Annons

Fåglar vid dammen

Någon minut satt fiskgjusen och spanade över dammen. Sen slog den till med ett plask och flög iväg över gärdet.
Någon minut satt fiskgjusen och spanade över dammen. Sen slog den till med ett plask och flög iväg över gärdet.

En fågelmatning utanför fönstret lockar många trevliga fåglar. Men en damm i trädgården lockar ett helt annat klientel. Dagens nya besökare var en fiskgjuse.

Vissa fåglar – som gräsänder – är ett enbart trevligt inslag vid dammen. Även om den stackars anddraken år efter år verkar förlora sin maka innan häckningen kommit igång. Under åren har jag haft en rad olika änder på besök och då räknar jag även grannens förrymda myskand.  Andra fåglar ser jag på med något mer blandade känslor.

Årets gräsänder har anlänt till dammen. Jag misstänker att det är samma hane som återvänder varje år – och byter ut honorna allt eftersom de blir uppätna.
Årets gräsänder har anlänt till dammen. Jag misstänker att det är samma hane som återvänder varje år – och byter ut honorna allt eftersom de blir uppätna.

Hägern må vara ståtlig, och jag accepterar att den kommer på besök. Men för oss som försöker bevara den hotade flodkräftan är han igen favorit. Tröstar mig med att kräftorna för det mesta ligger i sina hålor under dagarna när hägern inventerar fiskevattnen.

Dagens besökare var en fiskgjuse. Såg hur den gled över dammen flera gånger innan den slog sig ner i den stora granen. Satt där några minuter innan den med ett plask kastade sig mot vattnet och flög iväg med en stor guldfisk i klorna.

Hägern må vara ståtlig, men när den vittjar min damm på kräftor önskar jag att den skaffade ett annat tillhåll.
Hägern må vara ståtlig, men när den vittjar min damm på kräftor önskar jag att den skaffade ett annat tillhåll.

Sorgen efter guldfisken är måttlig eftersom jag insett att det var ett misstag att plantera ut dem. Men det är ändå lite häftigt att de vuxit till sig i den grad att fiskgjusen anser dem vara värda ansträngningen.

Fiskgjusen lämnar dammen med en rejäl guldfisk i klorna.
Fiskgjusen lämnar dammen med en rejäl guldfisk i klorna.
Annons

30 fågelholkar på väg upp

Första lasset fågelholkar på väg för uppsättning. Alla har inte kommit än, men att sätta upp ett dussin i taget känns lagom.
Första lasset fågelholkar på väg för uppsättning. Alla har inte kommit än, men att sätta upp ett dussin i taget känns lagom.

I höstas beställde jag tretti fågelholkar som ska sättas upp runt om på gården. De första anlände idag, så det har blivit lite klättrande på stege.

När jag sätter upp fågelholkar är det några saker jag tänker på. Det viktigaste är att jag ska kunna se holken. Om fåglarna uppskattar den är det bra – men min motivation är att kunna titta på dem. Så en holk som inte syns gör inte lika mycket nytta.

Jag sätter i snitt två holkar i varje träd. Höjden bestäms av stegens längd och väderstrecket så att jag ser holken från huset.
Jag sätter i snitt två holkar i varje träd. Höjden bestäms av stegens längd och väderstrecket så att jag ser holken från huset.

Sen finns det många synpunkter på var fågelholken ska placeras. Min övertygelse är att det inte är så noga. När jag sätter upp en fågelholk så är det bara ett erbjudande, ett alternativ för traktens fåglar. De har ingen boplikt utan är fria att flytta in där det passar dem. Och där har jag fullt förtroende för att fåglarna själva kan fatta det beslutet.

Jag sätter holkarna på runt tre meters höjd. Då är de lätta att komma åt för rengöring. En del säger att man ska sätt dem så högt att inte katter eller vesslor kan komma åt dem – men så högt finns inte om rovdjuren är tillräckligt motiverade.

Barnarbetarna som tillverkat holken brukar signera dem. Den här är gjord av Suleyman.
Barnarbetarna som tillverkat holken brukar signera dem. Den här är gjord av Suleyman.

Ett annat vanligt råd är att sätta holkarna med stort avstånd för att anpassa dem till fåglarna revir. Men även det beslutet överlåter jag på fåglarna. Jag sätter i snitt två holkar i varje träd väl medveten om att talgoxen kanske inte vill ha en annan talgoxe som närmaste granne. Men det finns många fågelarter som trivs i holkar med 28 mm öppning och om talgoxen inte vill bo nära en artfrände kanske en entita går bra.

Den här konstruktionen av fågelholk hade jag inte sett tidigare. Lite omständigare att tillverka, men väldigt praktisk för uppsättning och rengöring.
Den här konstruktionen av fågelholk hade jag inte sett tidigare. Lite omständigare att tillverka, men väldigt praktisk för uppsättning och rengöring.

Mina holkar har en för mig ny konstruktion. De har en löstagbar bakvägg som man fäster i trädet. Sen är det bara att haka på själva holken. Lätt att sätta upp och lätt att städa ur. Lite omständigare konstruktion men eftersom jag köper dem färdiga är det ett bra alternativ.

Annons

Trico Garden fungerar – men är för dyrt

Besprutat tycker jag är en väldigt dumt uttryck. Det är inte sprutan som är skadlig för miljö och hälsa utan vad du häller i den. Här besprutar jag mina blåbärsbuskar med Trico Garden.
Besprutat tycker jag är en väldigt dumt uttryck. Det är inte sprutan som är skadlig för miljö och hälsa utan vad du häller i den. Här besprutar jag mina blåbärsbuskar med Trico Garden.

Ni som följer bloggen vet att rådjur och hjortar inte är mina vänner utan snarare en lantlig version av stadens klottrare och vandaler. I ett par år har jag nu testat Trico Garden, och det fungerar. Men kostar mer än det smakar.

Trico Garden hjälper ett tag. Men vintertid kan man inte spruta och då kommer odjuren.
Trico Garden hjälper ett tag. Men vintertid kan man inte spruta och då kommer odjuren.

Trico Garden är ett miljövänligt medel med fårfett som den verksamma beståndsdelen. Fårfettet ligger i en emulsion som gör det vattenlösligt och det finns också ett färgämne så man ska kunna se vilka buskar som är besprutade.

Dyr – och fungerar bara på sommaren.
Dyr – och fungerar bara på sommaren.

Fårull är ett traditionellt medel för att avskräcka hjortdjur som tyvärr inte verkar fungera.  Trico Garden är en vidareutveckling av den metoden som faktiskt verkar ha effekt. När man använder det på bärbuskar och fruktträd är rekommendationen att man gör det innan blomning. Gissningsvis för att minimera risken för bismak hos frukten.

Den största nackdelen är priset. 245 kronor för en liten flaska med 250 ml. Betydligt billigare att köpa en liter för 349:- istället. Medlet ska sedan spädas 1:4 så en literflaska ger 5 liter. Och det är vad som går åt för att spreja mina odlingar. Trodde det skulle bli billigare att köpa en 10 litersdunk Trico för 1595:–, men det visade sig att den är utspädd. Vilket innebär att det är nästan dubbla priset om man köper i storpack.

Förra säsongen sprutade jag blåbärsbuskar, aronia, mina masurbjörkar och min nyplanterade äppelodling. Totalt ungefär 300 små träd och buskar. Till det gjorde jag av med en liter koncentrat per besprutning.Enligt instruktionerna ska man spreja var fjärde till sjätte vecka vilket för mina knappt 4000 kvm odlingar skulle innebära en kostnad på flera tusen kronor per år. Och det är ohållbart.

Jag sprutade med Trico Garden i höstas men under vintern har närmare 200 äppelträd blivit skadade av hjortar och rådjur. En del kanske överlever – men allt för många har blivit ringbarkade.
Jag sprutade med Trico Garden i höstas men under vintern har närmare 200 äppelträd blivit skadade av hjortar och rådjur. En del kanske överlever – men allt för många har blivit ringbarkade.

Sen kan man enligt tillverkarna inte spruta vintertid eftersom det inte får vara risk för frost. Och det är det stora problemet. Jag sprutade i höstas men har under vintern fått större delen av min fruktodling förstörd av barkgnagande hjortdjur.

Med en enkel handspruta täckte jag 150 buskar och träd på mindre än en timma.
Med en enkel handspruta täckte jag 300 buskar och träd på ett par timmar.

Medlet är lätt att spruta och jag kände själv ingen lukt. Det är uppenbart att det är tillräckligt illaluktande/smakande för att rådjur och hjortar ska välja andra alternativ i skogen, eller hos grannen. men effekten avtar allt för snabbt. Trico Garden fungerade bra under sommarhalvåret när jag sprutade regelbundet men nr frosten kom var det bara en tidsfråga innan de gav sig på träden.

Min slutsats är att Trico Garden fungerar till hälften. Sommartid är det utmärkt, men när vintern kommer är det bara stängsling som kan hålla odjuren borta. Dessutom är det inte lönsamt att lägga flera tusen per år på ett medel som bara fungerar sommartid. Då är det bättre att lägga pengarna på bra stängsel.

Köpa höns – så gör jag

Mina vackra marantuppar. Emellanåt går det att köpa hans och tuppar av den ras du vill ha – men oftast är det enklare hitta rätt om man köper kläckägg.
Mina vackra marantuppar. Emellanåt går det att köpa hans och tuppar av den ras du vill ha – men oftast är det enklare hitta rätt om man köper kläckägg.

Ska man köpa höns finns det flera olika alternativ. Man kan leta höns på annonssajter, åka på hönsbytardagar eller fråga sig fram i bekantskapskretsen. Själv föredrar jag att kläcka själv.

Vuxna höns kan kosta några hundralappar styck, och du kan aldrig vara helt säker på att de är friska. Dessutom är det med höns som ordspråket om kor: ”Du kan aldrig köpa en bra ko”. Det beror helt enkelt på att den som vill sälja en del av en djurbesättning sällan vill göra sig av med sina favoriter. Köparen får nöja sig med de djur hen av någon anledning vill bli av med.

Därför var mitt första inköp för hönsen en bra kläckmaskin. En sådan kostar ett par tusenlappar, men är å andra sidan en evighetsmaskin som fungerar år efter år. En annan fördel är att ägg kan transporteras med posten så det går att beställa ägg från hela landet. Då får du ett större utbud och har möjlighet att välja vilka raser du vill ha. Jag har skrivit om vad man ska tänka på när man beställer avelsägg här.

Mina nuvarande Sussexhönor, här bara ett par månader gamla. Om man kläcker själv istället för att köpa höns får man följa hela deras utveckling.
Mina nuvarande Sussexhönor, här bara ett par månader gamla. Om man kläcker själv istället för att köpa höns får man följa hela deras utveckling.

Ett annan fördel med att kläcka själv är att man minimerar risken att föra in sjukdomar och parasiter till gården. Alla mina höns är kläckta här och jag har ännu inte haft några problem som löss, kalkben eller andra sjukdomar. Ta i trä. Dessutom är det roligt att följa hönsens utveckling från små dunbollar till vuxna djur.

En möjlig nackdel är att man inte har koll på hur många tuppar man får. I snitt blir hälften av kycklingarna tuppar – men kläcker man bara tjugo kan man ha otur och få fjorton tuppar. Det är lite av ett lotteri. Vill man inte föda upp tupparna för slakt är det bäst att ta bort dem så fort man ser vilka de är. Vuxna tuppar brukar å andra sidan inte vara något problem att bli av med.

Tuppslakt är nödvändigt om man låter att kycklingar växa upp. Ett alldeles utmärkt kött, men slakten kan vara känslomässigt påfrestande i början.
Tuppslakt är nödvändigt om man låter att kycklingar växa upp. Ett alldeles utmärkt kött, men slakten kan vara känslomässigt påfrestande i början.

En kompromisslösning är att skaffa ägg och låta någon annan med kläckmaskin dra fram dem. Jag har gjort det ett par gånger och en fördel är att nykläckta kycklingar är lätthanterliga. De klarar sig ett par dagar utan mat och vatten och är därför lätta att transportera även längre sträckor.

Så mitt råd för att köpa höns är att skaffa dem redan som ägg. Även om det kan dröja upp till ett halvår innan de börjar värpa så tycker jag nöjet och riskfriheten uppväger väntetiden.

Guldögonslända – bladlössens fiende

Guldögonslända som nyss vaknat t vintervilan. Fiendens fiende är min vän – och vår gemensamma fiende är bladlössen.
Guldögonslända som nyss vaknat ur vintervilan. Fiendens fiende är min vän – och vår gemensamma fiende är bladlössen.

När vårsolen skiner vaknar insekterna som övervintrat i fönstrens springor. En av dem man ska vara mest rädd om är guldögonsländan. Man känner lätt igen den på dess gröna kropp – även om den skiftar i guld under vinterhalvåret – och dess stora genomskinliga vingar.

Den vuxna guldögonsländorna är 15 till 20 mm långa och har sommartid en klart grön färg. Under vintern skiftar färgen till guldbrun men den återför den gröna till sommaren igen. Stinkslända är ett annat namn på guldögonslända – men det tycker jag är taskigt mot denna trädgårdsvän.

Guldögonslända är ett viktigt nyttodjur i trädgården och särskilt om man har fruktodlingar. Hos en del arter är både den vuxna insekten och larven rovdjur som ger sig på både bladlöss och spinn. De är så effektiva att det går att köpa larver för utplantering.

På våren lägger guldögonsländan sina ägg på växter och äggen sitter på en liten sträng som sticker ut från växten. Larven – som kallas bladluslejon – är cirka 10 mm lång med spolformig ljusbrun kropp och kraftiga käkar. Ibland med bruna  ränder längs med kroppen. Sitt namn har den fått efter sin stora aptit på bladlöss. Under larvens två veckor långa liv sätter den i sig mellan 300 och 500 bladlöss. Och till skillnad från parasitstekeln är bladluslejonet inte kinkig med vilka arter av bladlöss som kommer i dess väg utan äter de mesta.

När den här trädgårdsvännen lägger sina ägg väntar tuffa tider för bladlössen.
När den här trädgårdsvännen lägger sina ägg väntar tuffa tider för bladlössen.

En guldögonslända har bara 10 procents chans att överleva vintern och eftersom den gör så mycket nytta kan det till och med vara klokt att hjälpa den att övervintra. Såga upp 3-4 mm breda springor i framsidan på en plastdunk. Lämna cirka 3 cm mellan springorna. Sen fyller du dunken med halm. När hösten kommer sätter du ut dunken i trädgården till exempel i ett träd. Under vintern förvaras dunken svalt och till våren är det bara att sätta ut den till exempel i din fruktodling. Med lite tur kommer guldögonsländan att tacka dig genom att låta larverna gå hårt åt dina bladlöss.

Vad alla borde veta om ägg

Ett ägg innehåller mer än bara gula och vita. Det är en perfekt liten överlevnadskammare, som är lika bra på att bevara mat.
Ett ägg innehåller mer än bara gula och vita. Det är en perfekt liten överlevnadskammare som dessutom innehåller alla essentiella aminosyror vi behöver.

Att det finns gula och vita i ägget vet alla. Men ett ägg är mer avancerat än så. Ägget är en perfekt liten överlevnadskammare designad för att bevara innehållet i en tuff värld.

Hönan behöver inte fundera särskilt mycket när hon lägger ett ägg. Det har evolutionen redan gjort åt henne. Lager efter lager läggs på när ägget passerar genom äggledaren och till slut levereras ett färdigt överlevnadspaket, redo för omgivningens påfrestningar.


För mer fakta och nyheter från landet – följ bloggen i spalten till höger.


I äggets mitt sitter gulan och en del tror att det är den som blir en kyckling. Men det är bara en del av sanningen. Gulan innehåller den näring kycklingen behöver för att växa till i ägget och själva kycklingen växer fram fäst vid gulan. På ett befruktat ägg ser man de första cellerna som en liten måltavla på gulan. Ibland hittar man små blodfläckar i ägg – de kommer från små brustna blodkärl i hönan. De är helt ofarliga men inom äggindustrin sorteras dessa ägg bort och används till livsmedel där de inte syns.

Ett befruktat ägg har som en liten måltavla på gulan. Eftersom jag inte anser att liv uppstår i befruktningsögonblicket ser jag inte detta som en kyckling.
Ett befruktat ägg har som en liten måltavla på gulan. Men eftersom liv uppstår långt efter befruktningsögonblicket så ser jag inte detta som en kyckling.

För att skydda embryot är äggulan fäst i både ändar med fjädrande äggsnoddar som håller den fixerad mitt i ägget. De ser till att gulan hela tiden är omgiven av skyddande äggvita. Runt äggulan finns två lager av äggvita. En tjockare innerst och en tunnare närmare skalet. På ett färskt ägg ser man tydligt skillnaden mellan den tjocka och den tunna äggvitan. Närmast skalet finns två tunna hinnor. Hinnorna är det sista skyddande lagret innanför skalet.

Äggets anatomi 1. Mitt i ägget sitter den energirika gulan. I ett medelstort ägg (55 gram) innehåller den drygt 3 gram protein och 5 gram fett. Gulan innehåller dessutom en rad mineraler och vitaminer 2. Gulan hålls fast i äggets mitt av fjädrande äggsnoddar gjorda av äggvita. 3. Runt gulan finns två lager äggvita. En tjockare närmast mitten och en tunnare innanför skalet. Äggvitan innehåller runt fyra gram protein. 4. Skalet skiljs från äggvitan av två hinnor som man tydligt ser när man skalar ett kokt ägg. 5. Mellan hinnorna finns en luftbubbla i äggets platta ända. 6. Äggskalet är gjort av kalciumkarbonat och är starkare utifrån än inifrån. 7. Utanför skalet finns en tunn hinna – Cuticula – på otvättade ägg. Den torkar in i skalets porer och skyddar från från uttorkning och från bakterier utifrån.

Äggskalet kanske man inte tänker så mycket på – men det har också en mycket fiffig konstruktion. Det består av små bitar kalciumkarbonat som binds samman av proteiner. Eftersom det är små bitar och inte ett helt stycke fungerar äggskalet på samma sätt som ett gammalt stenvalv. Kommer det tryck utifrån fördelas belastningen på bitarna som sitter bredvid – men kommer trycket inifrån är det relativt lät att sära på de små bitarna. Det gör att ägget är starkt för attacker utifrån samtidigt som en liten späd kyckling kan öppna det inifrån.

Hönan funderar inte över äggets innehåll – men vi kan förundras över vad hon åstadkommer.
Hönan funderar inte över äggets innehåll – men vi kan förundras över vad hon åstadkommer.

Som en sista åtgärd innan ägget värps lägger hönan på ytterligare en skyddande hinna på utsidan av skalet. Denna hinna – cuticula – skyddar ägget från uttorkning och förhindrar dessutom bakterier att tränga in i ägget. Det är därför otvättade gårdsägg i allmänhet har bättre hållbarhet än tvättade ägg från butiker. När hinnan tvättas bort ser ägget kanske renare ut  – men samtidigt har det förlorat sitt naturliga skydd mot smittämnen.

Ett ägg som tas direkt från hönan och förvaras i kylskåp håller utan problem i över ett halvår. Så datummärkningen behöver man bara bry sig om ifall man har butiksägg som förvaras i rumstemperatur. Men även då kan man lugnt lägga på några veckor. Ägg är skapta för att hålla.

 

Söndagsfilmen: Bygga hönshus del 2

Det har varit en intensiv arbetsvecka med hjälp av släkten. Ladugården har fått två nya hål – och i ett av dessa har vi dessutom monterat en ny dörr.

Dessutom har bygget av nya hönshuset gått snabbt framåt. Det har nu både ytter och innertak och är isolerat. Isoleringen sitter i tak och tre av fyra väggar – varför den fjärde väggen saknar isolering förklarar jag i filmen.

Kommande vecka hoppas jag får klart hönshuset för inflyttning så att jag kan börja flytta snickeriet. Det som saknas idag är inredningen som värpreden, sittpinnar, gödselbräda och dörrar. Detaljer som uppskattas av hönsen och av mig. Mer pyssel än stora projekt med det måste göras och allt tar tid. Men nästa söndag hoppas jag kunna presentera det nya hönshuset med alla praktiska detaljer.

Bygget av nytt hönshus går framåt

Nu är taket på plats. Mitt nya hönshus har fått både ytter och innertak. Nästa steg är väggar och fönster. Samt mina nya värpreden som jag hoppas mycket på.
Nu är taket på plats. Mitt nya hönshus har fått både ytter och innertak. Nästa steg är väggar och fönster. Samt mina nya värpreden som jag hoppas mycket på.

I helgen reste jag stommen till det nya hönshuset och nu är både ytter- och innertak på plats. För den här typen av jobb är det bra att ha släkten på besök.

Funderade ett tag om jag skulle ha skivor eller råspont som yttertak – det blev klassisk råspont. En hel del spikande men nu är det på plats och täckt av underlagspapp. Råspont är lite känsligt och det får inte regna på det eftersom det lätt slår sig – men när underlagspappen väl är lagd håller det i många år.

Har valt 145-regler som takstolar eftersom det var rekommendationen från den byggapp jag laddat ner. Det innebar också att jag gått upp en dimension i takisolering. Ursprungligen hade jag tänkt mig att 120 mm skulle räcka, men när hållfastheten krävde mer utrymme var isoleringen inget att snåla på.

Innertaket är av takgips – en del kanske tycker det är för exklusivt för ett hönshus, men än en gång – det är en ganska liten extrautgift jämfört med andra skivmaterial och man sparar en hel del energi vid byggandet. Ändå värker det lite i musklerna när man står med skruvdragaren över huvudet.

Min farbror och min pappa har hjälpt till med bygget, och vissa jobb hade varit rätt hopplösa att ta itu med på egen hand. Som att sätta takskivor.
Min farbror och min pappa har hjälpt till med bygget, och vissa jobb hade varit rätt hopplösa att ta itu med på egen hand. Som att sätta takskivor.

När man bygger vanliga hus burkar man ha en ångspärr innanför isoleringen. Det har jag inte i hönshuset eftersom det kommer att vara ouppvärmt större delen av året. I ett ouppvärmt hus kan en ångspärr ställa till det eftersom det under perioder kommer att vara svalare inne i huset än utanför. Fukten kan då vandra utifrån och in och kondensera på ångspärren, alltså inne i isoleringen. Det vill man inte. Det är bättre om den i så fall kan luftas ut inne i hönshuset.

I morgon är det dags att sätta isoleringen i väggarna och montera innerväggar och fönster. Hoppas att hönsen snart kan få flytta in i sitt nya hem för då kan jag sätta igång med ladugårdsrenoveringen på allvar.

Delad hönsgård håller bättre

När hönsen har tillgång till hela hönsgården är det bara en tidsfråga innan de betat ner det mesta till marknivå.
När hönsen har tillgång till hela hönsgården är det bara en tidsfråga innan de betat ner det mesta till marknivå.

När jag hade mina maraner så fick de tillgång till hela hönsgården. 180 kvadratmeter som de under sommaren förvandlade till öken med enstaka nässelsnår. Men genom att dela upp hönsgården kan man ge hönsen tillgång till friskt gräs hela tiden.

Det är inte min idé, John Seymoure skriver om det som Balfourmetoden. Och den går ut på att man delar hönsgården i tre delar. En del som de alltid har tillgång till, och där har man med fördel sin trädgårdskompost. Hönsen älskar att krafsa i komposthögen vilket gör att den luftas och man får bra nedbrytning och dessutom lite hönsgödsel tillsatt.

De övriga två delarna har hönsen tillgång till växelvis. Då får gräset en chans att återhämta sig och sommartid växer det snabbt till när det får vara i fred från hönsen. Mina tjugo höns betar ner 50 kvadratmeter på ett par veckor.

Men eftersom de sedan flyttas till nästa avdelning blir det aldrig så nedbetat att de krafsar upp rötterna. Efter två veckor finns det forfarande en mycket kortklippt gräsmatta kvar – och det gräset hinner växa till sig rejält om det får vara i fred ett par veckor. Särskilt som det får tillgång till hönsgödsel.

Sen jag delade upp hönsgården i sektioner finns det nästan alltid en grönskande del att släppa ut hönsen i. Innan jag släpper på hönsen efter en viloperiod brukar jag klippa gräset där, så att nässlorna inte växer sig för höga.
Sen jag delade upp hönsgården i sektioner finns det nästan alltid en grönskande del att släppa ut hönsen i. Innan jag släpper på hönsen efter en viloperiod brukar jag klippa gräset där, så att nässlorna inte växer sig för höga.

Problemet om hönsen har tillgång till hela hönsgården är att de redan på våren sätter i sig minsta gröna grässtrå som visar sig. Gräset får aldrig en chans att växa till sig. Sen jag började med den här metoden har de nästan alltid tillgång till friskt gräs under sommarmånaderna.

I perioder av torka får de kanske nöja sig med den del de alltid har tillgång till, man får passa på så att de inte betar ner för mycket. Men för det mesta kan jag väcka fram och tillbaka mellan hönsgårdarna och hålla gräset på en lagom nivå.

Sista hösten inna jag delade av hönsgården såg den ut så här. Trots att 160 kvadratmeter borde vara gott om plats för tjugo höns fanns det inte mycket kvar,
Sista hösten inna jag delade av hönsgården såg den ut så här. Trots att 160 kvadratmeter borde vara gott om plats för tjugo höns fanns det inte mycket kvar,

Nya hönshuset börjar ta form

I den härliga vårsolens glans. Reglarna är redan sågade och uppmärkta så det är bara att skruva ihop dem på rätt plats.
I den härliga vårsolens glans. Reglarna är redan sågade och uppmärkta så det är bara att skruva ihop dem på rätt plats.

Första steget för en ny byggnad är planering. Jag har skissat fram och tillbaka i vinter och nu är jag igång med att bygga mitt nya hönshus. Stommen kommer upp i helgen och innan påsk räknar jag med att ta hönsen på en promenad till deras nya hem.

När vädret varit ruggigt har jag stått inne på logen och sågat till alla reglar efter ritningen. Jag har väntat på att betongplattan ska bli isfri men trots att jag hjälpt till med skyffel och borste har det tagit sin tid. Det är bottenplattan som bestämt storleken på hönshuset och därför kommer det att bli närmare tolv kvadratmeter.

(PS. Om du prenumererar på bloggen – i högerspalten – så missar du inte hönsvandringen…)

Genom att mäta många gånger och mörka ut precis var alla reglar ska sitta går det rätt snabbt att slå ihop väggarna.
Genom att mäta många gånger och mörka ut precis var alla reglar ska sitta går det rätt snabbt att slå ihop väggarna.

 

När hönsen flyttats kommer jag att få en djurfri ladugård och får också möjlighet att sanera golven från mushål. Hur man än sliter är det svårt att få ett hönshus helt musfritt, och även om jag är en generös människa gillar jag inte att utfodra musfamiljer med hönsmat.

Idag fick jag nästan färdigt södra väggen på hönshuset. Gavlarna är redan färdiga och när sista väggen är klar är det dags för stomresning. Tak har jag också tänkt skaffa mig men medan jag håller på med väggarna kommer hönshuset att täckas av en presenning.

Hönshus – det ser ju vem som helst att det här är gavlarna till ett hönshus.
Hönshus – det ser ju vem som helst att det här är gavlarna till ett hönshus.

När hönsen flyttat in i det nya hönshuset kommer de att få vara inne någon vecka så de fattar att de bor där. De får gå i lösdrift ute den första tiden men en höksäger hönsgård ingår också i planeringen – när snön är borta.

Fördelen med att bygga ett hönshus från grunden är att man kan få det precis som man själv vill. Rationellt både för utgödsling, foder och vatten. Hoppas kunna presentera det färdiga underverket om några veckor. Och hoppas att våren kommit på allvar då.

När solen sjunker under trädtopparna kommer kylan krypande – och då sjunker också motivationen för att jobba ute.
När solen sjunker under trädtopparna kommer kylan krypande – och då sjunker också motivationen för att jobba ute.