går dygnet runt och den stora några timmar under dagen.

Idag finns det två pumpar i dammen. Min stora pump har en bottenliftare som ligger på två meters djup och blåser ut runt två kubikmeter luft i timmen – kör den på timer och låter den gå fyra timmar per dygn när luften är som varmast. Lilla pumpen hänger någon halvmeter ner och ser till att hålla en liten yta öppet vatten. Den får gå dygnet runt så länge isen ligger.

Syresättningen ser jag främst som ett problem sommartid med höga vattentemperaturer och stor nedbrytning i dammen. Största skälet till att jag håller en vak öppen är att lufta ur svavelväte som annars kan lagras under isen.

Den lilla pumpen räcker för att hålla ett lufthål öppet. Syrestenarna hänger under en bit vanlig cellplast.
Den lilla pumpen räcker för att hålla ett lufthål öppet. Syrestenarna hänger under en bit vanlig cellplast.

Innan jag hade pump klarade guldfiskarna tre månaders total isbeläggning utan problem och eftersom kräftorna är tåligare mot låga syrehalter är jag inte orolig för den månad som gått utan pumpar.

Den här vintern har jag en dryg decimeter kärnis på dammen så jag funderar på om det är lönt att köra igång stora pumpen. Borde kanske öppna ett litet hål först för att släppa ut all luften.

Men då är det isdubbar som gäller, har vinterbadat tillräckligt i dammen för att riktigt lita på isen.