Annons

Vaktlar – för- och nackdelar för självförsörjare

Sommartid gick mina vaktlar ute i en voljär. Nackdelen med att ha dem på sommarnöje är att de blir skyggare när de lever mer som i det vilda och det är svårare att hitta äggen..
Sommartid gick mina vaktlar ute i en voljär. Nackdelen med att ha dem på sommarnöje är att de blir skyggare när de lever mer som i det vilda och det är svårare att hitta äggen.

Vill man bli självförsörjande på ägg och kött är vaktlar ett bra steg på vägen. De producerar stora mängder ägg och växer mycket fort. Men det finns några nackdelar jämfört med höns – men först fördelarna.

Fördelar med vaktlar

Vaktlar – i mitt fall japansk vaktel (Coturnix japonica) – är mycket produktiva. De kläcks efter bara sjutton dygn och är könsmogna sex till sju veckor senare. När de börjar värpa kan de lägga mer än ett per dygn. I snitt lägger de ett ägg var artonde timma. Så ett dussin vaktlar kan producera över hundra ägg i veckan.

Vaktelkycklingar matas med kalkonstart eftersom de behöver en högre proteinhalt än hönkycklingar. Många fortsätter med kalkonfoder men mina vaktlar har klarat sig bra på vanligt helfoder för höns. Särskilt när de går ute  och har tillgång till insekter som extra proteintillskott.

Som alla kycklingar behöver nykläckta vaktlar värme. Men vuxna vaktlar klarar normala svenska vintertemperaturer utan problem om de får går ouppvärmt hela året. Däremot tål de inte hastiga temperatursvängningar. Så om de levt i rumstemperatur kan du inte flytta ut dem direkt om de inte fått vänja sig först.

Äggen är fantastiskt vackra och varje vaktel har ett unikt mönster på äggen. Inte exakt samma varje gång men med tiden lär man sig känna igen äggen. Särskilt när man har många. Vaktelägg går att använda precis som hönsägg. Jag kokar dem, steker dem, använder dem i pannkakor och sockerkaka. Det går ungefär fem vaktelägg på ett hönsägg så ett bra tips är att skaffa en sax för vaktelägg för att kunna knäcka dem rationellt.. De finns de som hävdar att vaktelägg är någon sorts mirakelmat – själv tar jag det med en nypa salt. procentuellt sett har de mer gula i ägget. Annars är det mest storleken och utseendet på skalet som skiljer.

60 ägg som om sjutton dagar ska ha förvandlats till ett virrvarr av små fågelungar stora som humlor. Coturnix - världens minsta hönsfågel.
60 ägg som om sjutton dagar ska ha förvandlats till ett virrvarr av små fågelungar stora som humlor. Coturnix – världens minsta hönsfågel.

En annan fördel med vaktelägg att du får sälja dem via butik eller restaurang. De går under ett annat regelverk än höns, vars ägg du våra får sälja direkt till kund.

”Äggen får säljas direkt till konsument och till lokal detaljhandel, med undantag för hönsägg som bara får säljas direkt till konsument.”

Vaktlar ska också ha en bättre omvandlingsgrad än höns – man får alltså mer ägg per kilo foder än från till exempel höns. Dessutom får man kött.

En nykläckt vaktel ryms utan vidare i ett whiskyglas. Och något måste man stoppa den kvicka lilla rackaren i när den ska vägas.
En nykläckt vaktel ryms utan vidare i ett whiskyglas. Och något måste man stoppa den kvicka lilla rackaren i när den ska vägas.

Mindre än två månader efter kläckning är vaktlarna fullvuxna och redo för slakt. De första man tar bort är hanarna och har man viltfärgade vaktlar är de relativt enkla att könsskilja. Det går att slakta och flå en vaktel med bara händerna men det känns mer humant att först bedöva dem genom att slå huvudet i ett bord och sen klippa av huvudet med en kraftig sax. En nyslaktad vaktel är lätt att flå men vill man ha kvar skinnet går det att plocka kroppen på ett par minuter.

Urtagningen kan vara pillig för oss med stora händer så för det mesta brukar jag klippa upp kroppen längs ryggraden. Sen går den lätt att steka eller frysa. Räkna med två japanska vaktlar per portion om du inte har jumbovaktlar. Junbo eller fransk fläskvaktel är i princip en större variant av den japanska vakteln men annars samt fågel avseende utseende och beteende. Då kan det räcka med en. Fast oftast har jag vaktel bara som förrätt och då är en japansk vaktel lagom. De passar också bra att göra grytor på.

Nackdelar med vaktlar

Skaffar man vaktlar måste man tänka på att de är annorlunda än höns. En vaktel har ingen hemkänsla – så om den kommer ut ur buren eller voljären så försvinner den. De går inte att ha frigående som höns utan måste hela tiden ha heltäckande nät. Även om vaktlar är marklevande så flyger de och har du inte tak på voljären så har du snart inga vaktlar heller. Har man dem i burar – som jag har vintertid – så  måste takhöjden vara minst 60 cm – i en större bur eller voljär är det bäst att ha ståhöjd.

Vintertid hade jag mina vaktlar i burar i ladugården. Två dubbelburer på höjden som går att dela av på mitten vid rengöring.
Vintertid hade jag mina vaktlar i burar i ladugården. Två dubbelburer på höjden som går att dela av på mitten vid rengöring.

Ett annat problem med vaktlar är att de inte värper i reden som höns. Har du dem i burar är det rätt lätt att hitta äggen men i en större voljär kan äggen ligga lite varstans även om man ofta hittar dem i små högar. Hur länge de legat där får man gissa sig till. Vaktlar ruvar inte heller lika pålitligt som höns. Det går att få fram naturruvade kycklingar men räknar man med vaktel som en regelbunden del av hushållningen är det bäst att skaffa en äggkläckningsmaskin för att dra fram nya kycklingar.

Har man vaktlar i lite större skala får man också räkna med att slakten blir en regelbunden sysselsättning. Har man höns kanske man slaktar tuppar någon gång per år men eftersom vaktlar växer snabbare och dessutom sällan är fullt produktiva mer än något år så blir det en större omsättning på fåglarna. Majoriteten av vakteltupparna måste dessutom rensas ut när de blir könsmogna eftersom de kan vara mycket aggressiva och till och med döda varandra.

Ett vaktelägg väger 10–12 gram och säga ha mängder av nyttiga egenskaper. För mig är den främsta egenskapen deras skönhet.
Ett vaktelägg väger 10–12 gram och säga ha mängder av nyttiga egenskaper. För mig är den främsta egenskapen deras skönhet.

I teorin borde vaktelägg vara en bra inkomstkälla eftersom de säljs för uppåt tio kronor styck i större städer. Min erfarenhet är att efterfrågan är rätt klen. Jag kan sälja hur mycket hönsägg som helst men vaktelägg är lite för exotiska – de kommer sannolikt aldrig att ses som en basvara och då får man inte heller några regelbundna kunder.

Slutsats:

Själv har jag slutat med vaktlar. De är en alldeles utmärkt proteinkälla för självförsörjare men i mitt tycke innebär höns mindre arbete med äggplockning, slakt och inhägnad. Men de är trevliga djur och jag är glad att jag provat på.

Annons

Vaktlar på vintern

När hösten slår till på allvar får mina vaktlar flytta in i burarna i ladugården. Om de saknar utelivet så märks det inte. De är friska och pigga och och brukar fortsätta värpa tills mörkret tar överhanden.

Vaktlar har inga problem med svensk vinterkyla – inom rimliga gränser. Om de fått gå utomhus och vänja sig vid klimatet. Vaktlar som levt i rumstemperatur kommer inte att klara temperaturförändringen om du flyttar ut dem direkt.

Ibland kryper temperaturen ner en bra bit under 20 minus även här i Sörmland och då sätter jag in en värmelampa. Hade vaktlarna varit besvärade av kylan hade de trängts under den – men mina promenerade obekymrat omkring i hela buren. Så länge de har mat och vatten klarar de vintern bra.

En och annan vaktel passade på at ta Sommartid bor mina vaktlar i en voljär där de har utrymme att ta sig en flygtur. Tänk på att vilda vaktlar är flyttfåglar, det kan man inte tro när man ser dem.sig en flygtur när de kom in i voljären. Tänk på att vilda vaktlär är flyttfåglar, det kan man inte tro när man sed dem.
Sommartid bor mina vaktlar i en voljär där de har utrymme att ta sig en flygtur. Tänk på att vilda vaktlar är flyttfåglar, det kan man inte tro när man ser dem.

När gräset börjar gro igen om några månader kommer de att få flytta ut i voljären igen. Nackdelen med att ha dem utomhus i en stor voljär är att det är svårare att hitta äggen. När jag rådfrågade om detta så trodde de flesta att vaktlarna snabbt skulle beta ner all grönska så att det inte skulle bli något problem. Men eftersom jag har drygt fyra kvadratmeter per fågel så levde de hela sommaren i sin djungel. Och äggletandet blev lite expedition varje gång.

En fördel med detta var att mina vaktlar trivdes så bra att de ruvade och födde upp egna kycklingar.

Mina vaktlar verkar trivas bra även i burarna. Trots att temperaturen passerat 20 minus utomhus.
Mina vaktlar verkar trivas bra även i burarna. Trots att temperaturen passerat 20 minus utomhus.

Men nu får de bo i burarna så länge det är vinter. Har inte haft några som helst antydningar till bråk inom flocken som nu består av tolv vaktlar. Och rengöringen går lätt eftersom jag kan dela buren med en skiva. Då kan jag mota över vaktlarna till ena halvan – sätta i skivan och städa i godan ro.

Annons

Könsbestämma vaktlar

Förra årets vaktlar flyttade ut i voljären för drygt en månad sedan. Nackdelen med att ha dem på sommarnöje är att de blir skyggare när de lever mer som i det vilda.
Förra årets vaktlar flyttade ut i voljären för drygt en månad sedan. Nackdelen med att ha dem på sommarnöje är att de blir skyggare när de lever mer som i det vilda.

Det finns flera sätt att könsbestämma vaktlar men hos mina japanska vaktlar syns det rätt tydligt på fjäderdräkten. Det är lite drygt sex veckor sedan mina kläcktes och de är redan könsmogna.

Söker man efter olika sätt att könsbestämma vaktlar så menar många att man ska vända på dem och klämma på baken. Skummar det är det en hane – eller en nyparad hona. Helt säker kan man inte vara.

Men med mina viltfärgade japanska vaktlar är det lättast att titta på fjäderdräkten. Honorna har spräckligt bröst och hanarna är rostfärgade utan fläckar. Sen finns det naturligtvis gränsfall, men med den här metoden sorterar jag snabbt fram 90 procent av honorna.

Tycker det är rätt lätt att könsbestämma vaktlar när de är viltfärgade. Här är några av de honor som jag sorterade fram idag.
Tycker det är rätt lätt att könsbestämma vaktlar när de är viltfärgade. Här är några av de honor som jag sorterade fram idag.

Tveksamma fall får följa med och kommer förr eller senare att avslöja sig genom att gala. Sen vill jag ha med ungefär en hane på fem–sex honor för att säkerställa befruktningen. Jag kläcker fram en ny omgång varje vår och den här gången fick jag drygt tjugo vaktlar.

Efter första sorteringen verkar det vara runt tolv honor, så den här gången har jag haft tur. Men som sagt, könsbestämningen är inte hundraprocentig.

Hanarna har ett mer rosafärgar bröst utan tydliga fläckar. Sen finns de förstås alltid gränsfall. Men förr eller senare gal de – och då är saken klar.
Hanarna har ett mer rostfärgat bröst utan tydliga fläckar. Sen finns de förstås alltid gränsfall. Men förr eller senare gal de – och då är saken klar.

Nästa projekt är att släppa ut den nya generationen på grönbete. Det hade varit praktiskt om de kunnat samsas med föräldragenerationen men vaktlar må vara små och söta men de kan samtidigt vara både grymma och skoningslösa om de bestämmer sig för det.

Att släppa ihop två flockar kan bli en rent blodbad och de kan mycket väl hacka ihjäl varandra. Så planen är att skilja av en del av voljären och släppa de nya där. Då kommer jag att se rätt tydligt hur aggressiva de äldre är. Vill de slåss så kommer de att försöka attackera genom nätet.

Men med lite tur kommer de att vänja sig. Och eftersom de har gott om utrymme finns det möjlighet för de svagare att gömma sig.

Nykläckta vaktlar är svårhanterliga

Nykläckta vaktlar är inte större än en tumme. Dessutom är de fulla av energi – springer hoppar och flaxar så de är inte lätta att hålla fast.
Nykläckta vaktlar är inte större än en tumme. Dessutom är de fulla av energi – springer hoppar och flaxar så de är inte lätta att hålla fast.

Att försöka lyfta fram nykläckta vaktlar är som att flytta vatten med händerna. De sprattlar och far omkring. Dessutom saknar de små dunbollarna nästan helt substans. En lyckades ramla ner bakom en byrå.

Natten till idag drog kläckningen igång. Ett drygt tjog små vaktlar har tittat fram än så länge. Och de far omkring som små pipande humlor i kläckaren. Det är lättare att plocka upp hönskycklingar eftersom de har mer substans. Här är det liksom bara en pipande dunboll med massor av energi.

Har flyttat över dem till pallkragen i alla fall. Men en stack som ett skott när jag lyfte locket av kläckaren. Ut bakom och ramlade ner mellan byrån och väggen. Ett avstånd på några centimeter. Lyckligtvis gör den minimala storleken att de är tåliga. Var lite orolig ett ögonblick men snart kom den lilla springande ut på golvet under byrån. Så det var bara att återställa den till syskonen.

En av vaktlarna ramlade ner i springan bakom byrån. Var rädd att den förolyckats men snart kom den springande över golvet.
En av vaktlarna ramlade ner i springan bakom byrån. Var rädd att den förolyckats men snart kom den springande över golvet.

Min förra vaktelkläckning drog ut fyra dagar på tiden så det ska bli spännande att se hur det går med resten av äggen.

Föräldradjuren går fortfarande i burarna ute i ladugården. Hade tänkt släppa ut dem i voljären förra veckan. Men nu har vintern ett tillfälligt återfall här i Vingåker. Flera minusgrader på nätterna.

Kylan har inte varit något problem mina japanska vaktlar men det är svårare att hålla vattnet frostfritt när de går ute. Så jag väntar någon vecka innan de får komma ut i stora världen igen. Då får gräset en chans att växa till sig så att de inte omedelbart förvandlar gården till öken.

Vaktlarna hemma från sommarbetet

Efter en sommar i det vilda (i stort sett) ser vakilarna väldigt pigga och friska ut. Trots regn och ruskväder verkar det inte ha gått någon nöd på dem.
Efter en sommar i det vilda (i stort sett) ser vaktlarna väldigt pigga och friska ut. Trots regn och ruskväder verkar det inte ha gått någon nöd på dem.

Riktigt ruggigt ute numera så vaktlarna har fått flytta in i ladugården. Inte för det verkar gå någon nöd på dem ute – men jag tänker släppa in hönsen i deras fålla nu.

I juni flyttade jag ut mina vaktlar på sommarbete. Och månaderna ute i friska luften verkar bara ha gjort dem gott. De är mycket finare i fjäderdräkten än i våras – mycket beroende på att uppväxten tillsammans med ett överskott av hanar frestar på alla närvarande.

Den här djungeln har de gått i hela sommaren. Antagligen ett paradis för vaktlarna – men det har inte varit lätt att hitta äggen.
Den här djungeln har de gått i hela sommaren. Antagligen ett paradis för vaktlarna – men det har inte varit lätt att hitta äggen.

Jag flyttade ut totalt tolv vaktlar varav två hanar. Ett par har förolyckats under sommaren men det är en av riskerna med att ha djuren frigående. Ändå är det lika många vaktlar nu som i våras tack vare att de har föryngrat sig själva.

Tillbaka i burarna de växte upp i. De verkar komma ihåg för de sprang direkt till matskålarna och verkar helt oberörda av flytten.
Tillbaka i burarna de växte upp i. De verkar komma ihåg för de sprang direkt till matskålarna och verkar helt oberörda av flytten.

Att se skillnad på de nya och de äldre är rätt hopplöst – men det finns en säker indikation. De vaktlar som jag kläckt är hanterade hela livet och tar det med jämnmod när man lyfter upp dem. Inte för att de verkar uppskatta att bli kelade med, men de är ändå hanterbara.

Så för majoriteten var det bara att komma med ny mat och sen plocka dem en och en när de käkade. De vildfödda var knepigare. De flyr så fort jag kommer och en vaktel är inte den mest eleganta flygaren: Först rakt upp en dryg meter och sen rakt fram tills det tar stopp. Det gör det åtminstone hyfsat lätt att fånga in dem när de sitter vid stängslet.

Ett par riktigt skitiga byxor och händerna svidande av nässelbränna – men nu bor i alla fall alla vaktlarna torrt och tryggt. Tror jag – ska göra en extra kontroll i morgon innan jag släpper in hönsen.

Hitta vakteln! En vaktel som ligger och trycker är inte det lättaste att se. Kunde tagit hjälp av hunden – hon hittar dem. Tyvärr är hon inte helt pålitlig...
Hitta vakteln! En vaktel som ligger och trycker är inte det lättaste att se. Kunde tagit hjälp av hunden – hon hittar dem. Tyvärr är hon inte helt pålitlig…