Annons

Se till att välja rätt linolja

När jag gick på båtbyggarskolan byggde jag och min byggkamrat denna skärgårdseka. Och här har det gått åt mycket olja. Alla lackade delar är först linoljade. Skrovet är behandlat med roslagsmahogny på både in- och utsida.
När jag gick på båtbyggarskolan byggde jag och min byggkamrat denna skärgårdseka. Och här har det gått åt mycket olja. Alla lackade delar är först linoljade. Skrovet är behandlat med roslagsmahogny på både in- och utsida.

Det är skillnad på olika sorters linolja. Ska man både lägga ner arbete och använda en orginalprodukt så ska man köpa kvalité. Och inte minst rätt sorts olja.

Linolja är en vegetabilisk olja som man får fram genom att pressa fröna från oljelin. Den går att använda till matlagning men dess främsta egenskap är att den kan användas som träimpregnering.

Rå linolja
Här använder jag rå linolja för att få en djup, miljövänlig impregnering till mina djupbäddar.
Här använder jag rå linolja för att få en djup, miljövänlig impregnering till mina djupbäddar.

Rå linolja finns i två olika varianter: kallpressad och varmpressad. Och det är den råa kallpressade linoljan man vill ha till impregnering eftersom den har extremt små molekyler. Det gör att oljan får mycket bra inträngning i trät där den expanderar något och ger ett bra rötskydd. Den råa linoljan har betydligt bättre inträngningsförmåga än moderna rötskydd som alkydolja och latex och kan därför användas som ett miljövänligt rötskydd. Jag testar just nu hur bra den fungerar i odlingsbäddar och återkommer i sommar med resultatet.

Det sägs ibland att rå linolja inte härdar. Det gör den visst, men det tar flera veckor. Se därför till att torka bort den olja som inte sugits upp, annars får du fläckar på träytan. Ibland rekommenderas att man blandar ut linoljan med terpentin för att få bättre inträngning. Själv tycker jag skillnaden blir måttlig om man använder bra kvalité på oljan, så jag struntar vanligen i det.

När linfröna pressats en gång kan man pressa ut ännu mer olja under uppvärmning och man får då varmpressad linolja. Denna har större molekyler och kan därför inte tränga in lika bra i trät.

Så se till att köpa kallpressad rå linolja. Står det inte att den är kallpressad kan man utgå från att det är den billigare sämre kvalitén.

För att få den här lystern har vi först oljat in trät med rå linolja - morgon och kväll i flera dagar tills trät var mättat. Därefter har vi lagt på kokt linolja som förseglar ytan. Slutligen lackade vi ytan minst fem gånger med lätt slipning och dammtorkning emellan.
För att få den här lystern har vi först oljat in trät med rå linolja – morgon och kväll i flera dagar tills trät var mättat. Därefter har vi lagt på kokt linolja som förseglar ytan. Slutligen lackade vi ytan minst fem gånger med lätt slipning och dammtorkning emellan.
Kokt linolja

Det främsta användningsområdet för varmpressad är att använde den som bas för kokt linolja. Den kokta linoljan härdar på ett par dagar under värmeutveckling och kan användas som lack. Däremot har den inte lika bra  inträngningsförmåga i trät som rå.

Det är den kokta linoljan som kan självantända om man lämnar oljiga trasor eller sågspån. Se till att dränka oljetrasor i vatten eller bränn upp dem direkt.

Ett av mina projekt är att bygga djupbäddar. Jag ska bygga två lådor och testar att linolja insidan på den ena lådan. Om några år kommer jag se om skillnaden blir tillräckligt stor för att motivera arbetsinsatsen.
Här testar jag att impregnera mina upphöjda odlingsbäddar med linolja är att bygga djupbäddar. Bäddarna har nu varit i bruk några år  och i sommar ska jag skriva om metoden motiverar arbetsinsatsen.
Roslagsmahogny

Ett klassiskt användningsområde för linolja är att blanda lika delar linolja, terpentin och trätjära för att skapa roslagsmahogny. Denna ytbehandling ger ett tåligt och lättskött träskydd. Från början nästan mahognyliknande men med åren, när fler och fler skikt strukits på, bli trät helt svart. Det finns lika många recept på roslagsmahogny som det finns gubbar i skärgården, men att blanda lika delar fungerar bra.

Man kan använda antingen kokt eller rå beroende på om man vill ha inträngning eller hård yta. Roslagsmahogny ger en som sagt en tålig och lättskött yta, men den behöver flera veckor i solsken för att torka på riktigt. Och blir aldrig förstahandsvalet för den som envisas med att ha vita byxor.

Annons

En grusväg behöver underhållas

När vägen börjar torka upp på våren är det viktigt att sladda den. Annars blir potthålen snabbt djupare.
När vägen börjar torka upp på våren är det viktigt att sladda den. Annars blir potthålen snabbt djupare.

Våren är den känsligaste tiden för en grusväg. När snön smälter mättas vägen av vatten. Tjälen ligger fortfarande kvar i vägkroppen och hindrar vattnet från att rinna undan. Då gäller det att vara försiktig.

När det började smälta undan satte vi upp 4-tonsskyltarna vid alla infarter. Tunga fordon kan köra sönder en mjuk väg, så under några veckor får vi avstå från tunga transporter. Allt eftersom vägen torkar upp sladdas den för att fylla i de gropar som bildats och när hela vägnätet torkat upp kommer vi att hyvla den. En väghyvel biter bättre och kan gå ner i botten på hålorna, så om det blir gjort i rätt tid kommer vägen att hålla bra i sommar.

En grusväg består i allmänhet av tre lager. Längst ner finns vägkroppen som består av stora stenar eller riktigt grovt bergkross. Sen har man ett bärlager. På samfällighetens vägar använder vi 0/32 vilket betyder att gruset innehåller alla dimensioner från damm upp till 32 mm. Blandningen gör att gruset håller samman när det packas men 0/32 är obekvämt att köra på och cykling är inte roligt alls på en sån väg.

Därför lägger vi ett slitlager överst av finare grus – 0/16. Om detta packas väl får man en fin och hållbar vägbana. Men det ska helst göras i samband med regn. Lägger man slitlager på en torr och hårt packad vägbana så binder det inte ihop. Det fina materialet dammar bort och kvar blir de större stenarna som inte kan fästa ihop utan kommer att hamna i diket med tiden.

Efter hand bildas djupa spår i körbanan medan mittsträngen blir högre och högre. Därför lögner man merparten av det nya gruset i hjulspåren.
Förra sommaren lade vi nytt grus på vägen utanför gården. Efter hand bildas djupa spår i körbanan medan mittsträngen blir högre och högre. Därför lägger man merparten av det nya gruset i hjulspåren.

Det bästa är om man kan göra i ordning en grusväg efter ett rejält regn. Då hyvlar man först vägen med en väghyvel – du har säkert sett de stora gula maskinerna. En väghyvel kan gå ner under potthålen och riva upp ytlagret på vägen, då fäster det nya slitlagret bra. En väghyvel kan också kantskära vägen och dra ut det grus som med tiden hamnat i vägrenen. En tredje funktion är att den kan sköta bomberingen – den ger vägen en profil så att den är högst i mitten och lutar ut mot kanterna så att regnvattnet rinner av.

Även om det varit vårväder någon vecka så ligger snödrivorna fortfarande kvar i skuggiga skogspartier. Och en grusväg måste torka upp innan man kan sladda, annars blir det bara lervälling av den.
Även om det varit vårväder någon vecka så ligger snödrivorna fortfarande kvar i skuggiga skogspartier. Och en grusväg måste torka upp innan man kan sladda, annars blir det bara lervälling av den.

Stående vatten är det största hotet mot en grusväg. En vattenmättnad vägbana är svag och det blir snabbt djupa spår i den. Det är därför man brukar stänga grusvägar för tung trafik under tjällossningen.

Men en väghyvel är en dyr specialmaskin så ofta brukar man nöja sig med att sladda mindre grusvägar. En vägsladd kan dras efter en traktor och skyfflar gruset fram och tillbaka så att potthåll och tvättbrädor försvinner. Men den går inte lika djup som en hyvel och man kan därför behöva sladda flera gånger under säsongen.

Förra våren fick vi hjälp av grannen Björn att sladda vägen. Det bästa hade varit om den grusats direkt – men i verkligheten får man anpassa sig efter leveranstider.
Förra våren fick vi hjälp av grannen Björn att sladda vägen. Det bästa hade varit om den grusats direkt – men i verkligheten får man anpassa sig efter leveranstider.

Sladdningen ska helst göras så fort man börjat få potthål i vägen. Potthål uppstår när vatten blir stående i en liten grop. Varje gång en bil kör igenom potthålet stänker det ut vatten – och med vattnet följer det med fin sand, och potthålet blir djupare.

Nu är det inte så mycket trafik här så jag brukar fylla påbörjade potthål för hand. Tar man dem bara i tid så hinner de inte bli så djupa. Jag har en hög med 0/16 liggande. En grushög är alltid bra att ha när man bor på landet.

Annons

Söndagsfilmen: Bygga hönshus del 2

Det har varit en intensiv arbetsvecka med hjälp av släkten. Ladugården har fått två nya hål – och i ett av dessa har vi dessutom monterat en ny dörr.

Dessutom har bygget av nya hönshuset gått snabbt framåt. Det har nu både ytter och innertak och är isolerat. Isoleringen sitter i tak och tre av fyra väggar – varför den fjärde väggen saknar isolering förklarar jag i filmen.

Kommande vecka hoppas jag får klart hönshuset för inflyttning så att jag kan börja flytta snickeriet. Det som saknas idag är inredningen som värpreden, sittpinnar, gödselbräda och dörrar. Detaljer som uppskattas av hönsen och av mig. Mer pyssel än stora projekt med det måste göras och allt tar tid. Men nästa söndag hoppas jag kunna presentera det nya hönshuset med alla praktiska detaljer.

Bygget av nytt hönshus går framåt

Nu är taket på plats. Mitt nya hönshus har fått både ytter och innertak. Nästa steg är väggar och fönster. Samt mina nya värpreden som jag hoppas mycket på.
Nu är taket på plats. Mitt nya hönshus har fått både ytter och innertak. Nästa steg är väggar och fönster. Samt mina nya värpreden som jag hoppas mycket på.

I helgen reste jag stommen till det nya hönshuset och nu är både ytter- och innertak på plats. För den här typen av jobb är det bra att ha släkten på besök.

Funderade ett tag om jag skulle ha skivor eller råspont som yttertak – det blev klassisk råspont. En hel del spikande men nu är det på plats och täckt av underlagspapp. Råspont är lite känsligt och det får inte regna på det eftersom det lätt slår sig – men när underlagspappen väl är lagd håller det i många år.

Har valt 145-regler som takstolar eftersom det var rekommendationen från den byggapp jag laddat ner. Det innebar också att jag gått upp en dimension i takisolering. Ursprungligen hade jag tänkt mig att 120 mm skulle räcka, men när hållfastheten krävde mer utrymme var isoleringen inget att snåla på.

Innertaket är av takgips – en del kanske tycker det är för exklusivt för ett hönshus, men än en gång – det är en ganska liten extrautgift jämfört med andra skivmaterial och man sparar en hel del energi vid byggandet. Ändå värker det lite i musklerna när man står med skruvdragaren över huvudet.

Min farbror och min pappa har hjälpt till med bygget, och vissa jobb hade varit rätt hopplösa att ta itu med på egen hand. Som att sätta takskivor.
Min farbror och min pappa har hjälpt till med bygget, och vissa jobb hade varit rätt hopplösa att ta itu med på egen hand. Som att sätta takskivor.

När man bygger vanliga hus burkar man ha en ångspärr innanför isoleringen. Det har jag inte i hönshuset eftersom det kommer att vara ouppvärmt större delen av året. I ett ouppvärmt hus kan en ångspärr ställa till det eftersom det under perioder kommer att vara svalare inne i huset än utanför. Fukten kan då vandra utifrån och in och kondensera på ångspärren, alltså inne i isoleringen. Det vill man inte. Det är bättre om den i så fall kan luftas ut inne i hönshuset.

I morgon är det dags att sätta isoleringen i väggarna och montera innerväggar och fönster. Hoppas att hönsen snart kan få flytta in i sitt nya hem för då kan jag sätta igång med ladugårdsrenoveringen på allvar.

Nya hönshuset börjar ta form

I den härliga vårsolens glans. Reglarna är redan sågade och uppmärkta så det är bara att skruva ihop dem på rätt plats.
I den härliga vårsolens glans. Reglarna är redan sågade och uppmärkta så det är bara att skruva ihop dem på rätt plats.

Första steget för en ny byggnad är planering. Jag har skissat fram och tillbaka i vinter och nu är jag igång med att bygga mitt nya hönshus. Stommen kommer upp i helgen och innan påsk räknar jag med att ta hönsen på en promenad till deras nya hem.

När vädret varit ruggigt har jag stått inne på logen och sågat till alla reglar efter ritningen. Jag har väntat på att betongplattan ska bli isfri men trots att jag hjälpt till med skyffel och borste har det tagit sin tid. Det är bottenplattan som bestämt storleken på hönshuset och därför kommer det att bli närmare tolv kvadratmeter.

(PS. Om du prenumererar på bloggen – i högerspalten – så missar du inte hönsvandringen…)

Genom att mäta många gånger och mörka ut precis var alla reglar ska sitta går det rätt snabbt att slå ihop väggarna.
Genom att mäta många gånger och mörka ut precis var alla reglar ska sitta går det rätt snabbt att slå ihop väggarna.

 

När hönsen flyttats kommer jag att få en djurfri ladugård och får också möjlighet att sanera golven från mushål. Hur man än sliter är det svårt att få ett hönshus helt musfritt, och även om jag är en generös människa gillar jag inte att utfodra musfamiljer med hönsmat.

Idag fick jag nästan färdigt södra väggen på hönshuset. Gavlarna är redan färdiga och när sista väggen är klar är det dags för stomresning. Tak har jag också tänkt skaffa mig men medan jag håller på med väggarna kommer hönshuset att täckas av en presenning.

Hönshus – det ser ju vem som helst att det här är gavlarna till ett hönshus.
Hönshus – det ser ju vem som helst att det här är gavlarna till ett hönshus.

När hönsen flyttat in i det nya hönshuset kommer de att få vara inne någon vecka så de fattar att de bor där. De får gå i lösdrift ute den första tiden men en höksäger hönsgård ingår också i planeringen – när snön är borta.

Fördelen med att bygga ett hönshus från grunden är att man kan få det precis som man själv vill. Rationellt både för utgödsling, foder och vatten. Hoppas kunna presentera det färdiga underverket om några veckor. Och hoppas att våren kommit på allvar då.

När solen sjunker under trädtopparna kommer kylan krypande – och då sjunker också motivationen för att jobba ute.
När solen sjunker under trädtopparna kommer kylan krypande – och då sjunker också motivationen för att jobba ute.

Ladugårdsrenovering: Planen

Nu väntar jag på lite drägligare temperaturer så att jag kan dra igång ladugårdsrenoveringen på allvar. 

Det är visserligen inomhusjobb, men det är mycket som måste flyttas runt och då är snön i vägen. Särskilt skulle jag vilja få upp det nya hönshuset så jag kan flytta hönsen så fort vädret tillåter. Sen måste virkesförrådet på gaveln bort – ett snabbt jobb i och för sig – men först vill jag ha en snöfri plats att lägga allt på. Så nu är det bara att vänta och hålla koll på väderleksprognoserna.

Bygga hönshus för upp till 30 höns

Jag kommer att bygga ett hönshus med snedtak eftersom det är den billigaste lösningen. Sen blir det utgångar på alla sidor så att jag kan bygga flera alternativa hönsgårdar,
Jag kommer att bygga ett hönshus med snedtak eftersom det är den billigaste lösningen. Sen blir det utgångar på alla sidor så att jag kan bygga flera alternativa hönsgårdar,

En del av årets stora projekt är att flytta ut hönsen ur ladugården. Har övervägt olika alternativ och att bygga ett nytt hönshus är det enklaste och billigaste alternativet.

Att bygga nytt hönshus är en del av ladugårdsrenoveringen. Rummet närmast vägen har jag nästan tömt helt, men logen är full av maskiner. Så när hönsen flyttat kommer det nuvarande hönshuset att bli snickeri under byggfasen.

Jag har redan en gammal betongplatta på drygt tio kvadratmeter där det stått gamla kaninburar och det ska bli grunden. Jag följer alla regler för hönshållning så hönshuset kommer att kunna rymma upp till trettio höns. Sen utnyttjar jag fönster och dörrar som jag haft stående, så beräknad kostnad blir runt 5000:–. Billigare och bättre än en begagnad husvagn.

Det blir inga fönster på nordsidan eftersom jag vid ett senare tillfälle tänker bygga ett litet smalt arbetsrum där, med en diskbänk och förråd för foder och äggkartonger. I de långsiktiga planerna ingår också ett växthus, vägg i vägg på östra sidan av hönshuset. Då kan jag vintertid låt hönsen gå fritt i växthuset. Sommartid har de en hönsgård på andra sidan.

Här stod det gamla kaninburar under ett sönderblåst plåttak. De är nu borta och när snön smält bygger jag det nya hönshuset här.
Här stod det gamla kaninburar under ett sönderblåst plåttak. De är nu borta och när snön smält bygger jag det nya hönshuset här.

I ena ändan av hönshuset kommer jag att ha två sittpinnar över en gödselbräda 90 cm över golvet. Under gödselbrädan sitter ett fönster för att det inte ska bli för mörkt där. På samma vägg har jag också en lucka utan tröskel som jag kan använda för utgödsling och som utgång för hönsen vintertid när jag bygget ett växthus där.

Redena kommer att sitta på norrväggen och ha bakplock som jag kan använda när arbetsrummet är på plats. Under redena sätter jag värmeelementet.

Jag kommer att bygga hönshuset med 95 mm reglar och samma tjocklek på isoleringen. Viktigast är att det blir dragfritt. Värmeelementet på 400 W används bara några veckor veckor om året när kylan biter i på riktigt. Jag vill gärna hålla det drägligt för hönsen.

Reglarna ligger redan i ladugården och jag kommer att bygga klart väggarna  inomhus, förutom ytterbeklädnad. Då är det bara att resa dem på plats när våren kommer.

 

Dra järntråd för elstängsel

När jag sätter upp permanenta elstängsel – såna som ska sitta uppe i flera år föredrar jag att använda järntråd. Det finns elband och eltrådar av textil som är både billigare och mer lätthanterliga. Tyvärr har de ett bäst före datum.

Här en film om hur jag drar järntråd:

Ska man stängsla för att hålla djur inne behöver man inte komma upp i samma höjd. Men mitt elstängsel är till för att hålla djur ute. Hjortar och rådjur ska hållas borta från odlingarna. Därför har jag gått upp i höjd till 180 centimeter. Det räcker vanligen för att avskräcka djuren. Men räkna inte med ett hundraprocentigt skydd. Ett tillräckligt motiverat rådjur tar sig igenom, men jag kommer att förbättra stängslet allt eftersom jag upptäcker läckor.

Ännu är stängslet inte hundraprocentigt, men jag utnyttjar snön för att se var de tar sig igenom. Fördelen med elstängsel är att det är lätt att dra en ny tråd där det behövs.
Ännu är stängslet inte hundraprocentigt, men jag utnyttjar snön för att se var de tar sig igenom. Fördelen med elstängsel är att det är lätt att dra en ny tråd där det behövs.

I längst ner har jag fårstängsel eftersom jag hade flera rullar liggande här på gården. Men om jag börjat från grunden hade jag använt riktigt viltstängsel – två meter högt. Särskilt om jag skulle stängslat på åkermark. I skogen är det lite bökigt att hantera de tunga tvåmetersrullarna.

Mitt alternativ är alltså fårstängsel i botten och elstängsel ovanför. Fördelen med denna kombination är att den är rätt lätthanterlig och flexibel. Märker jag att djuren tar sig in någonstans är det rätt lätt att dra en extra tråd där. Dessutom ser det inte lika störande ut i landskapet. På lite håll syns knappt eltråden.

Det finns en del som tycker illa om elstängsel och hakar upp sig på att det är uppåt 10000 volt. I verkligheten är det inte spänningen (antalet volt) som är farligt utan strömmen (antalet ampere). Ett elstängsel har hög spänning men väldigt låg ström. Testa själv – det känns rejält när man rör vid ett elstängsel – men det är oskadligt. Precis som det ska vara.

Tanken är att djuren ska lära sig – och det gör de fort. Jag ser till och med på harspåren att de små gnagarna undviker att gå i närheten av tråden och hittar andra vägar.

Tända kakelugn

En av de dagliga rutinerna så här års är att tända rörspisen i sovrummet. En rörspis är i princip en kakelugn utan kakel – och det är den eldstad jag använder flitigast.

Här har jag gjort en liten film som visar hur jag gör. Jag vet att eldande för uppvärmning är en procedur som innefattar mycket stolthet. Både när det gäller vedhantering och eldning så jag räknar med mothugg… Skriv gärna hur du gör, och varför du tycker det är ett bättre sätt.

Jag föredrar att tända en kakelugn med tre tändlager: tidningspapper (det måste vara matt – inte glättat), näver och späntved. Och jag tillreder alltihop framför kakelugnen med hjälp av en späntkniv. En del hugger späntved genom att placera några vedträn i ett mindre däck och sedan gå loss med yxan. Men jag tycker det är enklare att bara behöva bära upp ved till huset.

När jag bygger elden i kakelugnen tänker jag hela tiden på vad som behövs för att det ska brinna:  bränsle, värme och syre.

Ved är en ämne som innefattar mycket stolthet. Så här gör jag när jag eldar i min kakelugn.
Ved är en ämne som innefattar mycket stolthet. Så här gör jag när jag eldar i min kakelugn.

Bränslet är naturligtvis veden, men den måste värmas upp för att brinna. Ett ensamt vedträ strålar ut värme och slocknar vanligtvis snabbt. Men har man flera vedträn fångas värmen upp av de som ligger i närheten. De värmer varandra och processen kan fortsätta. Det är också därför det brinner bättre i en kakelugn än i en öppen eld utomhus. Väggarna reflekterar värmen, temperaturen blir högre vilket leder till renare förbränning.

Syret finns i luften men för att det ska komma fram till elden krävs att det är lite mellanrum mellan vedträna. Så för att kakelugnen ska brinna bra får man balansera avståndet mellan vedträna. För tätt – för lite syre. För glest – för lite värme. I praktiken är det inte så noga. Du lär dig snabbt vad som funkar i just din kakelugn, och det brukar inte vara knepigare än att ha ett par centimeter mellan vedträna.

Renovera ladugård – årets stora projekt

För några år sedan fick jag hjälp med att måla om ladugården. Nu är det dags att ta itu med den invändigt. Att renovera ladugård är ett rejält, men tillfredställande projekt. I alla fall på planeringsstadiet.
För några år sedan fick jag hjälp med att måla om ladugården. Nu är det dags att ta itu med den invändigt. Att renovera ladugård är ett rejält, men tillfredställande projekt. I alla fall på planeringsstadiet.

Renoveringen av ladugården har genom åren gått i små steg. Jag har bytt lite ruttet virke här och där, snyggat till det i hönshuset och fyllt igen råtthål. Nu är det dags för ett helhetsgrepp. 

Det största ingreppet blir att riva ut existerande golv i halva ladugården. Sen kommer jag att gräva ut grunden och gjuta en platta. För att underlätta projektet ska jag också ta upp en ny dörr i gaveln så att det går att gräva ut grunden med maskin. Jag har hört att man kan hitta mycket otrevligt i gamla husgrunder eftersom det historiskt har varit ett bra ställe att göra sig av med saker man aldrig vill se igen.

Steg två blir att bygga regelverk och isolera. Då får jag först riva de nuvarande innerväggarna som finns lite här och där. Sen blir det nya dörrar och isolerglas innanför de gamla fönstren. Hade kanske varit enklare att sätta in helt nya fönster, men jag vill gärna behålla ladugården utseende. Det är trots allt en av de äldsta byggnaderna på gården.

Renovera ladugård – plan inför projektet.

På längre sikt hoppas jag kunna flytta ner och utöka produktionen. Som ni vet har mitt vanliga kök blivit lite trångt med tiden och när äppelodlingen kommer igång behövs det lokaler för mustning och jäsning.

Hönshuset är tänkt att bli frysrum så hönorna får flytta ut. Där tänkte jag bygga ett nytt litet hus som får ersätta huset med kaninburarna. Frysrummet har redan cementgolv så där kommer jag bara att gjuta en fem centimeters platta ovanpå den gamla. Bila loss allt som sitter löst (den är rejält sprucken och musinfesterad) lägga armering och sen flyta ut ny betong.

Har börjat tömma rummet närmast vägen och snabbt insett att jag har väldigt mycket grejer i ladugården… Så mitt första problem är att lista ut hur allt ska få plats.