Annons

Köpa höns – så gör jag

Mina vackra marantuppar. Emellanåt går det att köpa hans och tuppar av den ras du vill ha – men oftast är det enklare hitta rätt om man köper kläckägg.
Mina vackra marantuppar. Emellanåt går det att köpa hans och tuppar av den ras du vill ha – men oftast är det enklare hitta rätt om man köper kläckägg.

Ska man köpa höns finns det flera olika alternativ. Man kan leta höns på annonssajter, åka på hönsbytardagar eller fråga sig fram i bekantskapskretsen. Själv föredrar jag att kläcka själv.

Vuxna höns kan kosta några hundralappar styck, och du kan aldrig vara helt säker på att de är friska. Dessutom är det med höns som ordspråket om kor: ”Du kan aldrig köpa en bra ko”. Det beror helt enkelt på att den som vill sälja en del av en djurbesättning sällan vill göra sig av med sina favoriter. Köparen får nöja sig med de djur hen av någon anledning vill bli av med.

Därför var mitt första inköp för hönsen en bra kläckmaskin. En sådan kostar ett par tusenlappar, men är å andra sidan en evighetsmaskin som fungerar år efter år. En annan fördel är att ägg kan transporteras med posten så det går att beställa ägg från hela landet. Då får du ett större utbud och har möjlighet att välja vilka raser du vill ha. Jag har skrivit om vad man ska tänka på när man beställer avelsägg här.

Mina nuvarande Sussexhönor, här bara ett par månader gamla. Om man kläcker själv istället för att köpa höns får man följa hela deras utveckling.
Mina nuvarande Sussexhönor, här bara ett par månader gamla. Om man kläcker själv istället för att köpa höns får man följa hela deras utveckling.

Ett annan fördel med att kläcka själv är att man minimerar risken att föra in sjukdomar och parasiter till gården. Alla mina höns är kläckta här och jag har ännu inte haft några problem som löss, kalkben eller andra sjukdomar. Ta i trä. Dessutom är det roligt att följa hönsens utveckling från små dunbollar till vuxna djur.

En möjlig nackdel är att man inte har koll på hur många tuppar man får. I snitt blir hälften av kycklingarna tuppar – men kläcker man bara tjugo kan man ha otur och få fjorton tuppar. Det är lite av ett lotteri. Vill man inte föda upp tupparna för slakt är det bäst att ta bort dem så fort man ser vilka de är. Vuxna tuppar brukar å andra sidan inte vara något problem att bli av med.

Tuppslakt är nödvändigt om man låter att kycklingar växa upp. Ett alldeles utmärkt kött, men slakten kan vara känslomässigt påfrestande i början.
Tuppslakt är nödvändigt om man låter att kycklingar växa upp. Ett alldeles utmärkt kött, men slakten kan vara känslomässigt påfrestande i början.

En kompromisslösning är att skaffa ägg och låta någon annan med kläckmaskin dra fram dem. Jag har gjort det ett par gånger och en fördel är att nykläckta kycklingar är lätthanterliga. De klarar sig ett par dagar utan mat och vatten och är därför lätta att transportera även längre sträckor.

Så mitt råd för att köpa höns är att skaffa dem redan som ägg. Även om det kan dröja upp till ett halvår innan de börjar värpa så tycker jag nöjet och riskfriheten uppväger väntetiden.

Annons

Vad alla borde veta om ägg

Ett ägg innehåller mer än bara gula och vita. Det är en perfekt liten överlevnadskammare, som är lika bra på att bevara mat.
Ett ägg innehåller mer än bara gula och vita. Det är en perfekt liten överlevnadskammare som dessutom innehåller alla essentiella aminosyror vi behöver.

Att det finns gula och vita i ägget vet alla. Men ett ägg är mer avancerat än så. Ägget är en perfekt liten överlevnadskammare designad för att bevara innehållet i en tuff värld.

Hönan behöver inte fundera särskilt mycket när hon lägger ett ägg. Det har evolutionen redan gjort åt henne. Lager efter lager läggs på när ägget passerar genom äggledaren och till slut levereras ett färdigt överlevnadspaket, redo för omgivningens påfrestningar.


För mer fakta och nyheter från landet – följ bloggen i spalten till höger.


I äggets mitt sitter gulan och en del tror att det är den som blir en kyckling. Men det är bara en del av sanningen. Gulan innehåller den näring kycklingen behöver för att växa till i ägget och själva kycklingen växer fram fäst vid gulan. På ett befruktat ägg ser man de första cellerna som en liten måltavla på gulan. Ibland hittar man små blodfläckar i ägg – de kommer från små brustna blodkärl i hönan. De är helt ofarliga men inom äggindustrin sorteras dessa ägg bort och används till livsmedel där de inte syns.

Ett befruktat ägg har som en liten måltavla på gulan. Eftersom jag inte anser att liv uppstår i befruktningsögonblicket ser jag inte detta som en kyckling.
Ett befruktat ägg har som en liten måltavla på gulan. Men eftersom liv uppstår långt efter befruktningsögonblicket så ser jag inte detta som en kyckling.

För att skydda embryot är äggulan fäst i både ändar med fjädrande äggsnoddar som håller den fixerad mitt i ägget. De ser till att gulan hela tiden är omgiven av skyddande äggvita. Runt äggulan finns två lager av äggvita. En tjockare innerst och en tunnare närmare skalet. På ett färskt ägg ser man tydligt skillnaden mellan den tjocka och den tunna äggvitan. Närmast skalet finns två tunna hinnor. Hinnorna är det sista skyddande lagret innanför skalet.

Äggets anatomi 1. Mitt i ägget sitter den energirika gulan. I ett medelstort ägg (55 gram) innehåller den drygt 3 gram protein och 5 gram fett. Gulan innehåller dessutom en rad mineraler och vitaminer 2. Gulan hålls fast i äggets mitt av fjädrande äggsnoddar gjorda av äggvita. 3. Runt gulan finns två lager äggvita. En tjockare närmast mitten och en tunnare innanför skalet. Äggvitan innehåller runt fyra gram protein. 4. Skalet skiljs från äggvitan av två hinnor som man tydligt ser när man skalar ett kokt ägg. 5. Mellan hinnorna finns en luftbubbla i äggets platta ända. 6. Äggskalet är gjort av kalciumkarbonat och är starkare utifrån än inifrån. 7. Utanför skalet finns en tunn hinna – Cuticula – på otvättade ägg. Den torkar in i skalets porer och skyddar från från uttorkning och från bakterier utifrån.

Äggskalet kanske man inte tänker så mycket på – men det har också en mycket fiffig konstruktion. Det består av små bitar kalciumkarbonat som binds samman av proteiner. Eftersom det är små bitar och inte ett helt stycke fungerar äggskalet på samma sätt som ett gammalt stenvalv. Kommer det tryck utifrån fördelas belastningen på bitarna som sitter bredvid – men kommer trycket inifrån är det relativt lät att sära på de små bitarna. Det gör att ägget är starkt för attacker utifrån samtidigt som en liten späd kyckling kan öppna det inifrån.

Hönan funderar inte över äggets innehåll – men vi kan förundras över vad hon åstadkommer.
Hönan funderar inte över äggets innehåll – men vi kan förundras över vad hon åstadkommer.

Som en sista åtgärd innan ägget värps lägger hönan på ytterligare en skyddande hinna på utsidan av skalet. Denna hinna – cuticula – skyddar ägget från uttorkning och förhindrar dessutom bakterier att tränga in i ägget. Det är därför otvättade gårdsägg i allmänhet har bättre hållbarhet än tvättade ägg från butiker. När hinnan tvättas bort ser ägget kanske renare ut  – men samtidigt har det förlorat sitt naturliga skydd mot smittämnen.

Ett ägg som tas direkt från hönan och förvaras i kylskåp håller utan problem i över ett halvår. Så datummärkningen behöver man bara bry sig om ifall man har butiksägg som förvaras i rumstemperatur. Men även då kan man lugnt lägga på några veckor. Ägg är skapta för att hålla.

 

Annons

Söndagsfilmen: Bygga hönshus del 2

Det har varit en intensiv arbetsvecka med hjälp av släkten. Ladugården har fått två nya hål – och i ett av dessa har vi dessutom monterat en ny dörr.

Dessutom har bygget av nya hönshuset gått snabbt framåt. Det har nu både ytter och innertak och är isolerat. Isoleringen sitter i tak och tre av fyra väggar – varför den fjärde väggen saknar isolering förklarar jag i filmen.

Kommande vecka hoppas jag får klart hönshuset för inflyttning så att jag kan börja flytta snickeriet. Det som saknas idag är inredningen som värpreden, sittpinnar, gödselbräda och dörrar. Detaljer som uppskattas av hönsen och av mig. Mer pyssel än stora projekt med det måste göras och allt tar tid. Men nästa söndag hoppas jag kunna presentera det nya hönshuset med alla praktiska detaljer.

Bygget av nytt hönshus går framåt

Nu är taket på plats. Mitt nya hönshus har fått både ytter och innertak. Nästa steg är väggar och fönster. Samt mina nya värpreden som jag hoppas mycket på.
Nu är taket på plats. Mitt nya hönshus har fått både ytter och innertak. Nästa steg är väggar och fönster. Samt mina nya värpreden som jag hoppas mycket på.

I helgen reste jag stommen till det nya hönshuset och nu är både ytter- och innertak på plats. För den här typen av jobb är det bra att ha släkten på besök.

Funderade ett tag om jag skulle ha skivor eller råspont som yttertak – det blev klassisk råspont. En hel del spikande men nu är det på plats och täckt av underlagspapp. Råspont är lite känsligt och det får inte regna på det eftersom det lätt slår sig – men när underlagspappen väl är lagd håller det i många år.

Har valt 145-regler som takstolar eftersom det var rekommendationen från den byggapp jag laddat ner. Det innebar också att jag gått upp en dimension i takisolering. Ursprungligen hade jag tänkt mig att 120 mm skulle räcka, men när hållfastheten krävde mer utrymme var isoleringen inget att snåla på.

Innertaket är av takgips – en del kanske tycker det är för exklusivt för ett hönshus, men än en gång – det är en ganska liten extrautgift jämfört med andra skivmaterial och man sparar en hel del energi vid byggandet. Ändå värker det lite i musklerna när man står med skruvdragaren över huvudet.

Min farbror och min pappa har hjälpt till med bygget, och vissa jobb hade varit rätt hopplösa att ta itu med på egen hand. Som att sätta takskivor.
Min farbror och min pappa har hjälpt till med bygget, och vissa jobb hade varit rätt hopplösa att ta itu med på egen hand. Som att sätta takskivor.

När man bygger vanliga hus burkar man ha en ångspärr innanför isoleringen. Det har jag inte i hönshuset eftersom det kommer att vara ouppvärmt större delen av året. I ett ouppvärmt hus kan en ångspärr ställa till det eftersom det under perioder kommer att vara svalare inne i huset än utanför. Fukten kan då vandra utifrån och in och kondensera på ångspärren, alltså inne i isoleringen. Det vill man inte. Det är bättre om den i så fall kan luftas ut inne i hönshuset.

I morgon är det dags att sätta isoleringen i väggarna och montera innerväggar och fönster. Hoppas att hönsen snart kan få flytta in i sitt nya hem för då kan jag sätta igång med ladugårdsrenoveringen på allvar.

Delad hönsgård håller bättre

När hönsen har tillgång till hela hönsgården är det bara en tidsfråga innan de betat ner det mesta till marknivå.
När hönsen har tillgång till hela hönsgården är det bara en tidsfråga innan de betat ner det mesta till marknivå.

När jag hade mina maraner så fick de tillgång till hela hönsgården. 180 kvadratmeter som de under sommaren förvandlade till öken med enstaka nässelsnår. Men genom att dela upp hönsgården kan man ge hönsen tillgång till friskt gräs hela tiden.

Det är inte min idé, John Seymoure skriver om det som Balfourmetoden. Och den går ut på att man delar hönsgården i tre delar. En del som de alltid har tillgång till, och där har man med fördel sin trädgårdskompost. Hönsen älskar att krafsa i komposthögen vilket gör att den luftas och man får bra nedbrytning och dessutom lite hönsgödsel tillsatt.

De övriga två delarna har hönsen tillgång till växelvis. Då får gräset en chans att återhämta sig och sommartid växer det snabbt till när det får vara i fred från hönsen. Mina tjugo höns betar ner 50 kvadratmeter på ett par veckor.

Men eftersom de sedan flyttas till nästa avdelning blir det aldrig så nedbetat att de krafsar upp rötterna. Efter två veckor finns det forfarande en mycket kortklippt gräsmatta kvar – och det gräset hinner växa till sig rejält om det får vara i fred ett par veckor. Särskilt som det får tillgång till hönsgödsel.

Sen jag delade upp hönsgården i sektioner finns det nästan alltid en grönskande del att släppa ut hönsen i. Innan jag släpper på hönsen efter en viloperiod brukar jag klippa gräset där, så att nässlorna inte växer sig för höga.
Sen jag delade upp hönsgården i sektioner finns det nästan alltid en grönskande del att släppa ut hönsen i. Innan jag släpper på hönsen efter en viloperiod brukar jag klippa gräset där, så att nässlorna inte växer sig för höga.

Problemet om hönsen har tillgång till hela hönsgården är att de redan på våren sätter i sig minsta gröna grässtrå som visar sig. Gräset får aldrig en chans att växa till sig. Sen jag började med den här metoden har de nästan alltid tillgång till friskt gräs under sommarmånaderna.

I perioder av torka får de kanske nöja sig med den del de alltid har tillgång till, man får passa på så att de inte betar ner för mycket. Men för det mesta kan jag väcka fram och tillbaka mellan hönsgårdarna och hålla gräset på en lagom nivå.

Sista hösten inna jag delade av hönsgården såg den ut så här. Trots att 160 kvadratmeter borde vara gott om plats för tjugo höns fanns det inte mycket kvar,
Sista hösten inna jag delade av hönsgården såg den ut så här. Trots att 160 kvadratmeter borde vara gott om plats för tjugo höns fanns det inte mycket kvar,

Nya hönshuset börjar ta form

I den härliga vårsolens glans. Reglarna är redan sågade och uppmärkta så det är bara att skruva ihop dem på rätt plats.
I den härliga vårsolens glans. Reglarna är redan sågade och uppmärkta så det är bara att skruva ihop dem på rätt plats.

Första steget för en ny byggnad är planering. Jag har skissat fram och tillbaka i vinter och nu är jag igång med att bygga mitt nya hönshus. Stommen kommer upp i helgen och innan påsk räknar jag med att ta hönsen på en promenad till deras nya hem.

När vädret varit ruggigt har jag stått inne på logen och sågat till alla reglar efter ritningen. Jag har väntat på att betongplattan ska bli isfri men trots att jag hjälpt till med skyffel och borste har det tagit sin tid. Det är bottenplattan som bestämt storleken på hönshuset och därför kommer det att bli närmare tolv kvadratmeter.

(PS. Om du prenumererar på bloggen – i högerspalten – så missar du inte hönsvandringen…)

Genom att mäta många gånger och mörka ut precis var alla reglar ska sitta går det rätt snabbt att slå ihop väggarna.
Genom att mäta många gånger och mörka ut precis var alla reglar ska sitta går det rätt snabbt att slå ihop väggarna.

 

När hönsen flyttats kommer jag att få en djurfri ladugård och får också möjlighet att sanera golven från mushål. Hur man än sliter är det svårt att få ett hönshus helt musfritt, och även om jag är en generös människa gillar jag inte att utfodra musfamiljer med hönsmat.

Idag fick jag nästan färdigt södra väggen på hönshuset. Gavlarna är redan färdiga och när sista väggen är klar är det dags för stomresning. Tak har jag också tänkt skaffa mig men medan jag håller på med väggarna kommer hönshuset att täckas av en presenning.

Hönshus – det ser ju vem som helst att det här är gavlarna till ett hönshus.
Hönshus – det ser ju vem som helst att det här är gavlarna till ett hönshus.

När hönsen flyttat in i det nya hönshuset kommer de att få vara inne någon vecka så de fattar att de bor där. De får gå i lösdrift ute den första tiden men en höksäger hönsgård ingår också i planeringen – när snön är borta.

Fördelen med att bygga ett hönshus från grunden är att man kan få det precis som man själv vill. Rationellt både för utgödsling, foder och vatten. Hoppas kunna presentera det färdiga underverket om några veckor. Och hoppas att våren kommit på allvar då.

När solen sjunker under trädtopparna kommer kylan krypande – och då sjunker också motivationen för att jobba ute.
När solen sjunker under trädtopparna kommer kylan krypande – och då sjunker också motivationen för att jobba ute.

Bygga hönshus för upp till 30 höns

Jag kommer att bygga ett hönshus med snedtak eftersom det är den billigaste lösningen. Sen blir det utgångar på alla sidor så att jag kan bygga flera alternativa hönsgårdar,
Jag kommer att bygga ett hönshus med snedtak eftersom det är den billigaste lösningen. Sen blir det utgångar på alla sidor så att jag kan bygga flera alternativa hönsgårdar,

En del av årets stora projekt är att flytta ut hönsen ur ladugården. Har övervägt olika alternativ och att bygga ett nytt hönshus är det enklaste och billigaste alternativet.

Att bygga nytt hönshus är en del av ladugårdsrenoveringen. Rummet närmast vägen har jag nästan tömt helt, men logen är full av maskiner. Så när hönsen flyttat kommer det nuvarande hönshuset att bli snickeri under byggfasen.

Jag har redan en gammal betongplatta på drygt tio kvadratmeter där det stått gamla kaninburar och det ska bli grunden. Jag följer alla regler för hönshållning så hönshuset kommer att kunna rymma upp till trettio höns. Sen utnyttjar jag fönster och dörrar som jag haft stående, så beräknad kostnad blir runt 5000:–. Billigare och bättre än en begagnad husvagn.

Det blir inga fönster på nordsidan eftersom jag vid ett senare tillfälle tänker bygga ett litet smalt arbetsrum där, med en diskbänk och förråd för foder och äggkartonger. I de långsiktiga planerna ingår också ett växthus, vägg i vägg på östra sidan av hönshuset. Då kan jag vintertid låt hönsen gå fritt i växthuset. Sommartid har de en hönsgård på andra sidan.

Här stod det gamla kaninburar under ett sönderblåst plåttak. De är nu borta och när snön smält bygger jag det nya hönshuset här.
Här stod det gamla kaninburar under ett sönderblåst plåttak. De är nu borta och när snön smält bygger jag det nya hönshuset här.

I ena ändan av hönshuset kommer jag att ha två sittpinnar över en gödselbräda 90 cm över golvet. Under gödselbrädan sitter ett fönster för att det inte ska bli för mörkt där. På samma vägg har jag också en lucka utan tröskel som jag kan använda för utgödsling och som utgång för hönsen vintertid när jag bygget ett växthus där.

Redena kommer att sitta på norrväggen och ha bakplock som jag kan använda när arbetsrummet är på plats. Under redena sätter jag värmeelementet.

Jag kommer att bygga hönshuset med 95 mm reglar och samma tjocklek på isoleringen. Viktigast är att det blir dragfritt. Värmeelementet på 400 W används bara några veckor veckor om året när kylan biter i på riktigt. Jag vill gärna hålla det drägligt för hönsen.

Reglarna ligger redan i ladugården och jag kommer att bygga klart väggarna  inomhus, förutom ytterbeklädnad. Då är det bara att resa dem på plats när våren kommer.

 

Värme i hönshus

Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller gröna att picka i sig.
Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller grönt att picka i sig.

Ibland får jag höra att höns klarar ner till 17 minusgrader innan de får problem med förfrysningsskador. Det är kanske sant, men ska de trivas bra bör temperaturen ligga mellan 5 och 15 plusgrader. Det är målet med mitt hönshus.

Höns klarar i allmänhet kyla bättre än värme, men det finns gränser. De överlever utan problem rätt många minusgrader men att sätta gränsen där de får förfrysningsskador tycker jag är lite hårt. Bortsett från rent praktiska problem med frysboxtemperaturer i hönshuset – som frusna ägg och fruset vatten – vill jag gärna att hönsen ska trivas. Det räcker inte med att de överlever.

När mitt nya hönshus blir färdigt kommer de förhoppningsvis att få det ännu bättre. Jag har lärt mig en del av bristerna i det gamla – framförallt ivl jag hålla värmen bättre på vintern – och hålla mössen borta.

Det finns flera alternativ för att hålla värmen i hönshuset. Först bör man se till att värmen inte försvinner. Ett dragigt hönshus är direkt skadligt för hönsen och dessutom försvinner värmen. Så först fixar man så att det inte är  drag, sen isolering. Bra isolering gör att värmen inte strålar ut genom tak och väggar.

När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.
När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.

Nästa steg är att värma upp hönshuset. Enklaste värmekällan är höns. Varje höna avger runt 10 watt, så de pickar runt som små värmeelement i hönshuset. Det betyder också att hönsen ger värme till varandra. Har du fem hönor med gott om plats så kommer de att vara mer frusna än om du har förtio hönor på samma utrymme. Förr i tiden hade man nästan aldrig värme i hönshusen, men hade man många hönor och om hönshuset var en del av ladugården med rejäla värmekällor i form av kor, hästar och grisar så hade hönsen det rätt bra.

En del använder gödselbingen som värmekälla, men min erfarenhet är att det är en osäker metod. Blir det riktigt kallt avstannar processen när man behöver den som bäst.

Jag har investerat i ett kamflänselement godkänt för djurstallar. Ingen billig lösning, men i alla fall den säkraste. Att sätta in en vanlig värmefläkt i ett hönshus är att leka med elden. De nakna glödtrådarna inne i fläkten väntar bara på att det ska byggas upp tillräckligt med damm för att de ska fatta eld. Eller att hönsen flaxar upp strö som sugs in mot glödtrådarna.

Värmelampa är i så fall ett bättre alternativ. Den är tät och säker men eftersom den är tillverkad för kycklingar/smågrisar så är den konstruerad för att rikta värmen neråt. Den skapar en varm cirkel på golvet under. Lite som att sätta en elradiator bakom en soffa. Visst värmer den – men effekten hamnar inte där den behövs.

Mina märkliga höns

Igår natt valde hönsen att sova utomhus i lusthuset. Märkligt att de valde första frostnatten för en sån friluftsövning.
Igår natt valde hönsen att sova utomhus i lusthuset. Märkligt att de valde första frostnatten för en sån friluftsövning.

Igår hade vi den första frostnatten – och då bestämde sig hönsen för att sova utomhus. När jag tittade till hönshuset på kvällen så var det tomt. Trots att de alltid brukar hoppa upp på pinnarna i god tid.

De har haft utesovarperioder tidigare, men  det har varit sommartid och sen ruggningen har de alltid tagit sig in i god tid. De har sitt tillhåll i det lilla lusthuset jag byggt åt dem och jag tror inte det går någon nöd på dem.

Men jag förstår inte hur de tänker. Chansen att något rovdjur skrämt UT dem ur hönshuset är minimal, men det måste finnas någon anledning till att de plötsligt bestämmer sig för att sova utomhus.

Funderar på om höken suttit och väntat så de inte vågat sig fram från under taket förrän det blivit mörkt.

En stjärnklar himmel bjöd på höstens första frostnatt och på morgonen var det vindstilla och klarblå himmel.
En stjärnklar himmel bjöd på höstens första frostnatt och på morgonen var det vindstilla och klarblå himmel.

Blev lite konfunderad när jag inte hittade dem inne men eftersom hönsgården är inhägnad och har tak kan de inte ta sig så långt bort, och visst – de satt på vanliga favoritstället.

När jag tittade till dem ikväll satt alla utom två på sina vanliga platser. De saknade sov ute i lusthuset. Skulle vilja ha en hönsviskare som förklarade hur de tänker.

Hund och höns – så kan de leva tillsammans

Pumah fullkomligt älskar att sitta och titta på vaktelkycklingarna. Men hon är inte pålitlig med dem förrän de blivit stora. Hund och höns behöver vänja sig vid varandra.
Pumah fullkomligt älskar att sitta och titta på vaktelkycklingarna. Men hon är inte pålitlig med dem förrän de blivit stora. Hund och höns behöver vänja sig vid varandra.

Jag vill helst att det ska vara harmoniskt här på gården. Därför låter jag hund och höns få träffas redan när de är kycklingar – något som Pumah uppskattar mycket. Kycklingarna brukar vara lite avvaktande – men vänjer sig snabbt.

I början trodde jag att kycklingarna väckte någon form av modersinstinkt hos Pumah – men efter att hon blixtsnabbt nackade en förrymd vaktelkyckling har jag accepterat att de snarare betraktas som byten.

Ändå låter jag henne träffa alla kycklingar. Fördelen är att när de växer upp så är de inte rädda för hunden. Och när de inte har något flyktbeteende så reagerar hunden inte alls. Pumah är ofta med mig inne i hönsgården och varken hon eller hönsen verkar bry sig. Vuxna höns har hon accepterat som att de tillhör gården. Kycklingar måste förtjäna den rätten.

När hönsen vuxit upp är de oberörda av att ha hunden inne i hönsgården. Och Pumah är inte heller särskilt intresserad.
När hönsen vuxit upp är de oberörda av att ha hunden inne i hönsgården. Och Pumah är inte heller särskilt intresserad.

Hund och höns passar utmärkt tillsammans om de bara får vänja sig. Höns som inte är vana kan få panikattacker när de möter en hund och det riskerar att trigga hunden.

Jag har ett par katter också och därför får kycklingarna alltid vistas bakom en stängd dörr. Ändå har katterna visat mycket lite intresse. Kycklingarna piper och springer omkring men även när katterna är precis utanför dörren verkar de inte bry sig. Men jag tar inga risker med katterna.

Till skillnad från hund och höns så lever katterna på att jaga möss och sork här på gården. De vuxna hönsen rår de inte på och kanske förstår de på något plan att kycklingarna inte är lovligt byte.

Både hund och höns har samma intresse – vårens första grässtrån är en delikatess för alla.
Både hund och höns har samma intresse – vårens första grässtrån är en delikatess för alla.

Nu vill jag bara få hunden att inte jaga katter. Min ena katt – von Dallas – är helt orädd för hunden och kommer springande när vi är ute. Men Marlon – min andra katt – är lite avvaktande och då väcker hon Pumahs jaktinstinkt. Hon vet att det bara krävs ett litet morrande så springer Marlon – och hon efter. Så det är mitt nuvarande uppfostringsprojekt…