Annons

När ska hönsen gå och lägga sig?

När solen försvinner bland träden anser jag att det är läggdags för hönsen. De är lite motvilliga men när de förstått brukar de springa hem.
När solen försvinner bland träden anser jag att det är läggdags för hönsen. De är lite motvilliga men när de förstått brukar de springa hem.

Tidigare har jag haft hönsen i hönsgård och de har fått sköta sina tider själv. Ibland har de valt att tillbringa natten ute och det har varit ok. Men nu när de går helt fria funkar det inte.

Långa ljusa sommarkvällar vill de gärna gå och sprätta länge. De verkar inte fundera särskilt mycket över räven trots att han redan decimerat flocken. Lyckligtvis blev jag av med en tupp den här gången – bättre än en höna i alla fall. Men de verkar inte ha lärt sig.

Jag använder en plastskiva för att mota dem mot hönshuset. Annars har de föga respekt varken för mig eller hunden. När jag är fram slänger jag in lite spannmål och då får de fart.
Jag använder en plastskiva för att mota dem mot hönshuset. Annars har de föga respekt varken för mig eller hunden. När jag är fram slänger jag in lite spannmål och då får de fart.

Nu går jag en runda vid niotiden och motar in dem i hönshuset. De har fortfarande tillträde till sin lilla utegård på runt 30 kvadratmeter – men det är förstås inte lika spännande som hela världen utanför.

Den tupp jag förlorade var första offret till räven. Tidigare har jag förlorat hönor till höken men då ordnade jag med tak på hönsgården. Jag är medveten om risken med att låta dem gå fritt men det fungerar bra för grannen. Och jag har bara haft hökattacker på höstarna.

I förrgår blev jag ev med en av mina stora tuppar. Och jag kunde följa spåret av dun och fjäder över fältet och vidare ut i skogen.
I förrgår blev jag ev med en av mina stora tuppar. Och jag kunde följa spåret av dun och fjäder över fältet och vidare ut i skogen.

Det var som sagt första gången räven var inne på gården. Jag har flera skäl att peka ut Mickel som skyldig. Dels spår utanför hönshuset, men framförallt att han tog med sig hela tuppen. Min erfarenhet av duvhök är att den oftast äter på plats.

Nu när jag måste natta hönsen manuellt – vad är en lämplig tid att fösa in dem? Tycker nio känns lagom. Men vem vet när räven är hungrig så här års.

Annons

Sussex – min bästa hönsras

Mina höns går för närvarande fritt på gården. Men de tar gärna en lunchvila i den gamla hönsgården – särskilt när det ä'r regn i luften.
Mina höns går för närvarande fritt på gården. Men de tar gärna en lunchvila i den gamla hönsgården – särskilt när det är regn i luften.

Efter en misslyckad kläckning tog jag kontakt med en granne och bytte till mig nya avelsägg. Den gången blev det Sussex.

Jag går tidigare haft Maraner och Lohman – men Sussex är favoriten. Sussex är en kombinationsras – den har både bra med kött och värper hyfsat. Inte som mina Lohman där jag får närmare 300 ägg om året men runt 250 ägg per år är normalt för Sussex. 250 ägg per år är ett snitt och mängden kan variera från 180–300 ägg per år beroende på hur lång viloperiod de får under vintern.

En fördel är att det är en av de lugnare hönsraserna. Inte så flaxiga som en del lättare raser, och mariner för all del. Både mina Lohman och mina Maraner brukade bli rejält uppjagade när det hände något.  Sussex  är mest nyfikna. Men sen har jag medvetet hanterat mina nya höns en hel del under uppväxten för att de ska bli vana och nu känns de lagom tama.

Den är ungtuppen kan nog växa upp till något riktigt praktfullt. Tyckte först att ljus Sussex såg så tråkiga ut – men de blir vackrare för varje dag.
Den är ungtuppen kan nog växa upp till något riktigt praktfullt. Tyckte först att ljus Sussex såg så tråkiga ut – men de blir vackrare för varje dag.

Jag har inte hönsen som husdjur utan har andra djur om jag vill klappa på dem. Men om hönsen är vana att bli hanterade blir hönshållningen mycket lättare. Från att flytta dem för hand och undersöka dem för skador till att hantera dem för slakt. Både ditt och deras liv blir enklare.

Sussex lär vara en av de äldsta tamhönsraserna med rötter till det första århundradet i vår tideräkning. Från början en ren köttras är den numera också en bra äggläggare.

Har hört av en del att de haft problem med aggressiva tuppar  – men min erfarenhet är att ilskna tuppar kan dyka upp inom de flesta hönsraser. Det viktigaste är att inte avla på dem eftersom aggressivitet har en ärftlig faktor. och mina nuvarande tuppar är helt harmlösa mot människor, hund och katt.

En fullvuxen tupp ska väga drygt 4 kg och hönorna drygt 3 kg. Slaktar man tupparna när de är runt sex månader väger de ungefär 3,5 kg.

Det finns åtta godkända färger (om man vill ställa ut)  men den ljusa som jag har är den överlägset vanligaste.

Länkar:
American Sussex Association
Sussex Club of Australia

Annons

Flytta höns – det tålmodiga sättet

Majoriteten av flocken har redan vant sig vid nya hönshuset och travar in utan att tveka.
Majoriteten av flocken har redan vant sig vid nya hönshuset och travar in utan att tveka.

Det är dags att flytta hönsen till det nybyggda hönshuset. Det finns snabbare sätt att flytta höns – men eftersom jag har gott om tid gör jag det på det skonsamma sättet.

Hönshuset har varit klart ett tag nu men jag har väntat på en surhöna som inte ville lämna redet. Men i förrgår gick hon plötsligt av äggen och då passade jag på. Stängde ute alla hönsen och började flytta inredningen. Allt jag tog med mig till nya hönshuset blev rejält skrubbat och tvättat.

Det finns som sagt snabbare sätt att flytta höns. Att plocka hönsen från pinnarna nattetid och flytta dem i lådor. Men jag valde en skonsammare metod.

Hönsen har fått sova ute i hönsgården de senaste nätterna. Det går ingen nöd på dem, de har sovit ute förut. Hönsgården är säkrad för både hök och räv och de har sittpinnar under tak att vila på.

Ska man flytta höns på det här sättet får man ha tålamod. En av tupparna och hans två hönor är fortfarande tveksamma till det nya hönshuset och nöjer sig med gräs och skräppa.
Ska man flytta höns på det här sättet får man ha tålamod. En av tupparna och hans två hönor är fortfarande tveksamma till det nya hönshuset och nöjer sig med gräs och skräppa.

Vatten har de naturligtvis tillgång till hela tiden men när det är matdags får de följa med till nya hönshuset. Tanken är att de ska vänja sig vid den nya bostaden och de flesta går in direkt för att äta. Bara en tupp och hans hönor som är lite tveksamma fortfarande. Men det kommer. Enda arbetsinsatsen från min sida är att valla hönsen två gånger om dagen.

När jag väl fått in alla i nya hönshuset kommer det att får tillbringa ett par dagar inomhus så de fattar att det är där de bor nu. Under tiden jag jag färdigställa nya hönsgården. Kommer att använda material från där de bor nu – återvinning hela vägen.

Sen är det dags för nästa etapp av ladugårdsrenoveringen. Det går långsamt framåt – men så är det. Man är sällan sysslolös när man har en gård.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Ta med hönsen på promenad

Jag dansar inte med vargar – men jag promenerar med höns. Till vardags går mina höns i en hönsgård med tak. Efter att höken tagit fyra hönor var det enda alternativet. Men de gillar att följa med på promenad.

Öppnar jag dörren till hönsgården kommer de springande och följer mig sedan runt på gården. Precis som hunden kan de emellanåt stanna till om de hittar något intressant – men ropar jag så kommer de springande.

Enda problemet är att få in dem i hönsgården igen men det brukar jag lösa genom att ropa på dem och slänga in lite spannmål.

En daglag promenad uppskattas av hönsen som gärna följer med mig.
En daglig promenad uppskattas av hönsen som gärna följer med mig.

Söndagsfilmen: Inreda hönshus med försvinningsrede

Den här filmen var utlovad för flera veckor sedan – men nu är den klar. Jag har gjort en sammanställning av några praktiska detaljer i hönshuset. Bland annat mitt hemgjorda försvinningsrede.

Det nya hönshuset är byggt för att vara så praktiskt som möjligt. Jag ska i största utsträckning slippa gå in till hönsen. Det har en självstängande dörr, alla luckor öppnas utifrån och det har ett försvinningsrede.

Konstruktionen är enkel. Jag använder mitt gamla värprede som i princip bara är lådor med rätt mått och ett sluttande tak så att hönsen inte ska sitta ovanpå. Vad jag gjort är att jag lutar hela redet ett par grader så att äggen rullar ut där bak. Om det fungerar i praktiken återstår att se – men jag har inte hittat några andra vettiga värpreden.

En annan finess jag är väldigt nöjd med är utgödslingsluckan. Helt enkelt en lucka utan tröskel så det blir väldigt enkelt att skyffla ut gödsel och strö från hönshuset.

Nu väntar jag bara på att min surhöna ska ruva färdigt – sen kommer hönsen att få flytta ut till sin nya bostad.