Annons

Dags att plocka rabarberblommor

Rabarberblommor är pampiga – men de vissnar fort. Ända plockar jag varje vecka. Men det är för att få bra skörd.
Rabarberblommor är pampiga – men de vissnar fort. Ända plockar jag varje vecka. Men det är för att få bra skörd.

Vissa rabarbersorter vill gärna blomma men vill man ha mycket rabarber så ska man ta bort dem så fort som möjligt. Rabarberblommor stjäl mycket energi och kan också göra stjälkarna träiga.

Av mina rabarbersorter så är det Goliath som är piggast på att blomma. Och rabarberblommor kan komma fort. Jag brukar gå en vända runt rabarberfältet varje vecka och slå av blomknopparna. Ändå är det alltid några som lyckas växa till sig.


Vill du läsa mer om rabarber? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


Effekten av blommorna är rätt tydlig när man skördar. Stjälkarna på blommande rabarberplantor är färre, tunnare och kortare. En Goliathplanta utan rabarberblomma kan ha stjälkar som ligger uppåt 800 gram styck. Med blommor är de sällan hälften så stora.

Den här lilla rabarberplantan har jag låtit gå i blom med vilje. Det är en gammal rabarb som jag hittade en lite rotbit av efter plöjningen.
Den här lilla rabarberplantan har jag låtit gå i blom med vilje. Det är en gammal rabarb som jag hittade en lite rotbit av efter plöjningen.

Har man mindre ambitioner med rabarberodlingen kan man låta dem blomma. Men det resulterar ofta i träiga stjälkar. Det gör inte så mycket om man kokar saft, men i pajer är det inte lika roligt.

Det går ganska lätt att få fröer av rabarber men rabarberfrö är sällan sortäkta. Det är bara ett fåtal sorter som går att fröså om man vill ha någon som helst koll på resultatet. Dessutom får man ha rejält tålamod. Frösår du rabarber får du räkna med flera år innan du får någon skörd.

Sen är rabarberblommor pampiga förstås. Men mina brukar vara lite lusiga och dessutom står de sig inte särskilt länge. Men pampiga som sagt även om de slokar redan efter några timmar. Så för kortvarig fägring duger de bra ändå.

Vill du läsa mer om rabarber? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.

 

Annons

Söndagsfilmen: Ympa äppelträd

Nu är äppelodlingen inventerad och jag tänker positivt: 75 procent av träden har klarat sig så bra från hjortattackerna att de inte behöver ympas. Resten har jag ympat nu.

Det var rätt tydligt var de svåraste angreppen varit. Raden närmast fältet var i det närmaste totalförstörd medan raden i andra endan bara hade två träd som behövde ympas.

Nu har jag i alla fall fått lite rutin på att ympa äppelträd.

Annons

Så gör jag odlingsbäddar med Mypecks

Helt spikrakt blev det inte, men jag är rätt nöjd ändå. När väven ligger på plats så kör jag med trädgårdstraktorn längs med sidorna för att trycka fast jorden.
Helt spikrakt blev det inte, men jag är rätt nöjd ändå. När väven ligger på plats så kör jag med trädgårdstraktorn längs med sidorna för att trycka fast jorden.

Jag börjar få lite rutin att göra odlingsbäddar med Mypecks. Det är lite jobb när man inte har en bäddläggningsmaskin men det blir rätt bra i slutändan.

Första steget är att dra upp tre fåror med potatiskuparen. I mittfåran lgger jag gödsel eller kalk, beroende på vad växterna vill ha. Sen krattas den igen.
Första steget är att dra upp tre fåror med potatiskuparen. I mittfåran lgger jag gödsel eller kalk, beroende på vad växterna vill ha. Sen krattas den igen.

Ursprungligen köpte jag Mypecks för att använda till rabarberna. Men eftersom bara en rad blev täckt har den kommit till användning på andra ställen. Eftersom det tar lite tid att lägga väven så reserverar jag den för buskar och perenner. Jag vet många som odlar ettåriga grödor på plast, men då använder man ett tunnare, billigare alternativ.

Min strategi börjar med att jag drar upp raden med min treradiga potatiskupare. Sen lägger jag gödsel i mittfåran om jag har näringskrävande växter. Idag när jag satte oregano lade jag kalk där istället. Sen krattar jag igen mittfåran och kör över den med fräsen för att blanda ut kalk/gödsel. Slutligen vältar jag.

För att få väven sträckt gräver jag ner änden och sen rullar jag ut ungefär tio meter åt gången.
För att få väven sträckt gräver jag ner änden och sen rullar jag ut ungefär tio meter åt gången.

Det finns speciella spikar för att fästa Mypecks, men jag föredrar jord. Jag gräver ett dike i änden på raden, stoppar ner början på Mypecks-rullen och fyller igen. När änden är fäst är det bara att rulla ut väven. Men ta en liten bit i taget, kanske tio meter. Särskilt om det blåser.

När väven är sträckt och riktad krattar jag igen ytterfårorna över den och hjälper hela tiden till med foten så att väven blir sträckt. När jag kommer till slutet på raden fäster jag den i ett dike, på samma sätt som i början.

Gasolbrännare visade sig vara ett bra sätt att ta på på Mypecks, Tyvärr fick den här brännaren från Biltema spelet när man lutade den nedåt.
Gasolbrännare visade sig vara ett bra sätt att ta på på Mypecks, Tyvärr fick den här brännaren från Biltema spelet när man lutade den nedåt.

Att göra hål i Mypecks kan vara lite stökigt eftersom den fransar. idag testade jag att bränna hål med en liten gasolbrännare, och det gick riktigt bra. Borsätt från att brännaren från Biltema är snudd på livsfarlig att hantera. Den brinner ojämnt och om man lutar den kan den plötsligt slunga ut en halvmeterslåga. Principen är bra, men jag behöver bättre verktyg. Har börjat använda en mall och det fungerar bättre – men det finns de som vidareutvecklat metoden.

Sen var det bara att ta en pinne och göra hål för pluggplantorna. 400 oreganoplantor fick jag i jorden. Har minst lika många kvar, men nu är grovjobbet gjort och det är bara att plantera.

Nu är de första 400 oreganoplugarna utplanterade. Inga spikraka rader, men de klagar inte.
Nu är de första 400 oreganoplugarna utplanterade. Inga spikraka rader, men de klagar inte.

Ympa äppelträd – börjar få rutin nu

Jag sätter två ympar på varje stam. Då dubblar jag chansen att trädet ska klara sig.
Jag sätter två ympar på varje stam. Då dubblar jag chansen att trädet ska klara sig.

Idag har jag börjat ympa äppelträd och börjar få lite rutin på proceduren. Barkympning är den ympning som är lättast att lyckas med och nu när träden savar är det perfekt tid för det.

Nu reparerar jag en del av de skador hjortarna ställde till med under vintern. Trots att det såg illa ut verkar majoriteten av träden ändå ha klarat sig hyfsat. Ett fåtal har så svåra skador att det inte syns några livstecken men jag har hopp för de flesta.

De flesta träden ser faktiskt friska ut trots att de fått svåra skador. Och de som sätter löv över hela stammen låter jag vara.
De flesta träden ser faktiskt friska ut trots att de fått svåra skador. Och de som sätter löv över hela stammen låter jag vara.

De träd som har satt löv på alla grenar låter jag vara även om de ser illa skadade ut. Trädet själv får avgöra vilka ingrepp som är nödvändiga. En del har enstaka grenar som fortfarande verkar försörjda från roten – men på dessa gör jag ett drastiskt val och kapar dem nedanför alla skador.

Förutom bivax använder jag vulktejp, sekatör och en riktigt vass kniv för att ympa äppelträd.
Förutom bivax använder jag vulktejp, sekatör och en riktigt vass kniv för att ympa äppelträd.

Det innebär att vissa träd bara får någon decimeter stump kvar eftersom hjortarna några gånger lyckats få av gnagskydden. Men jag kapar och ympar  ändå.

Efter att jag kapat trädet skär jag till en bit ympris med tre knoppar på. Tar man en längre bit är risken stor att det torkar ut. Sen skär jag en snett snitt i underdelen. Snittet ska vara så plant som möjligt.

Trädstammen får ett lodrätt snitt upptill och jag öppnar försiktigt barken med kniven innan jag för in ympriset. För att hålla det på plats använder jag vulktejp som både är töjbar och lätt att få på plats. Till sist penslar jag på smält bivax på alla blottade ytor.

I delar av odlingen är träden nästan helt förstörda. Det ska bli spännande att se hur snabbt de hämtar sig nu när jag försöker ympa.
I delar av odlingen är träden nästan helt förstörda. Det ska bli spännande att se hur snabbt de hämtar sig nu när jag försöker ympa.

Om några veckor får jag se hur det gått. Sparar ympriset i kylen för en andra omgång om några träd inte skulle ta sig. Då får jag försöka ympa igen.

Planen är att söndagens film ska handla om att ympa äppelträd, så håll ögonen öppna.

3 skäl att skaffa en mulcher

När klippet blir finfördelat ramlar det ner i gräsmattan där det förmultnar och näringen går tillbaka till gräset.
När klippet blir finfördelat ramlar det ner i gräsmattan där det förmultnar och näringen går tillbaka till gräset.

Nu är äntligen gräsklippningssäsongen här – och en mulcher sparar mycket arbete. En mulcher eller bioclip är en tillsats till gräsklipparen som finfördelar gräset. Det finfördelade gräset faller ner mellan grässtråna och sparar både gödning och vatten.

1. Du behöver inte gödsla

Vi får ofta rådet att använda gräsklipp som gödsel. Det är mycket kväverikt och är ett utmärkt tillskott i rabatter och buskar. Problemet är att när du använder gräsklipp så skördar du i praktiken gräset från gräsmattan.

Och precis som i alla andra odlingar: För du bort näring från odlingen så måste du tillföra lika mycket för att den inte ska utarmas. Så om du använder gräsklippet som gödsel på andra platser måste du förr eller senare sprida gödsel på gräsmattan. Det ser jag som en onödig cirkelgång.

2. Du slipper kratta

Utan mulcher lägger sig klippet så, en matta över gräsmattan. Då är det bara att ta fram krattan.
Utan mulcher lägger sig klippet så, en matta över gräsmattan. Då är det bara att ta fram krattan.

Genom att finfördela gräset kan du lämna det på gräsmattan. En gräsklippare utan mulcher lämnar högar och tufsar med gräs efter sig. Krattar du inte bort dem hindrar de ljuset och samlar fukt över gräset – dessutom ser det fult ut.

Nu är det inte av lathet som man undviker krattande – om det inte är så att du ser ut över trädgården och tänker: ”Här finns ingenting att göra.” Den tid du får över när du inte krattar kan du ägna åt andra saker i trädgården.

3. Du kommer åt bättre

Har du en gräsklippare med sidoutkast betyder det att du bara kommer nära olika hinder med den ena sidan av klipparen. Dessutom begränsar utkastaren åt vilket håll du kan klippa – du måste alltid klippa utkanten av gräsmattan med utkastaren inåt.

Jag försöker att variera hur jag klipper eftersom jag tycker gräsmattan i längden blir finare då. Ett sidoutkast brukar dessutom vara ganska dyrt – det märker du första gången du kör sönder det mot ett träd eller en stolpe…

Fotnot: Mulcher kommer från engelskans mulch som betyder ungefär täcka med kompost.