Annons

Humlor i trädgården

Det är sällan någon blir stucken av en humla men den som gräver sig in i ett jordhumlebo får räkna med att de försvarar sig. Det finns flera arter av jordhumlor och tillsammans utgör de majoriteten av de humlor du kan se i trädgården.
Det är sällan någon blir stucken av en humla men den som gräver sig in i ett jordhumlebo får räkna med att de försvarar sig. Det finns flera arter av jordhumlor och tillsammans utgör de majoriteten av de humlor du kan se i trädgården.

Fågelskådare finns det gott om – men hur många skådar humlor? Att artbestämma humlor i trädgården är en vilsam sysselsättning och dessutom ganska lätt eftersom det finns färre än förtio arter i Sverige.

Jag har precis påbörjat mitt skådande och bockar av allt eftersom jag ser nya arter. Humlor är dessutom betydligt lättare än fåglar att fånga på bild.

Som biodlare vet jag hur viktigt honungsbiet är för pollineringen, men trädgården skulle inte må lika bra utan humlor. När fruktträd som äpple, päron och körsbär blommar kan det behövas några hundra tusen honungsbin för att hinna med all pollinering. Men humlor har ett par fördelar.

Den helsvarta vallhumlan är en av de vanligaste humlearterna. Och en av de enklaste att artbestämma.
Vallhumlan (Bombus subterraneus) är en av de vanligare humlearterna i Sverige men är utdöd i stora delar av Europa. Det är en långtungad humleart som föredrar baljväxter som rödklöver och sötväppling. Känns enklast igen på den ofta helsvarta korta pälsen.

Bin kommunicerar med varandra och finns det till exempel blommande rapsfält i närheten så kommer nästan alla bin att dra på det eftersom det är den lönsammaste källan för pollen och nektar. Samtidigt betyder det att andra blommor kommer att bli förbigångna – bina föredrar det bästa. Humlor flyger mer som individer. De ger därför även mer udda växter en chans att bli pollinerade.


Följ livet på landet – prenumerera på fstvs.se 


En annan fördel med humlor är att de flyger i lägre temperatur än bin. Bina vill helst ha 15-16 grader för att börja jobba, humlorna är tåligare och nöjer sig med tio grader. Pollinering vid låga temperaturer är särskilt viktig för växter som blommar tidigt och under kalla vårar.

Hushumlan är en art som bygger stora samhällen med över hundra individer. Den har fått sitt namn eftersom den bygger bo i husväggar, fågelholkar eller gamla trädstammar. Kan förväxlas med Taigahumlan som har samma teckning – men den finns bara i Norrland.
Hushumlan (Bombus hypnorum) är en art som bygger stora samhällen med över hundra individer. Den har fått sitt namn eftersom den bygger bo i husväggar, fågelholkar eller gamla trädstammar. Kan förväxlas med Taigahumlan som har samma teckning – men den finns bara i Norrland.

Honungsbin kan ha samhällen med uppåt hundratusen bin men humlornas samhällen är betydligt mindre. Från ett tiotal arbetare upp till ett hundratal.  En annan skillnad är att bina övervintrar som samhälle –  hos humlorna är det bara drottningen som övervintrar. Hon parar sig under sensommaren och överlever sedan genom att gräva ned sig i marken. På våren börjar hon leta efter ett lämpligt bo.

Humlor har olika boendekrav

Humlearterna föredrar olika bon. En del flyttar in i jordhålor som gamla musgångar, andra föredrar stenmurar och en del flyttar in i husväggar gamla stubbar eller håligheter i träd. De olika arterna föredrar också olika växter. Man brukar skilja på långtungade och korttungade humlor där de förra föredrar djupa blommor som rödklöver och vallört.

Det finns många humlearter med liknande teckning – särskilt de vit-svart-gula kan vara knepiga att känna igen. Det här är sannolikt en trädgårdshumla men för att vara säker behöver man en bild rakt ovanifrån med bra kontrast.
Det finns många humlearter med liknande teckning – särskilt de vit-svart-gula kan vara knepiga att känna igen. Det här är sannolikt en trädgårdshumla men för att vara säker behöver man en bild rakt ovanifrån med bra kontrast.

En fjärdedel av Sveriges humlearter är snylthumlor – de utmärker sig genom att ta över andra humlors bon, ofta genom att döda drottningen. De saknar förmågan att samla pollen och starta ett eget samhälle och lever därför som parasiter på andra arter. De flesta är specialiserade och liknar värdhumlornas drottning i storlek och teckning.

Börja skåda humlor

För att börja med humleskådning är det bra att ha en kamera med teleobjektiv. Sen är det bara att sätta sig bekvämt i skuggan nära en bra dragväxt som lavendel eller oregano (Kungsmynta). Jag tycker det är enklast att ta bilderna först och sen artbestämma dem framför datorn. Ta många bilder – det kan vara svårt att få riktigt bra skärpa när det finns mycket blommor. Eftersom det finns ett begränsat antal arter tycker jag det är enklast att använda SLU:s plansch när jag bestämmer art.

Räkna med en hel del bifångst i form av fjärilar när du fotar humlor – en sidoeffekt det ät lätt att leva med.

 

 

Annons

Varmluftspistol underlättar avtäckning

https://youtu.be/kif4nJSYOHo

För ett par år sedan var jag på besök hos en biodlare i den större skalan och han tipsade om avtäckning med varmluftspistol. Sedan dess är jag helt såld på metoden.

Tidigare har jag använt den traditionella gaffeln för avtäckning. Men avtäckning med gaffel är en teknikgren. Innan man får in snitsen kostar det en hel del både honung och vax som hamnar i sumpen och även när man blivit skicklig är det en kladdig sysselsättning. Både avtäckning och hantering av det honungskladdiga täckvaxet.

Kladdfri avtäckning

Efter att ha slungat två lådor – 20 ramar – (drygt 35 kilo honung) som jag avtäckt med varmluftspistol insåg jag att det går betydligt snabbare och med mindre kladd.  Avtäckning på det här sättet är jämförelsevis helt fritt från spill (all honungshantering är kladdig) och det blir inte massa täckvax blandat med honung att ta hand om. Dessutom räcker silarna längre eftersom de inte sätts igen lika fort av vaxrester. En elektrisk vaxkniv kan kosta 1500 – en varmluftspistol får du för en bråkdel av den summan. Jag använder en 99:– kronors från Jula.

Ser inga nackdelar

Några nackdelar? Har inte märkt några än men har hört att avtäckning med varmluftspistol inte fungerar på ramar där vaxlocken är ”blöta” – dvs mörka av genomträngande honung. Och är man ute efter täckvax så är det ingen bra metod eftersom här får bina tillbaka vaxet. Men båda dessa problem går att lösa: jag har ju kvar mina vaxgafflar.

Avtäckning med varmluftspistol går snabbt och är relativt kladdfritt. Fick tipset från en yrkesbiodlare som sköter sin avtäckning på samma sätt.
Avtäckning med varmluftspistol går snabbt och är relativt kladdfritt. Fick tipset från en yrkesbiodlare som sköter sin avtäckning på samma sätt.

En fråga jag fått är om inte honungen blir uppvärmd (och förstörd) av varmluftspistolen. Men som du kan se på filmen går smältningen av vaxet väldigt fort – mindre än en sekund – så honungen hinner inte bli varm och blir därför inte förändrad.

Sen blir täckvaxet kvar på ramarna. Det rinner ut och sätter sig på kanterna av cellen. Jag har inte riktigt klart för mig om bina kan återanvända vaxet. Alltså flytta bivax och använda det för att bygga nya ramar. Men är det så sparar man arbete åt dem och ger dem mer tid att samla honung.

Annons

Ormvråk – min favorit bland rovfåglarna

Ibland ser jag någon spännande fågel passera över gärdena utanför fönstret. Då gäller det att vara snabb med kameran innan de cirklar vidare över skogen.
Ibland ser jag någon spännande fågel passera över gärdena utanför fönstret. Då gäller det att vara snabb med kameran innan de cirklar vidare över skogen.

Till slut fastnade gårdens ormvråk på bild.  När jag flyttade hit för flera år sedan såg jag ormvråken närmast som en spökfågel. En brun skugga som gled bort mellan trädstammarna när jag vandrade i skogen.

Länge visste jag inte vad det var för en fågel. Lyckades aldrig få se den tillräckligt länge. Men nu känner jag igen henne på den bruna färgen, de runda vingarna och de vita fälten i handflatan. Och inte minst på det klagande lätet. En ormvråk kan också bli hyfsat stor med drygt en meter mellan vingspetsarna.

En av anledningarna till att det min favorit är att hon låter bli hönsen. Ormvråken lever mest på smågnagare, grodor, ormar och mask. Det tycker jag är bra diet för en rovfågel. Duvhöken hälsar också på ibland men de besöken är inte lika välkomna.

Den här gången slog sig vår ormvråk ner i en björk – är du skarpsynt nog att hitta henne?
Den här gången slog sig vår ormvråk ner i en björk – är du skarpsynt nog att hitta henne?

Jag har ännu inte sett några av deras bon. Ormvråken brukar bygga flera bon av ris och kvistar i mitten på något större träd, men det finns stora skogar runt gården så de kan ligga lite var stans. Nån gång ska jag hitta dem bara för att det är roligt att veta var de håller till. Och kanske få en skymt av ungarna när de är flygga.

Här i Sörmland hökar ormvråken vanligtvis i slutet av april äggen kläcks efter 38 dagar. En dryg månad senare – alltså första halvan av juli – kan man hoppas att få se ungarnas första flygturer.

Det är tacksamt att fota mot himmelen – inte lika lät nä de flyger inne mellan trädstammarna.
Det är tacksamt att fota mot himmelen – inte lika lät nä de flyger inne mellan trädstammarna.

När hösten närmar sig flyttar ormvråken söderut och håller till i västeuropa för att återkomma i mars. Det sägs att bara enstaka exemplar övervintrar i Sverige men jag kan svära på att jag sett ormvråken här även vintertid. Och någon gång ska jag hinna fota den också.

När ska hönsen gå och lägga sig?

När solen försvinner bland träden anser jag att det är läggdags för hönsen. De är lite motvilliga men när de förstått brukar de springa hem.
När solen försvinner bland träden anser jag att det är läggdags för hönsen. De är lite motvilliga men när de förstått brukar de springa hem.

Tidigare har jag haft hönsen i hönsgård och de har fått sköta sina tider själv. Ibland har de valt att tillbringa natten ute och det har varit ok. Men nu när de går helt fria funkar det inte.

Långa ljusa sommarkvällar vill de gärna gå och sprätta länge. De verkar inte fundera särskilt mycket över räven trots att han redan decimerat flocken. Lyckligtvis blev jag av med en tupp den här gången – bättre än en höna i alla fall. Men de verkar inte ha lärt sig.

Jag använder en plastskiva för att mota dem mot hönshuset. Annars har de föga respekt varken för mig eller hunden. När jag är fram slänger jag in lite spannmål och då får de fart.
Jag använder en plastskiva för att mota dem mot hönshuset. Annars har de föga respekt varken för mig eller hunden. När jag är fram slänger jag in lite spannmål och då får de fart.

Nu går jag en runda vid niotiden och motar in dem i hönshuset. De har fortfarande tillträde till sin lilla utegård på runt 30 kvadratmeter – men det är förstås inte lika spännande som hela världen utanför.

Den tupp jag förlorade var första offret till räven. Tidigare har jag förlorat hönor till höken men då ordnade jag med tak på hönsgården. Jag är medveten om risken med att låta dem gå fritt men det fungerar bra för grannen. Och jag har bara haft hökattacker på höstarna.

I förrgår blev jag ev med en av mina stora tuppar. Och jag kunde följa spåret av dun och fjäder över fältet och vidare ut i skogen.
I förrgår blev jag ev med en av mina stora tuppar. Och jag kunde följa spåret av dun och fjäder över fältet och vidare ut i skogen.

Det var som sagt första gången räven var inne på gården. Jag har flera skäl att peka ut Mickel som skyldig. Dels spår utanför hönshuset, men framförallt att han tog med sig hela tuppen. Min erfarenhet av duvhök är att den oftast äter på plats.

Nu när jag måste natta hönsen manuellt – vad är en lämplig tid att fösa in dem? Tycker nio känns lagom. Men vem vet när räven är hungrig så här års.

Vaktlar – för- och nackdelar för självförsörjare

Sommartid gick mina vaktlar ute i en voljär. Nackdelen med att ha dem på sommarnöje är att de blir skyggare när de lever mer som i det vilda och det är svårare att hitta äggen..
Sommartid gick mina vaktlar ute i en voljär. Nackdelen med att ha dem på sommarnöje är att de blir skyggare när de lever mer som i det vilda och det är svårare att hitta äggen.

Vill man bli självförsörjande på ägg och kött är vaktlar ett bra steg på vägen. De producerar stora mängder ägg och växer mycket fort. Men det finns några nackdelar jämfört med höns – men först fördelarna.

Fördelar med vaktlar

Vaktlar – i mitt fall japansk vaktel (Coturnix japonica) – är mycket produktiva. De kläcks efter bara sjutton dygn och är könsmogna sex till sju veckor senare. När de börjar värpa kan de lägga mer än ett per dygn. I snitt lägger de ett ägg var artonde timma. Så ett dussin vaktlar kan producera över hundra ägg i veckan.

Vaktelkycklingar matas med kalkonstart eftersom de behöver en högre proteinhalt än hönkycklingar. Många fortsätter med kalkonfoder men mina vaktlar har klarat sig bra på vanligt helfoder för höns. Särskilt när de går ute  och har tillgång till insekter som extra proteintillskott.

Som alla kycklingar behöver nykläckta vaktlar värme. Men vuxna vaktlar klarar normala svenska vintertemperaturer utan problem om de får går ouppvärmt hela året. Däremot tål de inte hastiga temperatursvängningar. Så om de levt i rumstemperatur kan du inte flytta ut dem direkt om de inte fått vänja sig först.

Äggen är fantastiskt vackra och varje vaktel har ett unikt mönster på äggen. Inte exakt samma varje gång men med tiden lär man sig känna igen äggen. Särskilt när man har många. Vaktelägg går att använda precis som hönsägg. Jag kokar dem, steker dem, använder dem i pannkakor och sockerkaka. Det går ungefär fem vaktelägg på ett hönsägg så ett bra tips är att skaffa en sax för vaktelägg för att kunna knäcka dem rationellt.. De finns de som hävdar att vaktelägg är någon sorts mirakelmat – själv tar jag det med en nypa salt. procentuellt sett har de mer gula i ägget. Annars är det mest storleken och utseendet på skalet som skiljer.

60 ägg som om sjutton dagar ska ha förvandlats till ett virrvarr av små fågelungar stora som humlor. Coturnix - världens minsta hönsfågel.
60 ägg som om sjutton dagar ska ha förvandlats till ett virrvarr av små fågelungar stora som humlor. Coturnix – världens minsta hönsfågel.

En annan fördel med vaktelägg att du får sälja dem via butik eller restaurang. De går under ett annat regelverk än höns, vars ägg du våra får sälja direkt till kund.

”Äggen får säljas direkt till konsument och till lokal detaljhandel, med undantag för hönsägg som bara får säljas direkt till konsument.”

Vaktlar ska också ha en bättre omvandlingsgrad än höns – man får alltså mer ägg per kilo foder än från till exempel höns. Dessutom får man kött.

En nykläckt vaktel ryms utan vidare i ett whiskyglas. Och något måste man stoppa den kvicka lilla rackaren i när den ska vägas.
En nykläckt vaktel ryms utan vidare i ett whiskyglas. Och något måste man stoppa den kvicka lilla rackaren i när den ska vägas.

Mindre än två månader efter kläckning är vaktlarna fullvuxna och redo för slakt. De första man tar bort är hanarna och har man viltfärgade vaktlar är de relativt enkla att könsskilja. Det går att slakta och flå en vaktel med bara händerna men det känns mer humant att först bedöva dem genom att slå huvudet i ett bord och sen klippa av huvudet med en kraftig sax. En nyslaktad vaktel är lätt att flå men vill man ha kvar skinnet går det att plocka kroppen på ett par minuter.

Urtagningen kan vara pillig för oss med stora händer så för det mesta brukar jag klippa upp kroppen längs ryggraden. Sen går den lätt att steka eller frysa. Räkna med två japanska vaktlar per portion om du inte har jumbovaktlar. Junbo eller fransk fläskvaktel är i princip en större variant av den japanska vakteln men annars samt fågel avseende utseende och beteende. Då kan det räcka med en. Fast oftast har jag vaktel bara som förrätt och då är en japansk vaktel lagom. De passar också bra att göra grytor på.

Nackdelar med vaktlar

Skaffar man vaktlar måste man tänka på att de är annorlunda än höns. En vaktel har ingen hemkänsla – så om den kommer ut ur buren eller voljären så försvinner den. De går inte att ha frigående som höns utan måste hela tiden ha heltäckande nät. Även om vaktlar är marklevande så flyger de och har du inte tak på voljären så har du snart inga vaktlar heller. Har man dem i burar – som jag har vintertid – så  måste takhöjden vara minst 60 cm – i en större bur eller voljär är det bäst att ha ståhöjd.

Vintertid hade jag mina vaktlar i burar i ladugården. Två dubbelburer på höjden som går att dela av på mitten vid rengöring.
Vintertid hade jag mina vaktlar i burar i ladugården. Två dubbelburer på höjden som går att dela av på mitten vid rengöring.

Ett annat problem med vaktlar är att de inte värper i reden som höns. Har du dem i burar är det rätt lätt att hitta äggen men i en större voljär kan äggen ligga lite varstans även om man ofta hittar dem i små högar. Hur länge de legat där får man gissa sig till. Vaktlar ruvar inte heller lika pålitligt som höns. Det går att få fram naturruvade kycklingar men räknar man med vaktel som en regelbunden del av hushållningen är det bäst att skaffa en äggkläckningsmaskin för att dra fram nya kycklingar.

Har man vaktlar i lite större skala får man också räkna med att slakten blir en regelbunden sysselsättning. Har man höns kanske man slaktar tuppar någon gång per år men eftersom vaktlar växer snabbare och dessutom sällan är fullt produktiva mer än något år så blir det en större omsättning på fåglarna. Majoriteten av vakteltupparna måste dessutom rensas ut när de blir könsmogna eftersom de kan vara mycket aggressiva och till och med döda varandra.

Ett vaktelägg väger 10–12 gram och säga ha mängder av nyttiga egenskaper. För mig är den främsta egenskapen deras skönhet.
Ett vaktelägg väger 10–12 gram och säga ha mängder av nyttiga egenskaper. För mig är den främsta egenskapen deras skönhet.

I teorin borde vaktelägg vara en bra inkomstkälla eftersom de säljs för uppåt tio kronor styck i större städer. Min erfarenhet är att efterfrågan är rätt klen. Jag kan sälja hur mycket hönsägg som helst men vaktelägg är lite för exotiska – de kommer sannolikt aldrig att ses som en basvara och då får man inte heller några regelbundna kunder.

Slutsats:

Själv har jag slutat med vaktlar. De är en alldeles utmärkt proteinkälla för självförsörjare men i mitt tycke innebär höns mindre arbete med äggplockning, slakt och inhägnad. Men de är trevliga djur och jag är glad att jag provat på.