Annons

Husqvarna trädgårdstraktor – testad i sju år

Av mina tre traktorer är det den minsta som jag använt mest. Till rena lantbruksjobb behöver man större men de flesta sysslor på en mindre gård går alldeles utmärkt att utföra med en trädgårdstraktor. Nu håller jag på att testa olika sätt att använda en lastpall för att plana ut odlingsbäddar. Det här är första försöket.
Av mina traktorer är det den minsta som jag använt mest. Till rena lantbruksjobb behöver man större men de flesta sysslor på en mindre gård går alldeles utmärkt att utföra med en trädgårdstraktor. Nu håller jag på att testa olika sätt att använda en lastpall för att plana ut odlingsbäddar. Det här är första försöket.

Uppdatering: Efter drygt sju år med mina Husqvarna trädgårdstraktor LT 154 tänkte jag sammanfatta mina erfarenheter. På det stora hela är det ett av mina bästa maskinköp men den har några brister.

Ett av mina första köp när jag skaffade gården var en trädgårdstraktor. Den var så bra att den blev stulen efter ett halvår. Det finns en uppsjö av olika modeller men jag valda Husqvarna eftersom de säljs av proffsbutiker. Kanske fördomsfullt – men jag har en känsla av att såna maskiner har högre kvalité än såna du köper på stormarknader. Lite dyrare men jag tror man har igen de pengarna i längden.

Har också testat Rider modellerna, de som är ledade på mitten, men jag föredrar trädgårdstraktorn. Kanske inte lika lätt att komma åt i trånga utrymmen men jag tycker det är bekvämt med handgas när man ska klippa stora ytor.

Det första plusset är att gräsklippningen är rolig. Så rolig att när jag har besök på gården kan det bli lite verbalt slagsmål om vem som ska få klippa gräset. En trädgårdstraktor är kanske svår att motivera för en mindre villaträdgård men här fyller den sin funktion. Det tar mig strax under tre timmar att klippa mina runt 4000 kvadratmeter gräsmatta. Tror att det varit ett heldagsprojekt om jag använt en promenadklippare. Och knivarna är tåligare än man tror. Jag har kört klipparen även i mina mer oländiga marker och kört i sten otaliga gånger. Ändå har knivarna bara fått några mindre hack som går att slipa bort. En åkgräsklippare tål en hel del, men inte allt…

Har också lyckats köra sönder själva spindeln i klippdäcket. Kostade ett par tusenlappar att byta, men nu funkar klipparen som ny igen.

Förra året vältade jag närmare en hektar med trädgårdstraktor och gallervält.
Förra året vältade jag närmare en hektar med trädgårdstraktor och gallervält.

Andra plusset är att den fungerar som dragare. Har två kärror och jag har aldrig haft någon brist på hästkrafter. Trots att jag valt Husqvarnas minsta trädgårdstraktor är det aldrig kraften utan fästet som är problemet. Några hundra kilo timmer har aldrig varit ett problem så länge det funnits fast mark under båda hjulen.

Traktorn fungerar även som vält, gräsdäcken lämnar en hyfsad yta efter sig och i kombination med gallervält klarar man rätt stora ytor.

Så till nackdelarna. Kan egentligen bara se två: Traktorn är rejäl och pålitlig men jag saknar en diffspärr. Hästkrafterna har alltid räckt till men med lite last börjar ena bakhjulet slira titt som tätt. Inte svårt att åtgärda: Eftersom traktorn är så lätt går det att lyfta bakändan ett par decimeter åt sidan och lösa problemet. (Om man inte har ett lass timmer bakom vill säga.)

Den andra nackdelen är klippdäcket. Eftersom jag använder min trädgårdstraktor till så mycket vore det bra om det hade gått snabbare att koppla bort klippdäcket. Nu tar det drygt tio minuter – alltså inget jättejobb. Men tillräckligt komplicerat för att man ska dra sig för att göra det vid mindre jobb. Och kör man fast är det oftast klippdäcket som tar emot.

Har också haft lite problem med de slanglösa däcken. Håller man inte efter dem och ser att det är bra tryck är det lätt att slira av däcket om man svänger skarpt.

Annons

Samsung – smart tv eller dumburk?

Ska man se film på landet är man för det mesta hänvisad till tv. Men en Smart Tv är kanske inte bästa lösningen.
Ska man se film på landet är man för det mesta hänvisad till tv. Men en Smart Tv är kanske inte bästa lösningen.

Nöjesutbudet på landsbygden är åtminstone kvantitativt sett betydligt sämre än i staden. Och när bio i Folkets hus en gång i veckan inte räcker till är vi hänvisade till tv. Men min Samsung tv har sina brister.

Jämfört med förra århundradets tjock-tv apparater är den visserligen överlägsen. Både när det gäller bildyta och enkelhet att möblera. Men hur smart den egentligen är vågar jag ifrågasätta. Nu har jag valt att hacka på Samsung – men jag misstänker att de flesta så kallade smart-tv apparater har liknande skönhetsfläckar.

För det första: Det går inte att se SVT Play på min tv. Det finns ingen app för SVT Play, det går inte att installera en app för SVT Play och det går inte att se via den inbyggda webbläsaren eftersom man då måste installera ett tillägg. Och det går inte. Det finns appar för Netflix, HBO och några mer obskyra alternativ. Men SVT står ändå överst på min önskelista över funktioner.

För det andra: Det går inte att se TV4 Play. Skälen är som ovan. Men att med en ny tv tvingas tillbaka till videoåldern – den period under 1900-talet när man kunde spela in tv-program man inte hann se – känns som en tillbakagång. Jag kan se dessa tv-program i min telefon – men inte på en ny Samsung tv.

För det tredje: De appar som finns verkar – med undantag av Netflix –  komma från appmakarnas B-lista. Att titta på en serie via HBO.s gränssnitt är ett ständigt knapptryckande. Plågsamt kontraintuitivt och med vad det verkar, en total likgiltighet för oss slutanvändare.

Samsung Smart TV innebär ständiga väntetider för uppdateringar. Min dator, mobil, Apple TV, klocka etc sköter det betydligt smidigare.

Och slutligen: Smart Hub – det är vad Samsung kallar den i alla fall – verkar vara ett riktigt problembarn. Var och varannan gång man trycker på knappen för att använda smart-funktionerna får man samma meddelande: Smart Hub uppdateras. Försök igen senare.
En minut senare? Tio minuter? Tretti? Det får man se. Men den verkar i alla fall vara i behov av minst dagliga uppdateringar.

Det här borde vara problem som man lätt fixade år 2018. Men jag misstänker att vi tittare kommer en bit ner på priolistan. Först kommer de smarta avtal som Samsung tecknar med de som vill komma med på app-listan. Och det är det enda smarta med den här tv:n.

Hade jag själv varit smart hade jag köpt en dum platt-tv utan extra funktioner. Sen kopplat till en puck som Apple TV och vips – alla funktioner jag önskat från en Smart Tv. Och utan avbrott för uppdateringar. Priset jag fått betala är en extra fjärrkontroll att hålla reda på. Värt det.

Annons

Vikten av en bra verkstad

Efter 33000 mil är jag fortsatt nöjd med min bil. Vid 25000 funderade jag på att byta upp mig – men nu har det blivit en sport att se hur långt den håller.
Efter 33000 mil är jag fortsatt nöjd med min bil. Vid 25000 funderade jag på att byta upp mig – men nu har det blivit en sport att se hur långt den håller.

Jag har en del fördomar. Bland annat mot märkesverkstäder. Varje gång jag haft kontakt med en sådan så känner jag mig lurad. Men det får mig att känna mig extra nöjd när jag hittat en liten verkstad som jag litar på.

Den mänskliga stoltheten – jag skriver inte manliga – dikterar att man ska kunna utföra de flesta rutinåtgärderna på sin bil själv. Dit räknar jag oljebyten, hjulbyten, tändstift, luftfilter etc Det mesta som inte kräver att man hissar upp bilen. Märk att jag skrev ska KUNNA, inte nödvändigtvis göra.

Min erfarenhet av verkstäder är att man är väldigt nöjd med dem till den dag man känner sig blåst. Men efter fem år har jag ännu inte råkat ut för det med min lokala verkstad i Katrineholm.

I veckan var jag där för att byta till sommardäck. Eftersom de byter alla fyra för 150:– känns det inte lönt att göra det själv. Samma pris för oljebyte om man har med sig sin egen olja. Och har man en äldre bil så upp skattar man billig omvårdnad.

Bröderna Dibb i Katrineholm är numera min go-to verkstad med alla problem som dyker upp.
Bröderna Dibb i Katrineholm är numera min go-to verkstad med alla problem som dyker upp.

Nu skiftade de alla fyra däcken, men påpekade att de var snedslitna fram och att jag borde göra en hjulinställning. Fast pris 800:–, men så upptäckte det att ett av stagen var av. Bossen själv åkte iväg och fixade nya som de monterade medan jag väntade. Och det är den stora fördelen.

En verkstad med drop-in och de fixar de problem som finns på studs. För ett par år sedan tyckte de att pluggen till oljetråget var dålig. Då fick jag låna en bil för att köpa en ny hos Mekonomen. Såna detaljer gör att man känner sig nöjd och gärna återkommer.

Traktorkunskap för nybörjare

När jag skaffade traktor hade jag bara en vag aning om hur de olika reglagen fungerade. Jag provade mig fram och lyckades till slut hitta en gammal manual på nätet. Veckans söndagsfilm är tänkt som en genväg för andra nybörjare.

Det är en liten genomgång över hur de olika reglagen fungerar på min traktor. Det finns mängder med olika traktorer och ju senare modell desto mer avancerade/komplicerade brukar de vara. men nästan alla har samma funktioner så förhoppningsvis kan de här filmen vara till nytta.

Därför är vatten bättre än täljsten

En rejäl gryta med vatten på vedspisen sparar värmen från spisen och värmer långt in på natten.
En rejäl gryta med vatten på vedspisen sparar värmen från spisen och värmer långt in på natten.

Säsongen för vedeldning är långt ifrån över. Och för oss som eldar i järnkaminer finns det ett problem. En järnkamin värms snabbt upp och sprider en behaglig värme, men värmen är inte långvarig.

Även om man eldar till sent på natten så är den iskall på morgonen. Köper man en ny vedspis kan man frestas att köpa en med värmelagrande täljsten, men för att den ska göra avgörande skillnad krävs det stora mängder. Och den är inte billig. Därför tycker jag det är bättre att lagra värmen i vatten.

Hur mycket värme ett material kan lagra kallas värmekapacitet. Nu kommer jag inte att gå in på detaljer men värmekapaciteten för täljsten är 0,80kJ/kg  °C. Det krävs alltså 0,8 kJ för att värma upp ett kilo täljsten en grad. Samma siffra för vatten är 4,2 kJ/kg °C. Det krävs alltså fem gånger mer energi för att värma upp vatten jämfört med täljsten.

Det tar ungefär tre timmars eldning för att värma vattnet i grytan till 90 grader. Men den värmen får jag tillbaka under natten.
Det tar ungefär tre timmars eldning för att värma vattnet i grytan till 90 grader. Men den värmen får jag tillbaka under natten.

Varför är det bra? Jo, den energi som går åt finns sedan lagrad i vattnet och avges som värme när det kallnar. Det blir ett sätt att ta värme från kaminen när den eldas och sedan sprida ut den över tid.

Som exempel har jag en 20 liters gryta med vatten stående på min vedspis. Det går åt ungefär 2 kWh för att värma vattnet till 90 grader vilket i praktiken innebär ungefär 3 timmars eldning i min gamla Husqvarna 727. Värmer jag upp den innan jag går och lägger mig håller den fortfarande runt 30 grader på morgonen. Resten av värmen har spridits i köket.

Nu invänder du kanske att täljsten är betydligt tyngre än vatten och man behöver därför inte lika mycket. Men täljsten har en densitet på 2,9 och vatten lagrar fem gånger så mycket per kilo. Så hur du än räknar kommer vatten att lagra nästan dubbelt så mycket värme som täljsten. Och det är dessutom mycket mycket billigare.

Så det billigaste sättet att lagra värme är att skaffa en stor gryta. Men köp inte den jag har från Biltema. Plåten är alldeles för tunn så den går inte att använda på en valin spis.