11 faror i den svenska sommaren

Några gånger per år passerar älgar över gården. Ståtliga – men jag behandlar dem försiktigare än hjortar och rådjur.
Några gånger per år passerar älgar över gården. Ståtliga – men jag behandlar dem med större respekt än hjortar och rådjur.

Vi lever i ett förhållandevis harmlöst land på många sätt. Men det finns varelser som rör sig i sommarnatten. Varelser som kan och i vissa fall vill attackera dig. Här är en sammanställning av elva risker vi måste leva med. Rangordnade bakifrån utifrån sannolikheten att bli angripen och konsekvenserna av en attack.

11. Fjärsing

Fjärsingen kommer längst ner på listan över faror i den svenska sommaren. Ett stick är ytterst obehagligt men man kan bara drabbas i specifika situationer och vid saltvatten.

Många vet inte vad en fjärsing är. Men den som en gång blivit stucken kommer aldrig att glömma det. Fjärsingen är vår enda riktigt giftiga fisk och lever oftast nedbäddad i bottensanden, men eftersom den för det mesta håller till på mer än två meters djup är det sällsynt att badande sticker sig på de uppstickande taggarna. De som drabbas är oftast fiskare som fått en fjärsing i nätet och blir stungna när de ska plocka bort den. Rejäla handskar kan skydda men det är inte lätt att hantera en sprattlande fisk med utstickande giftspjut.


Om du blir stucken: Ett stick av en fjärsing gör mycket ont. Huden runt sticket kan svullna upp och missfärgas. Smärtan kan sitta i under ett dygn eller mer och svullnaden kan finnas kvar betydligt längre. Det första man ska göra vid ett stick är att sänka ner den stungna kroppsdelen i riktigt varmt vatten. Gamla böcker säger att vattnet ska vara så varmt att smärtan från vattnet är värre än sticket men så extrem behöver man inte vara. Värmen bryter ner fjärsingens gift och man håller kroppsdelen i vattnet i en halvtimme till en timme eller tills smärtan gått över. Försök få ut resterna av taggen eftersom skadan lätt blir infekterad. Om du blir allmänpåverkad: huvudvärk, illamående frossa och svettningar ska du söka vård på vårdcentral eller akutmottagning.

10. Brännmaneter

Att bli bränd av en manet har många råkat ut för. Men brännmaneter finns bara i saltvatten och även om det är obehagligt är det inte farligt.

Det finns två sorters brännmaneter i svenska vatten, blå och röda. Lyckligtvis är ingen av dem dödlig. Maneterna förekommer sporadiskt på västkusten och ibland ända ner till skånes sydkust. När strömmar och förutsättningar i övrigt är gynnsamma kan de bilda stora stim.

Om du blir bränd: Skölj med saltvatten – något som nästan alltid finns tillgängligt när det handlar om brännmaneter. En gammal myt säger att man ska kissa på brännskadan – gör det om du vill – men saltvatten fungerar lika bra. Gnugga inte eftersom du då kan utlösa fler nässelceller och förvärra skadan. Det som inte går att skölja bort kan man skrapa bort med kanten på ett kreditkort.

Varje år blir flera hundra människor attackerade av hundar och måste söka vård. Men eftersom det finns 700000 hundar i landet måste risken ända anses vara relativt liten. (Hunden på bilden har aldrig attackerat någon.)
Varje år blir flera hundra människor attackerade av hundar och måste söka vård. Men eftersom det finns 700000 hundar i landet måste risken ända anses vara relativt liten. (Hunden på bilden har aldrig attackerat någon.)

9. Stora rovdjur

De stora rovdjuren kan döda och ställa till med mycket skada. Men risken att bli drabbad är mycket liten och finns praktiskt taget bara på platser där man redan är medveten om att det finns rovdjur. 

Av de stora svenska rovdjuren är det bara björn och varg som attackerar människor. Det sker drygt en björnattack om året i Sverige och ibland har de dödlig utgång. Ofta är en hund inblandad som retat upp björnen och sedan tar skydd hos matte eller husse. Björnar kan också attackera för att skydda sina ungar, sitt byte eller om de blir överraskade. Ofta gör björnen en skenattack för att skrämma bort dig. De flesta björnmöten är bara björnen medveten om eftersom han går undan långt innan du sett honom. En skadeskjuten björn kan vara mycket farlig.

Vargen är ett rovdjur som utan problem kan döda en vuxen människa. Men av någon anledning är det mycket sällsynt att vargen väljer att göra det. Då handlar det nästan uteslutande om vargar som förlorat respekten för människor. Vargen har däremot inga problem med att döda hundar eller tamdjur.

Om du blir attackerad: Om du möter en björn – tala lugnt till den och backa undan. Gör björnen utfall kan du kasta ett klädesplagg på marken. Sannolikheten är då stor att björnen stannar för att undersöka plagget. Spring inte och klättra inte upp i ett träd, björnen både springer och klättrar bättre än du.

Om du möter en varg – kul för dig.

8. Vildsvin

Vildsvinen ökar kraftigt i Sverige och många är rädda för de stora grisarna. Men risken att bli attackerad är mycket liten så länge det inte rör sig om ett redan skadat vildsvin.

Vildsvin är fredliga varelser som är nöjda med att äta och att göra fler vildsvin. Rimliga krav på livet kan man tycka. Men de är samtidigt stora och kan försvara sig om de angrips. Jag känner inte till något fall där ett oskadat vildsvin attackerat en människa. Däremot vet jag flera fall där okopplade hundar dödats när de fått tillfälle att jaga vildsvin. Vildsvin är smarta och läraktiga och springer oftast bort från hunden men kan lägga sig i bakhåll och attackera hunden från sidan. Det finns ingen hund som går oskadd från en direktkontakt med ett 150-kilos broskbepansrat vildsvin med 15 centimeters vassa betar. Kloka hundar håller avstånd från vildsvin. Oskadda vildsvin attackerar inte människor men ett vildsvin som är skottskadat eller skadat efter en trafikolycka kommer alltid att vända om för att attackera en förföljande hund, och kan attackera en förföljande människa.

Om du blir angripen: Du ska undvika att bli angripen. Kör du på ett vildsvin, sitt kvar i bilen. Ska du förfölja ett skadat vildsvin, se till att du vet vad du gör.

7. Häst

Varje år skadas väldigt många människor av hästar. Men det är nästan uteslutande människor som rider som drabbas. Även om det är många skador så är riskerna kontrollerbara.

Varje år skadas över 12000 personer av hästar i Sverige. Det beror sannolikt inte så mycket på hästarnas illvilja som på att det är stora djur som hanteras mycket nära av människor. De flesta skadorna uppstår vid ridning men även hanteringen av hästen i stallet är ett riskmoment.

Om du rider: Känn både din egen och hästens kapacitet och var medveten om riskerna. Använd skyddsutrustning.

6. Hund

Risken att bli angripen av en hund finns i nästan hela landet. Men det är sällsynt att någon blir riktigt illa skadad. 

Människans bästa vän är kanske inte din vän. I Sverige leder flera hundra hundattacker varje år till att någon måste söka läkarvård. Men med tanke på att de finns över 700000 hundar i Sverige verkar merparten inte vara särskilt farliga. Antalet attacker i Sverige har ökat det senaste åren men allt pekar på att detta framförallt är ett ägarrelaterat problem.

Om du blir biten: Sök vård även om såret är litet eftersom infektionsrisken är stor.

Älgar är ståtliga men kan vara mycket aggressiva.
Älgar är ståtliga men kan vara mycket aggressiva.

5. Älg

Bland farorna i skog och mark är älgen ett av de största. Den är stor, oberäknelig och kan vara mycket aggressiv. Björnen dödar fler människor, men är långt ifrån lika oförutsägbar.

Älgen är vårt största hjortdjur och kan vara oberäknelig. Brunstande tjurar (september/oktober) och ko med kalv kan vara aggressiva. Älgen kan attackera nästan oprovocerat så håll dig undan. Om den lägger öronen bakåt och börjar rulla med ögonen så ska du passa dig. Det rapporteras årligen om älgattacker och flera dödsfall har inträffat.

Om du möter en älg: Håll avståndet. Det är inget tamdjur.

4. Huggorm

Varje år drabbas hundratals människor av huggormsbett. Det är mycket sällan dödligt, men du kan drabbas utan förvarning om du råkar trampa på ormen.

Vi har tre sorters ormar i den svenska naturen: snok, hasselsnok och huggorm. En del tror att kopparödlan är en orm, men den ser bara ut som en sådan. Av de svenska ormarna är det bara huggormen som är giftig. Huggormen kan bitas om du trampar på den eller om den känner sig hotad. Ett par hundra människor per år blir huggormsbitna i Sverige och dödsfall inträffar bara kanske vart tionde år.

Om du blir biten: Huggormsbett är praktiskt taget alltid ofarliga men reaktionen på bettet kan variera kraftigt beroende på var man blivit biten och hur mycket gift ormen sprutat in. Grundrådet vid huggormsbett är därför att alltid ta kontakt med giftinformationscentralen. Försök inte suga ut giftet eller snöra av den bitna kroppsdelen. Låt den som blivit biten vila.

Bin kan stickas – men de göra det bara i självförsvar. För att försvara sitt hem eller sitt liv.
Bin kan stickas – men de göra det bara i självförsvar. För att försvara sitt hem eller sitt liv.

3. Stickande insekter

Stickande insekter placerar sig högre än huggorm enbart på grund av deras stora antal. Insekterna är sällan aggressiva om de inte hotas.

Bin, getingar och humlor har en gadd som de använder om de själva eller deras bon blir angripna. När de är ute och samlar föda har de inget som helst intresse av att stickas – men gör det om deras liv är i fara.

Bin har till exempel en hullingförsedd gadd som fastnar när de sticker. Biet dör när det har stuckit och offrar inte sitt liv bara för att vara taskig mot dig. Getingar kan däremot stickas flera gånger och kan därför vara mer liberala när det gäller att bedöma om du är ett hot. Men inte heller för dessa är du ett prioriterat mål. Humlorna är de minst aggressiva av de stickande insekterna. Men blir de klämda så försvarar de sig.

Om du blir stucken: Humlorna har ett mildare gift och den brännande känslan går snart över. Men bi- och getingstick kan kännas rejält. Farligheten är oftast överdriven. En frisk vuxen person utan allergier kan klara flera hundra stick utan att ta allvarlig skada, Men blir du allmänpåverkad så ta kontakt med sjukvårdsupplysningen.

2. Människoätande djur

Bland de faror man kan utsättas för i den svenska sommaren är de människoätande djuren  ett av de största. Konsekvenserna är inte allvarliga med attackerna är så vanliga att du inte kan känna dig säker någonstans under sommaren.

Myggor, bromsar, knott och fästingar ansvarar för miljontals attacker mot människor varje år. Lyckligtvis begränsar sig följderna oftast till en övergående klåda. De här djuren är nästan de enda varelser som frivilligt söker upp människor för att skada dem. Myggolja och ljus klädsel kan göra dig mindre lockande för blodsugarna. Fästingbett orsakar varje år runt 200 fall av TBE vilket i enstaka fall kan leda till döden. Får man ofta fästingar bör man vaccinera sig mot TBE.

Om du blir stucken: Angrepp från myggor, knott och bromsar ger praktiskt taget aldrig några betående men. Lindra klådan med kylbalsam eller kallt vatten. Om klådan är mycket besvärlig kan man använda en receptfri hydrokortisonkräm. Fästingar bör man plocka bort så fort som möjligt, helst inom ett dygn. Om rodnaden runt bettet finns kvar efter en vecka eller om man blir allmänt sjuk ett par dagar efter bettet bör man ta kontakt med vårdcentralen eller sjukvårdsupplysningen.

1. Svenska män

Den största av alla faror i Sverige är den svenska mannen. Du kan stöta på honom nästan var som helst. Varje år attackeras tiotusentals personer i Sverige och många dödas.

Den farligaste varelsen i sommarsverige är den svenske mannen. Varje år står han för tiotusentals attacker. (Mannen på bilden har aldrig attackerat någon.)
Den farligaste varelsen i sommarsverige är den svenske mannen. Varje år står han för tiotusentals attacker. (Mannen på bilden har aldrig attackerat någon.)

Människor kan vara oberäkneliga och i synnerhet berusade svenska män. Andra män – och kvinnor – kan naturligtvis också innebära faror för liv och lem men blir du attackerad i Sverige är sannolikheten stor att det är av en svensk man. Förra året drabbades över 80000 personer av människoattacker i Sverige. Majoriteten – både bland offer och förövare – var svenska män. 87 personer dödades samma år av människor. De flesta svenska männen är fredliga – precis som vildsvin – men vissa har en tendens till att se oförätter i vardagliga situationer och kan då bli mycket farliga. Möter du en svensk man med tendenser till att bli hysterisk och tappa självkontrollen i trafiken, i busskön eller på krogen så håll avståndet. Undvik ögonkontakt, tala inte med honom och rör inte vid honom. Inled framförallt inte någon relation med honom.

Om du blir attackerad: Gör en polisanmälan.

(Din lista kan se annorlunda ut beroende på personliga erfarenheter, fritidsintressen och geografiska förutsättningar.)

3 reaktioner till “11 faror i den svenska sommaren”

  1. Härligt skrivet! Mycket bra och underhållande, du tar upp allvarliga saker med en stor portion humor(uppfattar jag det som) Tack för en bra blogg och att du uppgaterar ofta trots att du klarat av din ”100 utmaning”!

    1. Tack för uppskattningen Johanna, just nu rullar det på av bara farten. Men det är skönt att kunna ta en dag ledigt när det är mycket att göra på gården. Försöker hålla en trevlig ton på bloggen även när det är svårare ämnen.

  2. Jag provade fjärsing i somras och kan bara intyga att det du skrivit här stämmer.

Kommentera