Annons

Opålitlisk: Vinster i välfärden

Obegränsade vinster i välfärden – hur tänker man då? Alla borde väl tycka att skattepengar till skolan ska användas inom skolan?
Obegränsade vinster i välfärden – hur tänker man då? Alla borde väl tycka att skattepengar till skolan ska användas inom skolan?

Det finns inget parti jag kan ställa mig bakom helhjärtat. Det finns alltid något som känns fel. Även hos partier som verkar ligga mig nära finns det någon sten i skon. Här är en frågorna som skaver: Vinster i välfärden.

Jag kan inte förstå argumenten för att vi som enda land i världen ska ha vinstdrivna, skattefinansierade skolor till exempel. Vi säger att för varje barn som går i din skola får du en säck med pengar – men allt du inte använder för att ge barnen undervisning får du stoppa i din egen ficka. Allt du sparar in på lokaler, kringpersonal, lärarlöner, bibliotek med mera är dina pengar.

Hade det handlat om snöröjning till exempel så är det hyfsat enkelt att se om vi får valuta för skattepengarna. Men en skola eller en vårdinrättning är inte lika enkel att kvalitetssäkra. En tolvåring flyttas inte lika lätt som ett telefonabonnemang så har man väl lyckats få in eleverna så är chansen stor att de blir kvar. Ett sätt att ge sken av kvalitet är att ge höga betyg – då blir elever och föräldrar nöjda. Och eftersom skolan själv sätter betygen så är det inte konstigt att det blir inflation – och större vinster.

Vet inte hur många av mina lärarbekanta som vittnat om pressen från skolledningen att ge uppblåsta betyg. Ger du dåliga betyg är du en dålig lärare och ska ha lägre lön. Ett resultat av vinster i välfärden.

Konkurrensen om eleverna verkar vara begränsad här i Vingåker. Kan det bero på att landsbygden inte erbjuder samma vinstmöjligheter.
Konkurrensen om eleverna verkar vara begränsad här i Vingåker. Kan det bero på att landsbygden inte erbjuder samma vinstmöjligheter.

Jag tänker inte diskutera skatter här. Men jag tycker att skattemedel ska användas till det de är avsedda för. De pengar avsätts för undervisning ska användas för undervisning. Om det visar sig att det blir pengar över – så menar jag att de ska användas för att ge ännu bättre undervisning, högre lärarlöner och bättre skolmiljö.

Resten av världen kanske har fel – skolan kanske blir bättre om en del av pengarna inte används till vad de är avsedda för. Men att det ska gå att plocka ut obegränsade vinster ur skola och sjukvård kan jag inte förstå. Ok, när skolan är perfekt – alla elever får det stöd de behöver, lärarna och övrig skolpersonal är nöjda med lön och arbetsmiljö – då kanske ägarna förtjänar en belöning. Jag tror inte vi är där.

Med obegränsade vinster så är det självklart att skolan lockar riskkapital. Som kan sälja en skola med lysande resultat – eller lägga ner när det inte fungerar. Och då får skattebetalarna betala en gång till – för att bereda plats i den kommunala skolan.

Och för oss på landsbygden innebär vinstdrivande skolor och sjukvård bara att vi fortsätter att ha en andra klassens service. Det går inte att bli förmögen på att driva en liten byskola eller ett BB på landsbygden.

Men jag är som sagt opålitisk. Hör jag bra argument kan jag ändra mig. Så förklara gärna fördelarna med obegränsade vinster i välfärden.

 

SparaSpara

Annons

Rött ljus skapar bara förvirring

WWF ger åter rött ljus till flodkräftan och vill att vi ska låta bli att köpa den. Lyckligtvis är de ensamma om att se fisket som ett hit mot vår svenska kräfta.
WWF ger åter rött ljus till flodkräftan och vill att vi ska låta bli att köpa den. Lyckligtvis är de ensamma om att se fisket som ett hit mot vår svenska kräfta.

Världsnaturfonden (WWF) har precis presenterat sin årliga lista där de ger rött ljus (köp inte) till ett antal olika fiskarter. Men som vanligt skapar listan mer förvirring än vettiga köpråd.

I Rapport äger programledaren att WWF rödlistat torsken. Och när inte redaktionen förstår skillnaden kan de knappast vänta sig att jag som konsument ska förstå vad rött ljus betyder.

Fisket efter flodkräftan är förutsättningen för att den ska överleva. Det är motivationen till alla räddningsinsatser och det främsta skälet till att stoppa illegal utplantering av signalkräfta.
Fisket efter flodkräftan är förutsättningen för att den ska överleva. Det är motivationen till alla räddningsinsatser och det främsta skälet till att stoppa illegal utplantering av signalkräfta.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistan av Internationella Naturvårdsunionen och för Sveriges del tas rödlistan fram av Artdatabanken och fastställs av Naturvårdsverket. Där granskas hur hotade olika arter är. WWF:s Rött ljus är något helt annat.

Rött ljus är en uppmaning att inte köpa dessa fiskar och har inget direkt samband med hur hotade arterna är och varför de är hotade. Till råga på allt så kan WWF ge både rött, gult och grönt ljus till samma fiskart beroende på hur och var den fångats. En god tanke – men tror WWF att gemene man som knappast kan skilja på långa, lake och lubb dessutom ska hålla koll på vilka fiskeredskap som anvärnts och i vilken del av Atlanten den fångats?

Genom utplantering och vattenvård kan flodkräftan ha en framtid. Om man inte följer WWF:s råd och undviker den. Köp den och gör en insats för bevarandet. WWF skjuter över målet och skapar mer förvirring än miljönytta. Dessutom ökar de hotet mot den svenska flodkräftan. År efter år ger de Rött ljus till den svenska flodkräftan. Till skillnad från Fiskeriverket, Naturvårdsverket och landets lärsstyrelser med flera har WWF en egen teori om att det är fisket som hotar flodkräftan. I den verklighet som vi andra lever i är det spridningen av signalkräftor som är det verkliga hotet.

Och det hotet ökar när en organisation som WWF vill stoppa försäljningen. Om flodkräftan inte kan säljas försvinner motivationen att bevara den. Min  flodkräftodling har fått beröm eftersom den är ett litet steg för att bevara en starkt hotad djurart. Men hade det funnits ett saluförbud hade jag knappast investerat tid och pengar i ett sådant projekt för att sedan låta kräftorna självdö.

Lyckligtvis är det färre och färre som bryr sig om WWF:s villfarelser.

Annons

Apple – sveket svider fortfarande

When Apple go bad. Mitt senaste datorköp från Apple blev en besvikelse – och sen fick jag själv stå för alla kostnader för att få datorn fixad.
When Apple go bad. Mitt senaste datorköp från Apple blev en besvikelse – och sen fick jag själv stå för alla kostnader för att få datorn fixad.

Efter Apples misslyckade leverans i somras bestämde jag mig för att gå över till PC. Men än har jag inte kommit till skott. Det tar tid att komma över en brusten relation.

Jag var en inbiten Macanvändare ända sen min första LCII – så i nästan 30 år har jag skaffat den ena Macen efter den andra. Inte billigt, men jag har alltid varit nöjd. Nu är det dags att bita i det sura (ruttna) äpplet och gå vidare.

Jag fick känna doften av ny elektronik – men när allt var kopplat var den här symbolen min enda belöning.
Jag fick känna doften av ny elektronik – men när allt var kopplat var den här symbolen min enda belöning.

Efter första missen var jag beredd att förlåta. Att min nya iMac inte kom den dag det var utlovat trots upprepade försäkringar från Apple är förlåtet. Trots att jag var tvungen att sitta hemma två dagar för att vänta på leveransen.

Sen blev jag lite harmsen när det visade sig att min nya 27 tums 5k iMac var levererad utan fungerande hårddisk. Sånt borde inte kunna hända. Men jag har ett stort hjärta och eftersom supporten på Irland är så extremt vänlig så översåg jag även med det.

Droppen som fick bägaren att rinna över var när Apple meddelade att jag inte skulle få någon ersättning för mina resor till närmaste Apple-service. Närmare tio mil tur och retur, två gånger. Det borde vara rimligt att jag som kund hålls skadelös och slipper betala för Apples misstag. Men icke. ”Vi har ingen policy för att ersätta dina kostnader”.

Inget system installerat – det var första problemet. När det var avhjälpt så fanns det ingen fungerande hårddisk. Det kunde inte supporten hjälpa mig med så det vara bara att packa och ge mig iväg till Örebro, på egen bekostnad.
Inget system installerat – det var första problemet. När det var avhjälpt så fanns det ingen fungerande hårddisk. Det kunde inte supporten hjälpa mig med så det vara bara att packa och ge mig iväg till Örebro, på egen bekostnad.

Så nu sitter jag och sörjer mina långvariga relation till Apple. Det är som att jag efter en långvarig diet på färska friska äpplen till slut satt tänderna i ett som varit genomruttet. På ett sätt vet jag att de flesta äpplen är friska – men minnet av den ruttna smaken finns kvar. Och bitterheten över att vår relation inte var värd mer från Apples sida.

Hade de gett mig en rabatt som kompensation så hade jag varit nöjd. Och de hade ändå tjänat pengar. Men, men – mister du en kund står där tusen åter.. Och om Apple glatt kan gå vidare så får jag göra det också.

Jag är trött på att vara gnällig lantbo

Jag vet att det är en omväg – men de tar redan extra betalt för att köra hit. Önskar bara att transportföretagen höll vad de lovade.
Jag vet att det är en omväg – men de tar redan extra betalt för att köra hit. Önskar bara att transportföretagen höll vad de lovade.

Vi lantbor är ett gnälligt släkte. Ibland har vi mage att förvänta oss att en del saker ska fungera även utanför städerna. Och ibland räknar vi med att löften ska hållas – även av transportföretagen.

Det råder fri konkurrens i transportbranschen och på pappret ser det bra ut. De levererar i hela världen. Emellanåt även till mig. Idag fick jag ett samtal från Schenker som meddelade att den leverans jag bokat till början av den här veckan kommer på fredag. Då blev jag lite lantligt gnällig eftersom det innebär flera förlorade dagar i produktionen. Plus att jag suttit hemma och väntat på leveransen i två dagar.

Nu är det inte bara Schenker som är opålitliga. Jag har till exempel ett fraktavtal med DHL. Jag bokar frakt till dagen efter. Dagen efter får jag ett mejl där de flyttat fram hämtningen till veckan efter. Och där föll möjligheten att driva webbutik från gården. Nu står det antagligen i det finstilta att ”hämtning sker när vi råkar ha vägarna förbi”. Men eftersom det är avgörande för min verksamhet tycker jag att det borde framgått lite tydligare.

Jag har ett mycket litet företag och i största utsträckning levererar jag själv – för att jag går att lita på.
Jag har ett mycket litet företag och i största utsträckning levererar jag själv – för att jag går att lita på.

I våras gjorde jag en beställning via UPS. På måndagen fick jag besked om att leveransen kommer på torsdag. På torsdagsmorgonen ett sms: Idag kommer leveransen – se till att vara hemma. Klockan tre på eftermiddagen ett telefonsamtal: Vi kommer i morgon – kan du möta oss i närmaste stad?

När jag flyttade till landet var jag medveten om att servicegraden var lägre och att bara skatter och avgifter skulle hålla sig på samma nivå. Men jag hoppades att avtal skulle hållas – Pacta sund servanda.

Ge mig tydliga förutsättningar: ”Vi levererar till hela världen – och ibland till er på landsbygden” så vet jag vad som gäller. Allt företagande är beroende av att logistiken fungerar. När det gäller PostNord så har jag redan strukit dem ur kalkylerna men nu vill jag hitta något transportföretag som går att lita på.  Det finns så mycket annat att gnälla över.