Plantera pluggplantor i tre steg

200 oregano plantor ute i fält. För att plantera pluggplantor använder jag en trestegsmetod, och då går det på att par timmar.
200 oreganoplantor ute i fält. För att plantera pluggplantor använder jag en trestegsmetod, och då går det på att par timmar.

Det mesta jag förodlar börjar som pluggplantor. Jag sår under senvintern, tidig vår. Det som ska krukodlas planterar jag om, men det som ska ut i fält går snabbast att plantera som de är.

Min hemtillverkade gropgörare är formad precis som pluggarna.
Min hemtillverkade gropgörare är formad precis som pluggarna.

Jag försöker sätta så mycket som möjligt på markväv för att slippa så mycket ogräsrensning som möjligt. Den markväv jag använder är tänkt att ligga permanent så det blir ett litet projekt att lägga den. Men den tid det tar har jag igen senare år.

När jag är redo att plantera pluggplantor har jag en plan i tre steg:

  1. Bränna hål i markväven
  2. Göra en grop i jorden
  3. Sätta ut pluggplantorna

1. Bränna hål i markväven

Den markväv jag använder har ett rutnät med 15 centimeter mellan linjerna, så det är rätt lätt att få raka rader. Jag kollar vilket plantavstånd som växten vill ha och sen är det bara att börja bränna. Första året brände jag på frihand, men nu använder jag en liten brädbit med ett uppborrat hål. Det gör hålen jämnstora, och det är mindre risk för att det plötsligt ska bli ett jättehål…

2. Göra en grop

Det ger rätt snabbt att göra planeringsgroparna. Bara marken är fuktig och man tänker på att vrida redskapet när man lyfter det så att gropen inte rasar igen.
Det ger rätt snabbt att göra planeringsgroparna. Bara marken är fuktig och man tänker på att vrida redskapet när man lyfter det så att gropen inte rasar igen.

För att göra en grop har jag tillverkat en hålgörare med samma storlek som pluggarna. Den är tillverkad av en stump från en regel som är tillräckligt stor för att jag ska kina trycka ner den med foten. Sen är det bara att gå längs med raderna och trycka till hålen. Om manken är helt torr är det viktigt att vattna först så att groparna inte faller igen – men det ska man ändå göra för plantornas skull. Innan jag drar upp hålgöraren vrider jag den en kvarts varv så att gropen håller formen.

3. Plantera pluggplantor

Sen är det bara att bära ut brättena och börja plantera pluggplantor. De passar perfekt i groparna så de är bara att sätta ner. Sen trycker jag till dem så att de får kontakt på alla sidor. Tänk på att vattna dem ett par timmar innan de ska ut i fält.

Plantering i markväv

Jag använder Mypecks som markväv när jag gör odlingsbäddar för perenner. Här är det citronmeliss som har fått en egen plats i odlingarna.
Jag använder Mypecks som markväv när jag gör odlingsbäddar för perenner. Här är det citronmeliss som har fått en egen plats i odlingarna.

För att hålla ogräset i schack använder jag markväv i flera av mina perenna odlingsbäddar. Markväv blockerar det mesta av ljuset men släpper igenom vatten.

Efter ett par år har jag börjar får rutin i att använda väven. Jag förbereder bäddarna med traktorn och när väven väl är på plats är jag redo att plantera.

 

Jag använder Mypecks som är en väv med rutnät på vilket underlättar när man vill ha ett regelbundet planteringsavstånd. Det är 15 centimeter mellan rutorna och sen är det bara att räkna.

När väven är lagd bränner jag hål efter en mall på jämna avstånd. De brända hålen har inga fransiga kanter – och det går snabbt.
När väven är lagd bränner jag hål efter en mall på jämna avstånd. De brända hålen har inga fransiga kanter – och det går snabbt.

Första gången jag planterade i markväv skar jag upp kryss i väven för plantorna. Kryssen är bra på ett sätt: flikarna blockerar ljuset runt växten men öppnar sig när växten blir större. Men den stora nackdelen är att väven gärna repar upp sig när den blir skuren.

Därför gick jag förra året över till att bränna hål i väven med en gasolbrännare. Då får man fasta hål som inte fransar sig. Det finns två nackdelar med den här metoden: Dels blir det en bar yta runt växten där ogräset frodas och dels är det svårt att få jämn storlek på hålen.

När hålen är klara luckrar jag jorden med det här redskapet som jag hittade i ladugården.
När hålen är klara luckrar jag jorden med det här redskapet som jag hittade i ladugården.

Problem nummer två löste jag i år genom att använda en mall som jag bränner hålen med. Att det blir barmark runt växterna får jag leva med till vidare.

En annan sak jag lärt mig är att det bästa sättet är att lägga markväv på bäddarna året innan man ska plantera. Då hinner rotogräset dö under väven. I de bäddar jag planterade samma år tränger kvickrot och tistlar upp bredvid växterna. Och under väven är de svåra att komma åt.

Sen går det snabbt och lätt att sätta ut de avfärdade plantorna. Och med lite extra vatten är de redo att ta över markbädden.
Sen går det snabbt och lätt att sätta ut de avfärdade plantorna. Och med lite extra vatten är de redo att ta över markbädden.

Nu vet jag att det finns många som tycker markväven är ful – men jag tycker fördelarna överväger. Den svarta väven ger att bra mikroklimat och eftersom jag odlar för avsalu föredrar jag bäddar fyllda med godsaker istället för ogräs.

Mypecks är dessutom väldigt tålig. Jag använde den som täckning för en jordhög i två år och sen gick den ändå att återanvända till andra odlingar. Vill man ändå odla på barmark kan man använda markväven som täckning fram till sådd – då håller den ogräset tillbaka riktigt bra så att grönsakerna får en bra start.

Lördagslänken: Teknifik

Jag följer en hel del bloggar som jag sällan har skäl att länka till eftersom de inte skriver så mycket om vaktlar och ogräsbekämpning. Därför presenterar jag en varje lördag. Idag:

Teknifik

LankLordagTeknifik en blogg för alla som är intresserade av kreativ digital teknik. Elin som driver bloggen skriver insatt och roligt om både ny teknik och användning av redan existerande. Särskilt uppskattar jag hennes How-to inlägg där hon pedagogiskt visar hur man utför olika digitala projekt. Jag hamnar själv ofta i situationer där jag har en rent praktisk fråga – till exempel: Är Pinterest något för mig?

 

Det finns en uppsjö av manualer och instruktioner på webben, men det kan vara svårt att hitta kvalité. Där är det tryggt att veta att man kan kolla på Teknikfik först.

Besök henne nu!

Svärmen fångade sig själv

När jag hörde svärmen gick jag för att hitta den, och då satt den redan på kupan som var tänkt att bli deras nya hem.
När jag hörde svärmen gick jag för att hitta den, och då satt den redan på kupan som var tänkt att bli deras nya hem.

Varje år vid den här tiden brukar jag få en eller två svärmar så jag hade gjort i ordning en kupa så den var klar när jag fångat en svärm. Men ibland har man tur.

I vanliga fall brukar svärmen sätta sig i något träd – ibland alldeles för högt upp – så det blir att försöka få ner den i en hink. Sen sätter man hinken med spärrgaller över i skuggan, och om man fått med drottningen kommer hela svärmen att söka sig dit.

 

Är drottningen inte med flyger bina iväg och man får försöka igen .

Jag öppnade flustret fullt och efter någon timme hade alla bina krupit in och börjat göra sig hemmastadda.
Jag öppnade flustret fullt och efter någon timme hade alla bina krupit in och börjat göra sig hemmastadda.

Den här gången satte sig svärmen på den kupa jag gjort i ordning. Trots att flustret var stängt måste de ha känt vaxlukten och insett att det var en bra bostad. Så det var bara att gå fram till kupan och öppna flustret. Någon timme senare hade alla bina krupit in.

Bina är fredliga när de svärmar. De låter mycket men är inte aggressiva, de har annat att tänka på. Så jag behövde bara huvan, inga handskar och ingen rök.

Nu återstår bara ett problem och det är flytten av det nya samhället ner till de andra. Bina har redan lärt sig var de bor, så om man flyttar kupan tio meter så kommer många att flyga fel. Ett knep jag ska testa är att sätta en glasskiva framför när kupan är flyttad under natten.

Teorin (och flera andras praktik) är att bina då måste skaffa en ny inflygningsrutt och då lär sig den nya placeringen. Viktigt är att glasskivan måste vara på plats när de flyger ut på morgonen så de direkt lär sig den nya placeringen.

Bara att hålla tummarna för att det fungerar.

Odla chili på friland

En odlingsbädd med chili på friland. De har fått stödpinnar eftersom de inte är vana vid vinden ännu. Plantavstånd – drygt 60 centimeter.
En odlingsbädd med chili på friland. De har fått stödpinnar eftersom de inte är vana vid vinden ännu. Plantavstånd – drygt 60 centimeter.

I år gör jag ett försök med att odla chili på friland. Tidigare försök med enstaka plantor i skyddat läge har gått bra, nu trappar jag upp försöket.

Jag har odlat chili på gården sen jag flyttade hit, men begränsningen har hela tiden varit utrymmet i växthuset. Jag vet att chili på friland är ett risktagande, allt hänger på hur sommaren blir. Men frön är relativt billiga så i år har jag medvetet dragit upp ett trettiotal extra plantor.

 

Den sort jag valt att satsa på är Espelette. Enligt Runåbergs Fröer hinner Espelette ge frukt upp till zon III en bra sommar – och det är en sådan jag hoppas på.

Espelette har redan börjar sätta frukt, och jag hoppas att de trivs så bra i friska luften att de fortsätter med det hela sommaren.
Espelette har redan börjar sätta frukt, och jag hoppas att de trivs så bra i friska luften att de fortsätter med det hela sommaren.

Mina plantor såddes i slutet på februari, planterades om i april fem veckor senare och flyttades de ut i växthuset i början på maj. Nu hoppas jag att frostrisken är över här – men det är alltid en chanstagning.

De plantor jag sparat för frilandsodling har fått stå kvar i tiocentimeterskrukorna och de har blivit drygt 40 cm långa. Eftersom de stått i växthuset har de redan början utveckla de första frukterna. De står i småkrukor och har varit känsligare för uttorkning så en del har fått några gulnade blad. Men inget att bekymra sig över.

Så här började plantorna i februari.
Så här började plantorna i februari.

Ute kommer de att stå i odlingsbäddar med Mypecks, en väv som släpper igenom vatten – men mycket litet ljus. Det är ett sätt att hålla ogräset i schack. Precis som vid annan plantering har jag sett till att marken var rejält genomfuktad innan jag satte ut plantorna. Flera av rotklumparna hade invaderats av myror – men jag tror inte de klarar sig särskilt länge ute i fält.

Nu är det bara att luta sig tillbaka och vänta på en bra sommar. Det viktigaste är att de inte torkar ut – så blir det regnfattigt får jag se till att fylla på. Särskilt vid fruktsättningen vill chilin ha mycket vatten.

Vaktlar på sommarläger

En och annan vaktel passade på att ta sig en flygtur när de kom in i voljären. Tänk på att vilda vaktlar är flyttfåglar, det kan man inte tro när man ser dem.
En och annan vaktel passade på att ta sig en flygtur när de kom in i voljären. Tänk på att vilda vaktlar är flyttfåglar, det kan man inte tro när man ser dem.

Till slut blev voljären för vaktlarna klar. Sen de fick flytta ut ur huset har de bott i sina vinterburar i väntan på att jag skulle bli klar, men nu är de äntligen på plats. 

Från början tänkte jag ha flyttbara vaktelburar och har väl inte riktigt släppt den tanken. Men tills vidare har de fått en tredjedel av hönsgården till sitt förfogande.

 

Jag har använt återvunnet material till hela bygget. De har fått ett vindskyddad hörn med tak över där de har mat och där jag hoppas att de kommer att lägga en del av äggen.

Jag byggde en skyddad hörna där mina vaktlar har mat, vatten och några små hus.
Jag byggde en skyddad hörna där mina vaktlar har mat, vatten och några små hus.

Har också satt dit ett par gamla kaninhus ifall de vill söka skydd men än så länge verkar det inte finnas något behov för det. I samband med att jag flyttade ut vaktlarna passade jag också på att könssortera dem. En del av hönorna har blivit lite såriga av hanarnas uppvaktning så jag tror att du uppskattar en voljär med nästan bara honor.

När jag flyttade ut dem tömde jag en bur i taget och stoppade in upp till fem vaktlar åt gången i en kattbur. Sen bar jag ut buren till voljären och öppnade dörren. Jag lät dem gå ut själva så jag satt bara och väntade men det tog inte lång tid innan de hoppade ut.

Mina vaktlar är inte särskilt skygga så de började snabbt utforska omgivningarna och en del tog sig dessutom en liten flygtur. Dessutom hittade de sandbad lite var stans och provsmakade grönskan i voljären.

Jag är inte helt säker på att jag bara flyttat ut honor, men är å andra sidan rätt övertygad om att det bara är hanar kvar i burarna. Nu är det bara att vänta och hoppas att äggen hamnar där de ska. De har fått ett litet rede med redägg, så jag hoppas att de ska börja hitta dit.

De är inte lätta att se i gräset, och eftersom de inte är rädda av sig får man se var man sätter fötterna.
De är inte lätta att se i gräset, och eftersom de inte är rädda av sig får man se var man sätter fötterna. Hur många ser du?

Planera en stor trädgård

Gården börjar långsamt bli som jag vill ha de. För varje år kommer jag närmare min drömbild.
Gården börjar långsamt bli som jag vill ha de. För varje år kommer jag närmare min drömbild.

Jag brukar säga att jag har en mycket liten gård – eller en mycket stor trädgård. 2,5 hektar är lika med 25000 kvadratmeter, så ytorna finns. Men vad ska man göra?

Med en så här stor trädgård finns det utrymme för att göra praktiskt taget allt man kan drömma om. Odlings träd, trädgårdsdamm med mera. men som med allt här i världen är det tid och pengar som sätter begränsningarna.

Det första jag gjorde när jag kom hit var att röja fram att litet trädgårdsland där jag planterade potatis och gurka. Måttliga ambitioner kan tyckas, men jag hade ändå en plan för helheten.

Jag har också fått den damm jag ville ha, passade på när jag ändå hade en grävare på gården. Annars kostar framkörningen en hel del.
Jag har också fått den damm jag ville ha, passade på när jag ändå hade en grävare på gården. Annars kostar framkörningen en hel del.

Jag ville ha en damm och jag ville ha ytor för odling. Ett tag funderade jag på att anlita en trädgårdsarkitekt. Men jag fann flera nackdelar med den lösningen. För det första är det dyrt, sen skulle det ta lång tid att förklara allt jag ville göra, särskilt som jag själv inte var helt säker. För det tredje så skulle det bli dyrt igen, eftersom många arkitekter vill lämna en färdig trägård efter sig tar de in maskiner, köper färdiga plantor med mera.

Här planerade jag att ha en liten köksträdgård en gång i tiden. Men nu har jag lämnat marken åt sitt öde.
Här planerade jag att ha en liten köksträdgård en gång i tiden. Men nu har jag lämnat marken åt sitt öde.

Nu ska jag inte kritisera trädgårdsarkitekter – men i mitt fall kändes det inte rätt. Planeringen och möjligheterna är det som jag tycker är roligt.

Jag är fortfarande långt ifrån färdig med mina visioner. Många projekt är långsiktiga. Det har till exempel tagit tre år att förvandla en granskog till gräsmatta. Gräsmattan är inte slutmålet men jag ser den som en platshållare för framtid odlingar.

Lämnar man marken åt sig själv växer den snart igen. Därför har jag delat in gården i olika zoner. Dammen med omgivningar är en zon, det jag kallar skuggfältet är en annan, parken är området närmast huset etc etc På så sätt kan jag ägna mig åt ett område i taget.

Vissa jobb gör bättre med maskiner. Jag har brutit en hel del stubbar, men att bryta tusen skulle betyda att det blev min huvudsakliga sysselsättning de närmaste åren.
Vissa jobb gör bättre med maskiner. Jag har brutit en hel del stubbar, men att bryta tusen skulle betyda att det blev min huvudsakliga sysselsättning de närmaste åren.

Vissa delar har bara krävt mindre insatser än så länge. Det som var skog tidigare har till exempel haft gröngödsling i två år.

Sen behövs det maskiner ibland. En liten trädgård kan man gräva för hand, men det spar både tid och pengar att plöja ett fält istället. Har man inte utrustning så kan man alltid hyra in en granne.

Så min plan har varit i flera steg:

  1. Skaffa en långsiktig plan över vad du vill göra med marken.
  2. Vänta ett år så du ser hur din trädgård ser ut under alla årstider.
  3. Ta itu med de riktigt stora projekten först.
  4. Var beredd att tänka om och anpassa dig efter verkligheten.
  5. Glöm inte att ta det lugnt och njuta av det du har emellanåt.

För mig är det ständigt den sista punkten jag har svårt för. Det finns alltid mycket att göra.

Gott om äppelkart

När blomningen är över bildar de befruktade blommorna små äppelkart. Om befruktningen har varit bra kan man behöva kartgallra.
När blomningen är över bildar de befruktade blommorna små äppelkart. Om befruktningen har varit bra kan man behöva kartgallra.

Det ser lovande ut för äppelskörden. Det fina vädret under blomningen har gett resultat och träden är fulla av äppelkart.

Förra året var en besvikelse i mina fruktodlingar. våren var kall och det var ingen fart på bina under blomningen. Nu hoppas jag på kompensation.

 

Jag har tittat igenom mina äppelträd och alla verkar ha gott om kart så om sommaren bara fortsätter som den börjat blir det cidertillverkning till hösten.  Än så länge har jag bara fyra produktiva äppelträd men det är bra att träna i liten skala.

När karten sitter så här tätt behöver man kartgallra för att få stora och friska äpplen,
När karten sitter så här tätt behöver man kartgallra för att få stora och friska äpplen,

Om några veckor ska jag börja kartgallra. Ibland blir man lurad av snålheten och vill behålla så många äppelkart som möjligt. Men om man räknar fruktskörden i kilo istället för antal så kan det vara nödvändigt med kartgallring.

Om äpplena sitter för tätt hinner de inte utvecklas till fulla och du får massor av små äpplen. Dessutom ökar risken både för sjukdomar och insektsangrepp om äpplena sitter så de rör vid varandra. Kartgallring gör också att äpplena nås bättre av solen och färre äpplen minskar dessutom risken att grenarna bryts.

Hur glest de ska sitta beror lite på äppelsorten och dess förväntade storlek, men en handsbredd mellan karten är en gammal tumregel. När du gallrar ska du vrida av karten vid fruktfästet. Dra inte av dem eftersom du då kan fläka grenarna och dessutom dra loss mer än du vill.

En annan fördel med kartgallring är att man får jämnare skördar från  äppelträden. Med färre äpplen bildas det fler blomknoppar under sommaren och du får rikare blomning nästa år.

Att odla fruktträd är ett långsiktigt projekt.

Din guide till livet på landet