Annons

Framtidsfullmakt – en gratis försäkring

En framtidsfullmakt fyller man i på tio minuter. Sen behövs det bara två vittnen och allt är klart. Den behöver inte registreras någonstans.
En framtidsfullmakt fyller man i på tio minuter. Sen behövs det bara två vittnen och allt är klart. Den behöver inte registreras någonstans.

En av julens begivenheter var att skriva framtidsfullmakter. När släkten var samlad passade vi på att skriva och bevittna varandras fullmakter. 

En framtidsfullmakt är ett papper som ger någon du litar på rätt att sköta dina affärer om du av någon anledning inte kan göra det själv på grund av sjukdom eller annat. Det var min pappa som kom med initiativet. De hade en bekant som försvann till sjöss och hans fru blev helt låst ekonomiskt eftersom hus och annat var gemensam egendom. Det gick inte att genomföra några affärer eftersom bådas godkännande krävdes.

En framtidsfullmakt hade löst problemet. Samma sak om någon drabbas av demens eller annat som gör att de inte kan sköta sina affärer. En fullmakt innebär att du själv utser någon du litar på istället för att överlåta detta på kommunen. Du kan få hjälp av en jurist – för några tusenlappar. Eller så laddar du ner en framtidsfullmakt gratis här.

Det tar inte mer än tio minuter att fylla i en framtidsfullmakt. Sen behöver man inte oroa sig för vad som händer om man går in i dimman permanent.
Det tar inte mer än tio minuter att fylla i en framtidsfullmakt. Sen behöver man inte oroa sig för vad som händer om man går in i dimman permanent.

När det är dags kan den som har fullmakten ansöka hos tingsrätten att den ska träda i kraft – men du kan när som helst återkalla fullmakten.

Jag tänker att om jag skulle hamna i den situationen bryr jag mig inte själv så mycket, men det kan vara bra för släkt och vänner om det finns någon som ser till mina intressen. Sen finns det förstås begränsningar. Den som har fullmakten kan inte gynna sig själv på min bekostnad och det känns betryggande att jag själv fått utse någon jag litar på istället för att det blir någon random gubbe som kommunen letat fram

Allt som behövs är att ladda ner blanketten – fylla i, och låta den bevittnas av två oberoende personer. Sen ska den som har fullmakten behålla originalet. Vi tog kopior som jag har lagrade i datorn för säkerhets skull.

Här kan du läsa mer om framtidsfullmakter.

Annons

Hosta

Slaskvinter är ett utmärkt klimat för hosta. Inte lika bra för mig. Bara att bita ihop och invänta bättre tider.
Slaskvinter är ett utmärkt klimat för hosta. Inte lika bra för mig. Bara att bita ihop och invänta bättre tider.

Hostan har varit den mest ihärdiga besökaren under helgerna. Och trots alla goda råd är det bara en sak som gäller – att bita ihop.

Efter att ha står på julmarknader sju helger på raken avslutade jag säsongen den 17 december med att börja hosta. Det som i början bara var en försynt högfärdshosta utvecklade sig sig efter hand till en mer skrällande variant och ett par dagar var jag dessutom sängliggande med feber.

Lyckligtvis var mina föräldrar här och hjälpte mig att komma i ordning inför julens besök av släkten. Nyårshelgen innebar fler besökare men nu har alla åkt hem och det är bara jag och hostan här på gården.

Klarade i alla fall sju marknadshelger som knalle. Sälja på dagarna och koka glögg på nätterna – men hatten har jag skickat tillbaka – den passade inte mitt huvud.
Klarade i alla fall sju marknadshelger som knalle. Sälja på dagarna och koka glögg på nätterna – men hatten har jag skickat tillbaka – den passade inte mitt huvud.

Hade stora planer för både blogg och video när julmarknaderna väl var avklarade men hostan innebär också att jag är ständigt trött. Kan ha något att göra med att det gått ett tag sedan jag fick en natts sömn utan att väckas av hostattacker.

Mellandagarna ägnades åt vila men nu när det nya året inletts har jag mängder av projekt jag räknat med att ta tag i. Stora projekt. Men min effektivitet är begränsad. Tunga utomhusjobb i snöslask lämpar sig inte för personer som ständigt får avbryta för hostattacker.

Ett av alla goda råd jag fått är att söka läkare. Men det är bara att kolla på sjukvårdsupplysning – hosta är bara att genomlida. Och receptfria hostmediciner är helt verkningslösa. Istället är det vila och te med honung som gäller. Om det hjälper? Tveksamt – men det känns bättre i alla fall.

Nu är det bara besvikelsen över allt jag inte fått gjort som sitter i. Men året är färskt och som alltid räknare jag med att det nya året kommer att bli det bästa hittills.

Gott nytt år till er alla.

Annons

Svårt få ut körkort utan id

Nu kör jag utan körkort – och det går lika bra. Det skulle kunna kosta 700:– i böter, men det finns ett par undantag. Bland annat om man anmält förlusten, vilket jag gjort.
Nu kör jag utan körkort – och det går lika bra. Det skulle kunna kosta 700:– i böter, men det finns ett par undantag. Bland annat om man anmält förlusten, vilket jag gjort.

Att hämta ut ett körkort utan legitimation är näst intill hopplöst. För att få ut det måste man ha en godkänd id-handling. Och en kompis med rätt papper duger inte.

Jag blev av med mitt körkort för någon vecka sedan. Inte på grund av någon förseelse – sånt gör aldrig jag… Istället var det bara borta. Min gissning är att det ramlat ut när jag tagit fram ett kontokort. Jag har ringt runt till en mängd butiker jag besökt utan resultat. Så dagen efter upptäckten beställde jag ett nytt. Nu ligger det nya körkortet på ICA – men jag får det inte.

Känner du också att du är extra snygg just på pass- och körkortsbilder?
Känner du också att du är extra snygg just på pass- och körkortsbilder?

Mitt pass är utgånget och det räcker inte med att de vet vem jag är. En körkortsavi måste godkännas elektroniskt för att de ska få lämna ut den. Dvs de måste läsa av legitimationen. Lösningen är att ta kontakt med Transportstyrelsen – då förbereder de en fullmakt. Men det kan ta upp till två veckor.

Det kan vara enklare att skaffa ett pass för att använda som legitimation. Då kan en nära anhörig (inte vem som helst) intyga din identitet. Det kan också fungera med en arbetsgivare – eller polisman i tjänst som utreder dig. En av få fördelar med att vara föremål för polisens intresse.

Jag har ändå förståelse för att det är krångligt. En del tycker att de bara kunde öppna och titta på körkortet – det är ju en legitimation. Men då glömmer de att ingen kollat att det är rätt person på bilden. Teoretiskt kan jag beställa ett nytt körkort i ditt namn på nätet. Plocka ansökan ur din brevlåda, klistra dit min bild och sen bara vänta på postbilen för att norpa åt mig avin.

Hade de då nöjt sig med att titta på det nya körkortet så hade jag varit du. Och haft en äkta legitimation med min bild som bevis. Då är det rät skönt att de är noggranna.

Nu hoppas jag bara fullmakten kommer innan den 28 december – då skickar Postnord tillbaka mitt nya körkort.

Jag har en sång i huvudet

Tretti flaskor per kok – hade jag börjat fundera på hur många kok som behövs för att producera  över 2000 flaskor hade jag bara blivit trött.
Tretti flaskor per kok – hade jag börjat fundera på hur många kok som behövs för att producera över 2000 flaskor hade jag bara blivit trött.

Jag har nu passerat 2000 tillverkade och sålda flaskor rabarberglögg och mitt i produktionen har jag fått en sång som fastnat i huvudet. Du vet hur det är – när den bara går runt runt hela tiden. 

Det har blivit glest mellan inläggen den senaste tiden – det beror på att jag lagt all energi på julhandeln. Det är nu jag ska ordna försörjningen för ett bra tag framåt – och det måste komma först. Om jag skrivit hade det blivit som ”Ur en kos dagbok”: Vaknade. Kokade glögg. Åt lite och kokade glögg. Åkte till en marknad. Sov. Vaknade. Kokade glögg… Tror du förstår.

En lärdom är att jag inte ska köra diskmaskinen samtidigt som jag är i full fart med glöggproduktionen – då går en av huvudsäkringarna in till gården.
En lärdom jag gjort är att jag inte ska köra diskmaskinen samtidigt som jag är i full fart med glöggproduktionen – då går en av huvudsäkringarna in till gården.

Nu börjar jag se slutet i alla fall. Är en bra bit in på nedersta lagret med flaskor på lastpallen och har bara en marknad kvar innan julefriden kan sänka sig över gården. Nu är det bara den här sången jag har i huvudet.

Jag lyssnar mycket på radio, både när jag kokar och när jag kör bil och den som lyssnar på Svensktoppen kan nog melodin till den här:

Jag trodde rabarberna fanns bara, bara på sommaren.
Jag trodde rabarberna fanns bara bara på sommaren.
Men du, rabarbern finns ju nu. Det finns rabarber fram till jul.”

Jag kan inte sjunga den för dig – av upphovsrättsliga skäl. Och för att den inte ska fastna hos dig också. Men här snurrar den hela tiden

Livet är fullt av överraskningar

Jag lastade bilen, lastade ur bilen, lastade bilen och levererade sedan all glögg precis enligt plan.
Jag lastade bilen, lastade ur bilen, lastade bilen och levererade sedan all glögg precis enligt plan.

Kände mig rätt nöjd med mig själv i morse. Efter flera sena nätter hade jag fått ihop dagens leverans av glögg till Eskilstuna, Rönninge och Stockholm. Bara att lasta och åka – trodde jag.

För att inte överbelamra huset lagrar jag glöggen i gäststugan eftersom jag håller den frostfri. Ett utmärkt arrangemang som fungerat bra hittills. Jag körde in framför gäststugan och lastade in 26 lådor glögg – 390 flaskor. Inte utan viss möda.

Sen var det bara att sätta på bra musik i bilen. Mot huvudstaden! Men nej… Frost och  snö följt av töväder och regn hade gjort gräsmattan rejält mjuk. Och jag hade inte tänkt på att jag lastat nästan 400 kilo i bilen. Hjulen sjönk ner i gyttjan – och jag satt fast.

En kraftig spadvinsch är bra till mycket på landet. Lyckligtvis behövdes inte steg tre. Då hade jag kört fram traktorn – men det hade tagit ytterligare en halvtimme.
En kraftig spadvinsch är bra till mycket på landet. Lyckligtvis behövdes inte steg tre. Då hade jag kört fram traktorn – men det hade tagit ytterligare en halvtimme.

Försökte först med en snabb lösning – att gunga loss bilen och sen köra ut med fart. Fungerade inte. Den sliriga gyttjan gav inget fäste alls. Inte ens med granris och plankor under hjulen.

Ok, steg två. Nästa alternativ var att vinscha loss bilen. Jag har en fyratons spakvinsch  och träd finns det gott om. Bara en hake. Bogseröglan låg på sin plats: under reservhjulet som i sin tur låg under 390 flaskor glögg. Bet ihop och lastade ur alla lådorna – då började det regna. Snabbt upp till huset för att lägga en vaxduk över. Sen kunde jag börja vinscha.

Det kändes tveksamt förs när det knakade i draglinan – men till slut gled bilen upp ur hålen den grävt sig själv. Fortfarande med spänning i linan lyckades jag slira mig ut på vägen. Sen var det bara att bära fram och lasta all glöggen igen.

I övrigt gick transporten utan missöden. Numera förvarar jag dragöglan i handskfacket.

Gräsmattan var mjukare än jag trodde. Att köra in med olastad bil gick bra Att köra ut fullastad – inte lika lätt.
Gräsmattan var mjukare än jag trodde. Att köra in med olastad bil gick bra Att köra ut fullastad – inte lika lätt.

Dags för ett sista ryck i trädgården

En kvarglömd vattenkanna. Jag kommer inte ens ihåg hur den hamnade här. Kanske var jag på väg till växthuset när telefonen ringde, hunden började skälla eller det kom besök. Nu är den återfunnen i alla fall.
En kvarglömd vattenkanna. Jag kommer inte ens ihåg hur den hamnade här. Kanske var jag på väg till växthuset när telefonen ringde, hunden började skälla eller det kom besök. Nu är den återfunnen i alla fall.

Alla andra är säkert väl förberedda för vintern. Men för mig är det dags för ett sista ryck i trädgården – innan snön kommer.

Det är bara att erkänna. Jag är inte den mest ordningssamma trädgårdsmänniskan. Jag bär inte alltid in alla redskap på kvällen. Särskilt när det är ett pågående arbete. Det känns mer praktiskt att låta dem vara kvar där de behövs.

Men min lättja straffar sig. Ibland fortsätter inte arbetet direkt nästa dag eftersom annat kommer emellan. Och plötsligt står jag där. Var är häcksaxen? Jag brukar ha redskapen i skjulet – men där är den inte. Då börjar ett inre detektivarbete – var och när använde jag den sist? Var någonstans på gården finns ett oavslutat projekt som involverade en häcksax? Jag brukar hitta den till slut, men det kan ta tid.

Mitt slarvande innebär också att jag varje höst behöver gå en rond på gården. En rond för att hitta eventuellt kvarlämnade redskap innan snön kommer. För sen är det kört. Få trädgårdsredskap mår bra av att tillbringa en vinter utomhus. Spadskaft blir mjuka och går av, gårdskrattor och klippredskap rostar, så för att undvika kapitalförstöring letar jag igenom alla ställen där jag jobbat under sommaren.

Under sommarens torka drog jag slang ner till dammen. Och eftersom jag fyllde på flera gånger lät jag den ligga kvar. Där ligger den fortfarande.
Under sommarens torka drog jag slang ner till dammen. Och eftersom jag fyllde på flera gånger lät jag den ligga kvar. Där ligger den fortfarande.

Bland kvarglömda saker räknar jag också alla bevattningsslangar som jag drog under sommarens torka. Nu är de övervuxna av höstgräset och jag vill inte hitta dem sönderfrusna vid vårens första gräsklippning.

Det blir en senhöstdag då jag får göra bot för sommarens synder. Men nästa år – då. Det kommer inte bara att bli den bästa odlingssäsongen någonsin utan det kommer också att bli det år när det blir ordning och reda på mig. Trot den som vill.

I augusti grävde jag stolphål vid en av stenmurarna. Jag blev inte riktigt klar – och spaden står fortfarande och väntar på att jag ska avsluta projektet.
I augusti grävde jag stolphål vid en av stenmurarna. Jag blev inte riktigt klar – och spaden står fortfarande och väntar på att jag ska avsluta projektet.

Hösten är här

En kort tid kvar innan björklöven lämnat träden för i år.
En kort tid kvar innan björklöven lämnat träden för i år.

På sensommaren när kvällarna börjar bli mörkare och man märker att naturen håller på att växla ner brukar jag drabbas av ett lätt vemod. Var det här allt? Blev det inte mer?

Under årets första månader går jag och längtar efter våren och håller noga utkik efter alla vårtecken. Övertygad om att det här kommer att bli den bästa odlingssommaren någonsin. Den känslan sitter i fram till juni då jag helt enkelt inte har tid att fundera längre. Och sommaren går fort.

Planerna att hålla efter ogräset kommer på skam när andra mer akuta åtgärder hamnar överst på att-göra-listan. Och plötsligt är det augusti. En kall vår och långvarig torka har reducerat drömmarna till en mer realistisk nivå. Det blev i alla fall gott om rabarber, kräftor och tillräckligt med potatis för att klara vintern.

Snart ligger det en jämn matta av löv hela vägen ner till ladugården och det blir dags att plocka fram snöslungan.
Snart ligger det en jämn matta av löv hela vägen ner till ladugården och det blir dags att plocka fram snöslungan.

Det här året blev det inga äpplen, inga bär och ingen honung. Därför känns det lite dystert en period.

Men sen kommer den riktiga hösten. För mig är hösten en enda lång förberedelse inför julen – den enda av årets högtider som jag firar på riktigt.

För en del kanske det känns tidigt med julförberedelser i oktober, men för mig är det bara veckor kvar tills julmarknaderna drar igång och då måste jag vara förberedd. Och ett trist väder ute ger bra inspiration till inomhusaktiviteter. Och hoppet om en strålande vintersäsong är på topp.

Snart är det januari och jag kommer att börja hoppas på den bästa odlingssäsongen någonsin.

Flygbilder – här är min trädgård

Huset är byggt runt 1850 och har relativt nytt tak. Det ligger väl inbäddat i grönska med ett riktigt gammalt päronträd på ena sidan och ett lika gomalt gullregn på den andra,
Huset är byggt runt 1850 och har relativt nytt tak. Det ligger väl inbäddat i grönska med ett riktigt gammalt päronträd på ena sidan och ett lika gomalt gullregn på den andra,

Nu har jag skrivit om gården i mer än sex år och för det mesta har det varit små nedslag med fokus på detaljer. Därför tänkte jag bidra med några flygbilder så att du som läsare kan få en bättre uppfattning om hur det ser ut.

Från 120 meters höjd går det att se hur dammen, ladugården och huset ligger i förhållande till varandra. Flygbilder ger bra perspektiv.
Från 120 meters höjd går det att se hur dammen, ladugården och huset ligger i förhållande till varandra. Flygbilder ger bra perspektiv.

Ofta går jag och tittar nedåt på marken. Letar skräp, ogräs eller spår efter odjur. Men ibland är det bra att lyfta blicken och tänka på hur det faktiskt ser ut. Och hur bra man kan ha det på landet.

Äppelodlingen efter en sommar. Trots angrepp från hjortar och rådjur ser det rätt bra ut.
Äppelodlingen efter en sommar. Trots angrepp från hjortar och rådjur ser det rätt bra ut.

Ska man planera för odlingar eller grävande av damm så är flygbilder ett bra hjälpmedel. De gör det lättare att rita kartor och planera. Innan jag skaffade drönare ritade jag kartor genom att gå omkring med kompass och 50 meter måttband. Det går – men tar lång tid om man ska vara noggrann.

Här är gården från det stora fältet som var granskog när jag flyttade hit.
Här är gården från det stora fältet som var granskog när jag flyttade hit.
Och från sydsidan. Lämnar man gården åt det här hållet är det bara mil med skog.
Och från sydsidan. Lämnar man gården åt det här hållet är det bara mil med skog.

Volvo V40 är för liten för mig

Jag gillar Sci-Fi så jag hade inga problem med att uppskatta instrumenteringen. Men det tog tid att hitta alla knappar – som hur man sänker basen på stereon som tidigare förare satt på max.
Jag gillar Sci-Fi så jag hade inga problem med att uppskatta instrumenteringen. Men det tog tid att hitta alla knappar – som hur man sänker basen på stereon som tidigare förare satt på max.

Ibland får man ställa om snabbt. Vad som skulle bli en snabb runda till Katrineholm blev en helkväll. Och konstaterandet att Volvo V40 inte är rätt bil för mig.

Liten tuva etc… Nu har jag slutat använda fälglås.

Inför helgens marknad skulle jag åka och köpa en bit tyg till marknadsståndet. En snabb runda tänkte jag. Men halvvägs hörde jag ett konstigt fladdrande ljud. Det visade sig att jag fått punktering på vänster framhjul.

Att byta däck är visserligen en rätt grundläggande bilteknisk övning, men eftersom jag betalar för en bärgningsförsäkring och inte hade särskilt bråttom bestämde jag mig för att få hjulet bytt medan jag lyssnade på ljudbok. Det visade sig inte bara vara ett klokt beslut – utan ett nödvändigt.

Jag kan tänka mig att åla mig in i bilen – om det är en Lotus, Maserati eller Porsche. Inte när det är en Volvo V40.
Jag kan tänka mig att åla mig in i bilen – om det är en Lotus, Maserati eller Porsche. Inte när det är en Volvo V40.

Bärgaren dök upp efter 45 minuter och hissade upp bilen. Då visade det sig att nyckeln till fälglåsen inte låg i bilen. När jag bytte till sommardäck hade bilfirman inte lagt tillbaka den i bilen. Så hjulet gick ute att få loss. Det blev bärgning till bilfirman, som lyckligtvis forfarande hade öppet halv sex en fredag. Nyckeln gick naturligtvis inte att hitta efter fyra månader. Så det blev att lämna bilen – och beställa en hyrbil. Som också ingick i försäkringen.

Det blev två timmars väntetid innan försäkringsbolaget kunde konstatera att det inte gick att få tag på en hyrbil i motsvarande storlek. Istället blev det en Volvo V40. Alltid roligt att testa en ny bil.

Det visade sig att med lite planering gick det att få in nästan alla marknadsattiraljer även i en V40. Med fällda säten bak och backar staplade i passagerarsätet gick det in. På det hela taget var Volvo V40 en trevlig bil. Bränslesnål, tyst och jämfört med min gamla Focus ett under av teknik. Men vad är finessen med backspeglar som fälls in när man låser? Enda större anmärkningen var att det var krångligt att ta sig in. Det gör att jag stryker den från listan av möjliga bilar för mig.

På måndagen fick jag tillbaka min bil. Verkstaden tog 200 kronor för att ta bort fälglåsen samt 500 för ett nytt däck. Helt överkomligt. Och eftersom försäkringen täckte hyrbilen kostade mig äventyret med bärgning och hyrbil bara hundra kronor i diesel. Så jag ser det som rätt prisvärt.

 

En bra stövel är ett måste på landet

Efter ett års nästan daglig användning både i ladugård och skog är stövlarna nästan som nya. Så ska en bra stövel vara.
Efter ett års nästan daglig användning i både ladugård och skog är stövlarna nästan som nya. Så ska en bra stövel vara.

När jag bodde i Stockholm använde jag inte stövlar. Det är klart – jag hade seglarstövlar i båten – men inte annars. Nu är det annorlunda. Stövlar är det skodon jag använder mest.

Under åren här på gården har jag förbrukat i snitt ett par stövlar per år. Vanligast är att gummit spricker på ovansidan och att fodret blir utslitet vid hälen. En sprucken stövel läcker och är fodret trasigt vid hälen klibbar stöveln fast och man får slita för att få av den. Nu har jag i alla fall hittat en bra stövel.

Nu avbryter jag min stöveltext tillfälligt för en varning: Den här texten innehåller en annonslänk! Det betyder att om du köper stöveln härifrån så får jag några procent i provision. Bara så du vet.

Den stövel jag fastnat för heter Bekina Steplite och jag köpte mina på Granngården. Här är en länk dit. (Annonslänken som jag varnade för)

Så här såg förra årets stövlar ut efter ett års användning. De föll sönder både på in och utsidan.
Så här såg förra årets stövlar ut efter ett års användning. De föll sönder både på in och utsidan.

Jag har nu haft mina stövlar i drygt ett år och de är fortfarande som nya. De har ett bra foder som gör att den är lätt att ta av och på även med fuktiga raggsockar. Sen har de en liten kant utanpå hälen som gör att det är lätt att hålla mot för att ta av den.

De har ett riktigt grovt mönster på sulan som fungerar året runt – utom på blankis förstås. Då är det dubbar som gäller. Ska jag säga något negativt om den här stöveln så är det att det fastnar stenar i det grova mönstret. Men det är svårt att undvika om man vill vara halkfri.

Ska du köpa stövlar så köp minst en storlek större än din vanliga skostorlek. Då får du plats med både isolerande innersula och rejäla raggsocker på vintern. Dessutom blir de lättare att kliva i.

Hade jag varit smart hade jag köpt varianten med stålhätta. Trodde inte jag behövde det – men det hade sparat mig en blåslagen stortå. Bestäm själv om du behöver det.