Annons

Senaste projektet – bygga grind

Den snedställda strävan är viktig för att grinden ska bli formstabil. Den går ner till stolpens nedersta gångjärn så belastningen kommer där stoppen är stabilast.
Den snedställda strävan är viktig för att grinden ska bli formstabil. Den går ner till stolpens nedersta gångjärn så belastningen kommer där stoppen är stabilast.

Under det senaste året har jag stängslat runt större delen av gården. Nu börjar det mesta bli klart och det är dags för mer finlir. Som att bygga grind.

Ska man bygga en grind är det bäst att börja med en kravspecifikation. Vad ska den klara av? Hur bred behöver den vara? Hur hög? Och hur ofta ska den användas?

Det är större krav på en grind som ska öppnas och stängas flera gånger varje dag än en som används mer sällan. Min grind kommer inte att öppnas helt mer än någon gång i veckan. Däremot är det bra om den går att ställa på glänt för gående. Är det mycket gångtrafik är det värt att överväga en dubbelgrind med en mindre öppning för gående.

För att bygga grind – eller för all del alla typer av rätvinkliga konstruktioner – är det praktiskt att bygga den ovanpå en släpkärra. Man får hjälp med vinklarna, bra arbetshöjd och det är enkelt att transportera grinden på plats när man är klar.
För att bygga grind – eller för all del alla typer av rätvinkliga konstruktioner – är det praktiskt att bygga den ovanpå en släpkärra. Man får hjälp med vinklarna, bra arbetshöjd och det är enkelt att transportera grinden på plats när man är klar.

Bredden bestämdes av avståndet mellan ladugården och stengärsgårn – 3,65 meter. Och den behöver samtidigt vara lika hög som resten av stängslet så den inte verkar som en snikväg in i äppelodlingen. Så 180 cm var målet.

Jag inriktade mig på att göra en lätt konstruktion. Som hinder är den bara symbolisk men ändå stabil nog att få en hjort att tveka. För att hålla ner vikten kör jag stängseltråd den översta biten. På flera sätt är et en budgetlösning. Jag har använt gammalt virke till stolparna och återanvänt gångjärnen till en annan grind som jag monterat ner.

Överst har jag satt två stängseltrådar för att tvinga hjortarna till lite högre hopp. Det finn även utrymme för en eltråd om det skulle behövas.
Överst har jag satt två stängseltrådar för att tvinga hjortarna till lite högre hopp. Det finn även utrymme för en eltråd om det skulle behövas.
Annons

Sätta stolpar med stolpborr

Att sätta stolpar för hand kan vara slitigt – särskilt om de ska sitta stadigt under överskådlig tid. Så här gör jag.
Att sätta stolpar för hand kan vara slitigt – särskilt om de ska sitta stadigt under överskådlig tid. Så här gör jag. Du behöver tre verktyg: en stolpborr, ett spett och en stör för att packa jorden.

Under våren har jag satt en antal stolpar runt om på gården. Både för stängsling och som stöd för äppelodlingen. Det finns andra metoder för att sätta stolpar, men jag använder helst stolpborr.

Vill du hellre se filmen kan du göra det här.

Främsta skälet är att det är stenig morän där jag bor och med en stolpborr och ett spett tar man sig förbi de flesta stenarna. Ibland får man erkänna sig besegrad och flytta hålet – men i de situationerna hade det inte gård med andra metoder heller.

• Om du reagerar på att jag använder tryckimpregnerade stolpar så kommer ett längre inlägg om detta på söndag. Vill du vara säker på att inte missa det så följ mig på Facebook. Eller prenumerera i högerspalten.

Vet att det finns motordrivna stolpborrar och de fungerar utmärkt på jord med mer homogen karaktär. Kör du fast i sten med en bensindriven stolpborr åker man antingen karusell eller får rejält ont när den sliter tag i armarna. Så jag kör stolpsättning Old School.

Första steget när man ska sätta stolpar är att gräva bort förnan, gräs och växtdelar som ligger på ytan. Stolpborren är bra på borra i jord – men gillar inte sten, rötter och växtlighet. Sen är det bara att börja borra. När stolpborren är fylld med jord tömmer man den i en hög bredvid hålet.

Stöter du på sten så ta fram spettet och spetta loss längs hålets sidor. Med lite bändande går det att få loss de flesta stenarna så länge de är av rimlig storlek. Stöter man på en större sten – det går att höra på ljudet – är det bara att flytta hålet. Men då måste man flytta det minst en halvmeter eftersom marken är försvagad av ditt första hålförsök.

Gräver man upp en sten av passande form och storlek kan man kila ner den i stolpens framkant. Då sitter den ännu stadigare.
Gräver man upp en sten av passande form och storlek kan man kila ner den i stolpens framkant. Då sitter den ännu stadigare.

När du nått rätt djup (sätt ett märke på borren) spettar du ett märke för stolpspetsen. Stolpen ska inte sättas i mitten av hålet utan tätt emot kanten i dragriktningen för att jorden ska ha så hög hållfasthet som möjligt. Sen är det bara att börja fylla på jord. Fyll i omgångar och packa hela tiden så att stolpen sitter stadigt.

Känns stabiliteten tveksam så gräv ner en sten eller en bit virke riktigt tajt mot stolpen. Då sprids trycket över en större yta och stolpen står ännu stadigare. Lycka till.

 

Annons

En våningssäng att älska

Överslafen – kudden årets julklapp – designad och tillverkad av Anna. Sängförhängena sydda av mina mamma och madrassöverdraget från Kamprad.
Överslafen – kudden årets julklapp – designad och tillverkad av Anna. Sängförhängena sydda av mina mamma och madrassöverdraget från Kamprad.

Ett av vinterns snickeriprojekt är invigt. En platsbyggd våningssäng som varit med på önskelistan i många år. Nu har den provsovits och fått utmärkt betyg av helt opartiska gäster.

En platsbyggd våningssäng blir en dubbel myshörna. Jag gillar också att bygga av massivt trä – ingen mdf eller spånskiva. Bara riktig svensk gran.
En platsbyggd våningssäng blir en dubbel myshörna. Jag gillar också att bygga av massivt trä – ingen mdf eller spånskiva. Bara riktig svensk gran.

Jag vet precis när jag fick inspirationen till den här sängen. Det var för drygt tio år sedan när vi var och hämtade Pumah som valp i Malung. Kvällen innan vi hämtade henne bodde vi på ett vandrarhem där de hade just såna här platsbyggda våningssängar. Och en sån ville jag ha!

I princip är den byggd som en sjökoj med ett par skillnader. Dels är den bred – 90 cm standardmadrass – och dels saknar den slingerbräda. Avvikelserna är eftergifter till bekvämligheten – såna man kan kosta på sig när risken för sjögång är minimal.


För fler texter om livet på landet –  följ mig på Facebook.


I övrigt är min våningssäng byggda för att passa moderna gäster. Draperier för avskildhet som min älskade mamma sydde under påsken. Det finns en hylla där man kan lägga sin litteratur eller mobiltelefon och naturligtvis läslampa och eluttag för laddning. Det enda som saknas är en minibar – men ska man dricka här på gården så gör man det tillsammans.

Jag har möjligtvis en fundering på extrautrustning. Kanske ska installera en liten bagagehylla vid fotändan.

Underslafen är lite bekvämare att ta sig i och ur. Men jag tycker det känns lite mer privat på andra våningen. Hur som helst är det skönt med en egen kupé.
Underslafen är lite bekvämare att ta sig i och ur. Men jag tycker det känns lite mer privat på andra våningen. Hur som helst är det skönt med en egen kupé.

Tidigare stod det en 120-säng av spånskiva i det här rummet. Inget fel på den egentligen. Men den tog upp mycket plats. Dessutom kräver sovplatser på bredden att de som delar den är någorlunda bekanta med varandra. En våningssäng går att dela med okända människor och tar dessutom upp betydligt mindre golvyta.

Visst finns det färdiga våningssängar att köpa – har såna i gäststugan. men de ger lite logementskänsla. Och en sådan kan aldrig nå samma mysfaktor som en platsbyggd säng. Och inte heller tillfredsställelsen av att ha tillverkat den själv. Precis som min egen säng.

Så kommer du på besök – se till att boka i tid. Annars kommer våningssängen att vara upptagen.

Årsveden 2017 är på gång

De som jobbar i skogen i större skala använder kran och vagn för att skota – köra ut – timret. Jag kapar upp det i bärbara bitar och kör ut det med skottkärra.
De som jobbar i skogen i större skala använder kran och vagn för att skota – köra ut – timret. Jag kapar upp det i bärbara bitar och kör ut det med skottkärra.

I förra veckan knäckte det till i ryggen. Det är inte första gången jag får ryggskott, men nu började jag fundera. Varför händer det alltid vid den här årstiden. Sen såg jag sambandet: Årsveden…

Det är vid den här tiden på året jag jobbar som mest i skogen. Innan saven stiger ska jag fälla de träd som ska värma stugan under nästa vinter. De ska fällas, kvistas, släpas ut, klyvas och staplas. Ett rätt så drygt arbete och det kan hända att jag emellanåt tar en och annan genväg och inte alltid lyfter på rätt sätt.

Sen är det lättare att hantera träden när de är i lagom storlek. Mellan 15 och 20 centimeter i diameter är lätta att hantera och går snabbt att klyva. Men eftersom jag har långsiktiga planer för skogen så tar jag i första hand grova granar och björkar. Såna som egentligen skulle kunna gå som sågtimmer. Men eftersom det inte är lönt att sälja enskilda stockar så får de bli ved.

Även rätt grova björkbitar går att klyva för hand om man gör det tidigt på året – och särskilt om man använder en bra yxa och rätt teknik.
Även rätt grova björkbitar går att klyva för hand om man gör det tidigt på året – och särskilt om man använder en bra yxa och rätt teknik.

Egentligen är det knappt värt allt extra arbete. En grov björkstock väger bly, tung att hantera och den måste klyvas flera gånger för att kunna platsa som årsved.

Nu när jag jobbar med grova kubbar så föredrar jag att hugga för hand. Mindre bitar går snabbare att köra i vedklyven, men då ska man helst vara två. En som lyfter och en som hanterar klyven. Nu när jag jobbar på egen hand så sparar jag bara vresiga bitar till den. De nedre kvistfria delarna av stammen går lätt att klyva med yxa. Särskilt björken är tacksam om man klyver den tidigt på året.

Det går inte fort. Men jag avsätter någon timme varje dag åt årsveden. Det finns en tillfredställelse att se vedstapeln växa.
Det går inte fort. Men jag avsätter någon timme varje dag åt årsveden. Det finns en tillfredställelse att se vedstapeln växa.

Fixa bubblande avlopp

Jag har haft problem med att det bubblar i avloppsbrunnarna emellanåt. Att ett avlopp låter gör inte så mycket, men det tömmer vattnet i vattenlåset och då luktar det avlopp i huset.
Jag har haft problem med att det bubblar i avloppsbrunnarna emellanåt. Att ett avlopp låter gör inte så mycket, men det tömmer vattnet i vattenlåset och då luktar det avlopp i huset.

Sen jag skaffade gården har jag ibland märkt att det bubblat i avloppen. Särskilt när det varit mycket regn eller mycket vatten i trekammarbrunnen. Nu är problemet löst.

Bubblandet uppstår när det blir undertryck i avloppsrören. När man spolar på toaletten till exempel så drar vattnet med sig luft och undertrycket gör att det dras in luft via golvbrunnar och även via kröken på toalettstolen. Om det däremot rinner långsamt och bubblar – då är det stopp och ett helt annat problem.

Själva bubblandet är ett måttligt problem men det gör också att vattnet försvinner ur vattenlåsen – och då sprider sig lukten från avloppet i huset. Mindre angenämt.

När jag först letade efter lösningar rekommenderades jag att installera 110 mm rör anslutet till avloppet – sen skulle det vidare upp genom vinden och taket för att sluta över taknock för att inte sprida dålig lukt. Med andra ord ett större projekt. Som jag förstår det beror rekommendationen på så grovt rör på att det finns risk för kondens och isbildning vintertid.

Min enkla lösning blev att montera en vakuumventil under tvättstället på andra våningen. Och nu verkar problemet vara löst. Inget mer bubblande avlopp.
Min enkla lösning blev att montera en vakuumventil under tvättstället på andra våningen. Och nu verkar problemet vara löst. Inget mer bubblande avlopp.

Men om man förlägger avluftningen inomhus så slipper man det problemet. Så jag valde att testa en enklare lösning. En Y-koppling och en vakuumventil som jag satte under handfatet på andra våningen. Kostnad drygt 200 kronor på Biltema plus tjugo minuters arbete. Bara att tömma skåpet och rita ut var röret skulle kapas. Sen var det bara att montera ner och såga. Dessa enkla kopplingar trycker man lätt ihop om de först kletas in med diskmedel.

Nu har avluftningen bara varit installerat ett par dagar men jag har inte hört något bubblande under den här tiden. Så för tillfället betraktar jag problemet med dåligt avluftat avlopp som löst.

 

Aldrig tråkigt på landet

Igår kväll gick jag ner till ladugården vid tiotiden. När jag öppnade dörren till logen hörde jag ett konstigt ljud och när jag spårade det visade det sig att en vattenledning brustit. Under golvet i ladugården.

Först tillbringade jag lite tid med att svära, sen var det dags att ta itu med problemet. Först stänga av pumpen, så att vattnet slutade spruta. Och sen skaffa mig en överblick över situationen.

Jag försöker tänka positivt och är glad att jag faktiskt gick ner till ladugården på kvällen. Det vatten som hunnit läcka ut hade runnit undan ner under ladugården och inga maskiner verkade skadade.

Försökte först hitta själva läckan, men eftersom vattnet kom från under en bärande vägg var det inte så lätt. Satte på vattnet igen och fyllde en dunk med vatten till kaffe och tandborstning. Det stora problemet med att vara utan vatten är spolning av toaletten. Men nu har jag två toaletter och kan alltså kosta på mig två toalettbesök. Sen var det dags att sova på saken.

Med spett och slägga kunde jag frilägga slangen utan större problem och jag är nöjd med beslutet att strunta i själva läckan. Att återställa golvet får bli ett senare bekymmer.
Med spett och slägga kunde jag frilägga slangen utan större problem och jag är nöjd med beslutet att strunta i själva läckan. Att återställa golvet får bli ett senare bekymmer.

Ny dag, nya tag. Ringde försäkringsbolaget som berättade att min försäkring inte täckte reparationen av vattenledningen. Däremot skulle jag fått ersättning om något blivit skadat. Ringde rörmokaren som berättade att de gärna hjälpte till men att jag först måste ringa en snickare som bröt upp golvet. Sånt gör de inte själva. Ringde snickaren – som inte var hemma.

Dags att känna på golvet själv. Det visade sig vara rätt lätt att bryta upp den gamla betongen med spett och slägga och därunder låg slangen. Bestämde mig för att strunta i själva läckan och bara plugga.

En ändplugg löste problemet och jag kunde sätta på vattnet igen. Den ska få hänga i luften ett dygn så jag ser att den är tät, sen fyller jag igen golvet.
En ändplugg löste problemet och jag kunde sätta på vattnet igen. Den ska få hänga i luften ett dygn så jag ser att den är tät, sen fyller jag igen golvet.

En tur till rörmokaren kostade mig 120 kronor. Sen var det bara att kapa och skruva på ändstoppet. Enligt rörmokaren var det ingen vattenslang utan en avloppsslang som inte var gjord för tryck. Att den hållit i många år är ett mysterium. Att den plötsligt brast är ett annat.

Men tydligt är att det aldrig är tråkigt på landet.

Så räddar du sommarvattnet

Ledningen för sommarvatten till växthuset utgår från ladugården där jag kopplar in den varje sommar. Nu på hösten blåser jag ur ledningen med tryckluft.
Ledningen för sommarvatten till växthuset utgår från ladugården där jag kopplar in den varje sommar. Nu på hösten blåser jag ur ledningen med tryckluft.

För snart två år sedan grävde jag ner el och vatten till växthuset. Insåg efter de första tio metrarna att frostfritt djup – det är en dröm. Så nu räddar jag istället vattenledningarna varje höst.

Risken med grunt nedgrävda vattenledningar är att de kan frysa sönder om det blir en hård vinter. Och har man sommarvatten så sticker antagligen en del av rören upp i kölden. Då är det viktigt att tömma dem inför vintern.

Med tryckluft går det på några minuter. Jag öppnar kranen i växthuset och sätter en hink under. Sen går jag upp till ladugården och sätter på tryckluft i andra änden av ledningen. För att det ska täta har jag lindat med eltejp.

Jag har grävt ner närmare 50 meter PEX-slang till växthuset. När jag blåser ur slangen har jag en hink under för att ha koll på vad som kommer.
Jag har grävt ner närmare 50 meter PEX-slang till växthuset. När jag blåser ur slangen har jag en hink under för att ha koll på vad som kommer.

Sen är det bara att blåsa på. Jag tar det lite försiktigt i början eftersom det är en del kraft i kompressorn. Och man får komma ihåg att det blir tryck i slangen så länge det finns vatten kvar. Blåser man i 6 bar och sen drar bort munstycket så får man en dusch av vatten som trycks bakåt.

Efter första omgången tömmer jag hinken och blåser en gång till. Är att vatten urblåst så är hinken tom nästa gång du kollar. Det märks också på att det inte byggs upp något tryck i slangen.

Om kranarna ska lämnas öppna under vintern vet jag inte – men gjorde det ändå eftersom det känns rätt. Nu kommer vattnet att fungera även i vår när växtsäsongen drar igång igen.

Äntligen en toalett på bottenvåningen

Nu kunde projektet ha varit klart. Om inte toalettstolen från ByggMax varit defekt. Bara att montera loss och köra tillbaka. Ni som varit här kanske lägger märke till att finishen på badrummet är högre än den brukade vara – det kan jag tacka min faster för.
Nu kunde projektet ha varit klart. Om inte toalettstolen från ByggMax varit defekt. Bara att montera loss och köra tillbaka. Ni som varit här kanske lägger märke till att finishen på badrummet är högre än den brukade vara – det kan jag tacka min faster för.

Allting tar längre tid än man tror. Och hade jag inte fått hjälp av bröderna Möller så hade det nog inte blivit någon ny toalett i år. Tyvärr återstår fortfarande ett par problem.

En av bristerna med mitt gamla hus är att det bara finns en toalett – i mitt sovrum. När jag bor här själv är det inga problem. Men speciellt sommartid – och med dambesök – har det varit lite stökigt med att alla ska springa upp på andra våningen.

Jag har länge tänkt att det vore bra med en toa på bottenvåningen. Och i teorin verkade det väldigt enkelt: Gräv fram avloppstammen, koppla på ett nytt rör, borra hål i golvet. Och så är det bara att koppla på toaletten. Så långt teorin.

Avloppsprojektet började med att jag försökte lista ut hur det såg ut under huset och vart de olika rören gick.
Avloppsprojektet började med att jag försökte lista ut hur det såg ut under huset och vart de olika rören gick.

I praktiken är det lite mer komplicerat. Började gräva efter avloppsstammen för en dryg månad sedan. Men har man en gammal ritning ska man vara medveten om att den bara visar hur det var tänkt att bli. Inte slutresultatet. Men efter två testgropar gav jag upp – eller sköt projektet på framtiden.

Sen kom min farbror Möller d.y. på besök. Fylld av grävlust. Efter en helg med intensivt grävande hade han frilagt inte bara en, utan två rörstammar som gick ut från huset och dessutom fått bort bitar av grunden och grävt ut under huset så det mesta var klart för att koppla på det nya avloppet.

Att koppla rör är i teorin lika enkelt som att bygga med lego. I praktiken gäller Murphys lag även här och ett projekt som att skjuta en rördel över en annan kan ta gott och väl över en timma. Rörmokare har säkert sina yrkesknep och allt går inte att lista ut på egen hand. Men det mesta går att få ihop.

Med själv rörläggningen fick jag hjälp av min pappa Möller d.ä. och efter en hel del mätande, sågande och skruvande ¨. Plus upprepade besök i VVS-butiken blev rören till slut ihopkopplade. De sista momenten skulle jag utföra på egen hand.

Här är gropen som min farbror grävde. Här är min pappa som kopplar rör i gropen som min farbror grävde.
Här är gropen som min farbror grävde. Här är min pappa som kopplar rör i gropen som min farbror grävde.

Först en T-koppling på vattenledningen till toaletten. Där köpte jag först fel dimension och när jag var tillbaka i VVS-butiken för att byta föreslog den nye rörmokaren en elegantare lösning och satte ihop en konstruktion åt mig med gängtejp. Väl hemma gick det hyfsat lätt att koppla in den. Men den läckte… Från kopplingen med gängtejp. Bara att koppla i sär och försöka igen. Efter tre försök fick jag det tätt. (Ta i trä…)

Nu var det bara att lyfta på toalettstolen så var allt klart. Trodde jag. Jag hade köpt en billig toalettstol från ByggMax, tänkte att vad kan gå fel med en toastol? Det visade sig vara följande:

För det första var den skev i botten, den vickade på golvet. Det kan i många fall bero på att badrumsgolvet har fall. Men då vickar den inte åt samma håll när man vrider den. Inget avgörande fel eftersom det är lätt att rikta upp den och limma den med silikon. Vilket jag gjorde.

Värre är det med fel nummer två: den läcker. Inte ut på golvet – men den står och rinner hela tiden. Samma fel som jag fixade på min gamla toastol för en tid sedan. Men den nya toastolen går inte att reparera! Det går nämligen inte att plocka av locket på cisternen. Det är limmat.

Åkte tillbaka till ByggMax där de sa att de kände till problemet och erbjöd mig att byta stolen eller att få pengarna tillbaka. Så nu är nästa projekt att skära loss stolen, frakta den till Katrineholm och sen ge mig ut på jakt efter en ny. Det blir inte den allra billigaste den här gången.

Och sen blir rubriken på det här inlägget sann.

Reparera trasig toalettstol

Det kan se lite skitigt ut i cisternen – men det är ren skit. Det här vattnet går till och med att dricka i nödfall och smutsen består av järn och kalkavlagringar – inget man blir sjuk av. Av alla utrymmen på en toalettstol så är det här det som har minst bakterier.
Det kan se lite skitigt ut i cisternen – men det är ren skit. Det här vattnet går till och med att dricka i nödfall och smutsen består av järn och kalkavlagringar – inget man blir sjuk av. Av alla utrymmen på en toalettstol så är det här det som har minst bakterier.

Bor du på landet så är det du som är fastighetsskötaren och en trasig toalett är ditt problem. Det är inte många saker som kan gå sönder på en toalettstol. Det vanligaste felet är att den står och rinner. Det kan du för det mesta fixa själv. 

Om toalettstolen står och rinner kan det bero på två olika saker: Antingen är flottören sönder eller så tätar inte packningen i botten. Du ser snabbt vad som är orsaken när du tar av locket.

Rinner det ut vatten genom överflödsröret – så är det flottören. Gör det inte det så är det bottenventilen som läcker.

Spolanordningen i en äldre toalett består av fem delar: En gummiboll som fungerar som bottenventil, en smal stång som skruvas fast i gummibollen, ett rör som skruvas fast i spolknappen, en spolknapp och slutligen en gaffel som håller fast hela anordningen i toalettstolen. Den här gaffeln har små flänsar på utsidan av de två spröten och man lossar den genom att försiktigt klämma ihop dessa och lirka.
Spolanordningen i en äldre toalett består av fem delar: En gummiboll som fungerar som bottenventil, en smal stång som skruvas fast i gummibollen, ett rör som skruvas fast i spolknappen, en spolknapp och slutligen en gaffel som håller fast hela anordningen i toalettstolen. Den här gaffeln har små flänsar på utsidan av de två spröten och man lossar den genom att försiktigt klämma ihop dessa och lirka.

Överflödsröret är en säkerhetsfunktion hos toaletten. Om flottören inte fungerar så fortsätter vattnet att fyllas på hela tiden. Överflödsröret gör att vattnet då rinner ut i toalettstolen så att tanken inte blir överfull och svämmar över på golvet.

Så här ser spolanordningen ut när den är monterad.
Så här ser spolanordningen ut när den är monterad.

 

 

 

Innan du börjar skruva ska du tömma cisternen. Det gör du genom att stänga av vattnet – sitter en kran nere till höger på toalettstolen sett framifrån – och spola. Klart.

Om flottören gått sönder brukar det gå att se vad som inte fungerar, En ny flottörboll kostar någon hundralapp, en hel flottörventil kanske fyra hundra. Men de brukar vara hyfsat lätta att byta själv.

Om det är bottenventilen som läcker är det ännu enklare. Den består oftast av en gummiboll som med tiden kan bli ojämn av kalkbeläggningar etc En ny kostar runt en femtiolapp och kan skruvas loss och bytas på tio minuter.

I nya toalettstolar ser det annorlunda ut. Många plastdetaljer – men det mesta finns att köpa som reservdelar. Principen är den samma som hos äldre toalettstolar och det går ofta att fixa själv. Men en del nya stolarna kan sakna lock på cisternen och då blir det ett betydligt större jobb.

De flesta reservdelarna går att hitta hos din lokala VVS-handel, de har ofta mycket i lager och det brukar dessutom bli billigare än att beställa över nätet.