Annons

Amaryllis – ett race mot julafton

Efter en vecka är den ena löken på väg. Knappt halva löken ska vara ovan jord och sen ska man vara sparsam med vattningen. Amaryllis behöver lite torka för att må bra.
Efter en vecka är den ena löken på väg. Knappt halva löken ska vara ovan jord och sen ska man vara sparsam med vattningen. Amaryllis behöver lite torka för att må bra.

Amaryllis är ett trevligt inslag i vintermörkret. För en dryg vecka sedan fick jag två lökar och nu är racet inlett – kommer de att slå ut till jul?

Det finns mängder med olika arter och hybrider av amaryllis och vilken sort jag har får jag kanske se när den blommar. Beroende på sort kan det ta mellan sex och åtta veckor från lök till blomma, så för mig hänger det på håret.

Det går naturligtvis att köpa redan utvecklade amaryllis i blomsterhandeln – men det är så mycket roligare att själv dra upp den från lök. Och det är ingen komplicerad procedur. Man sätter löken i ett glas med vatten under ett dygn och sen planteras den i vanlig blomjord så att knappt halva löken sticker upp. Sen är det bara att vänta.

Ett dygn med rötterna i vatten får amaryllislöken att vakna till. men det är bara rötterna som ska vara i vattnet.
Ett dygn med rötterna i vatten får amaryllislöken att vakna till. men det är bara rötterna som ska vara i vattnet.

Efter ett par veckor ska de första skotten komma. Men då ska den stå i rumstemperatur helst lite över 20 grader. Det är ju en växt som trivs med värme och då får man efterlikna dess hemmiljö. En annan rolig egenskap hos amaryllis är att många arter är specialiserade på vissa pollinatörer som kolibrier och fladdermöss. Det kan man nästan förstå när man ser de stora blommorna.

I väntan på blomningen ska amaryllis ha sparsamt med vatten och bara vattnas när den är helt torr. Amaryllis kräver en torrperiod för att må bra och därför trivs den inte i ett rent tropiskt klimat. Efter blomningen kan den få mer vatten och man låter bladen vissna ner. Då går energin tillbaka till löken som hos andra lökväxter. Under sommaren förvaras den sedan svalt, runt tolv grader innan det är dags för nästa blomning.

 

Annons

Ekarna har blivit två år

Birger – den största eken – har nu blivit ungefär 40 centimeter hög. Nästa år ska jag ta itu med ogräset och då kanske den får lite mer fart.
Birger – den största eken – har nu blivit ungefär 40 centimeter hög. Nästa år ska jag ta itu med ogräset och då kanske den får lite mer fart.

2015 planterade jag tre ekollon med ambitionen att följa dem hela vägen till stora träd. Nu har ekarna hunnit bli två år.

Våren 2015 fick jag tre ekollon av GrönaHannah. Först planterade jag dem i krukor och när värmen kom planterades de ut. Första sommaren växte de någon decimeter och årets resultat är ungefär detsamma.

För ett par år sedan såg ekarna ut så här. Men nu har de vuxit upp till små plantor.
För ett par år sedan såg ekarna ut så här. Men nu har de vuxit upp till små plantor.

Jag har långsiktiga ambitioner med de här ekarna och förhoppningsvis kommer de med tiden att bli några av de mest väldokumenterade träden i trakten.

Om du tycker bladen ser lite annorlunda ut så beror det på att detta är amerikansk rödek (Quercus rubra) som känns igen på att bladen är mer kantiga än runda. Ett annat sätt att känna igen rödek är att bladen blir kraftigt röda på hösten och det är därifrån den fått sitt namn.

Det finns gigantiska rödekar, en del uppåt 40 meter höga och med en omkrets på åtta meter. Skulle mina ekar nå de dimensionerna komet det att krävas lite omplanering av trädgården. Men lyckligtvis kommer det inte att vara mitt problem.

Hur stora mina ekar kommer att bli får du se om du fortsätter följa bloggen.

 

Annons

Potatisskörd med förhinder

Så här såg planen för potatisskörden ut. En sållmatteupptagare som tar upp potatisen, skakar av jorden och lägger den i prydliga rader. Men verkligheten blev en annan.
Så här såg planen för potatisskörden ut. En sållmatteupptagare som tar upp potatisen, skakar av jorden och lägger den i prydliga rader. Men verkligheten blev en annan.

Jag hade en plan när jag satte potatisen i våras. Eftersom jag äger redskap för potatisodling så tänkte jag testa hur de var att använda i praktiken. Även om det blev i liten skala. Nu blev det inte så.

För att underlätta traktorkörningen så satte jag bara två långa rader istället för ett fyrkantigt potatisland. Det fungerade bra, särskilt när det gällde kupning och bevattning. Men upptagningen hamnade mer åt det manuella hållet.

För ett par veckor sedan slog jag av blasten för att potatisen skulle sluta växa och istället få starkare skal. Och i helgen hade jag föräldrarna på besök och det var dags för skörd. Först kopplade vi min sållmatteupptagare men av oklar anledning knäcktes axeln så fort vi kopplade in kraftuttaget. Lite av ett mysterium eftersom det utan svårighet gick att dra runt mattan med handkraft. Men det var bara att koppla av den igen.

Istället fick mina stackars föräldrar hjälpa mig att skörda potatis för hand med grep. Det går – men tar tid.
Istället fick mina stackars föräldrar hjälpa mig att skörda potatis för hand med grep. Det går – men tar tid.

Nästa försök var att ta upp potatisen med den treskäriga potatiskupen, och det gick hyfsat. Några potatisar förolyckas visserligen men det rörde sig om några enstaka procent. Efter första genomkörningen plockade vi för hand och gick igenom jorden med grep. Men grepen skadar fler potatisar än kupen. Så efter ett par timmar plockning så körde vi fram traktorn igen.

Med kupen djupt ställd körde vi fram och tillbaka. Och efter varje omgång plockades alla synliga potatisar i hinkar. Det visade sig vara det effektivaste sättet, samt det som gav minst skador på potatisen.

Resultatet av årets odling blev medelmåttigt jämfört med andra. Av tolv kilo sättpotatis fick jag knappt 50 kilo vinterpotatis. Bäst utdelning gav som vanligt Asterix medan årets försökssort Pentland gav något mindre. Men jag fortsätter prova mig fram.

Nu lagras potatisen i rumstemperatur i någon vecka för att läka eventuella skador. Sen blir det vinterförvaring och förhoppningsvis räcker den fram till jul.

Dags att skörda vinterpotatisen

Jag tog upp en planta för hand för att se hur det såg ut – riktigt bra tycker jag. Asterix är en av mina favoritsorter och av någon anledning är potatis  mycket godare när man odlat den själv.
Jag tog upp en planta för hand för att se hur det såg ut – riktigt bra tycker jag. Asterix är en av mina favoritsorter och av någon anledning är potatis  mycket godare när man odlat den själv.

Igår slog jag av blasten på vinterpotatisen. Nu ska den få vila i jorden ett par veckor innan det är dags för skörd.

Anledningen till att man slår av blasten en tid innan är för att potatisen ska tåla lagring bättre. När man slår av blasten slutar potatisens tillväxt och istället bygger den på ett tjockare skal. En annan gödel är att den släpper lättare från stolonerna (de underjordiska stamdelarna).


Vill du läsa mer om odling och livet på landet? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


Min plan är att använda en sållmatteupptagare när jag skördar. Det är en maskin jag drar efter traktorn som gräver upp knölarna och sen skakas jorden av på ett band. Har aldrig använt den tidigare men om jag lyckas kommer det en rapport om hur den fungerar.

Sen kommer nästa projekt och det är att hitta ett bra ställe för vinterförvaring av potatisen. Potatis är även efter upptagningen en levande växtdel och om den lagras för varmt fortsätter den att andas och bryta ner kolhydrater till vatten och koldioxid. Potatisen förlorar vikt, skrumpnar och blir sötaktig.

Blasten avslagen. Jag använder röjsågen för det jobbet. Nu ska den få torka innan den krattas bort. En annan gödel med att ta bort blasten först är att man minskar risken för att eventuellt bladmögel sprider sig till knölarna och orsakar brunröta.
Blasten avslagen. Jag använder röjsågen för det jobbet. Nu ska den få torka innan den krattas bort. En annan gödel med att ta bort blasten först är att man minskar risken för att eventuellt bladmögel sprider sig till knölarna och orsakar brunröta.

Å andra sidan måste man undvika frost som spränger potatisens celler. Optimal temperatur är 3–5 grader i ett utrymme med god ventilation. Sen måste det vara helt mörkt. Både dagsljus och elektriskt ljus får potatisen att bli grön – och alla gröna delar är giftiga. Det är främst ämnet solanin man ska akta sig för. Det kan ge symptom som illamående och diarré. I riktigt allvarliga fall kan nervsystemet angripas.

Men jag tror inte man ska vara för orolig. Trots att solaninhalten är högre i norden än i sydliga länder finns inga allvarliga förgiftningsfall rapporterade här. Hur som helst äter jag inte gröna potatisar. Man ska förresten akta sig särskilt för att äta groddar eftersom solanin halten är mycket hög i dem.

Så gräs – funkar på sommaren också

Så här tät och fin har den gräsmatta jag såtts i slutet av maj blivit. Enstaka ogräs sticker upp ibland – men de flesta gillar inte att bli klippta.
Så här tät och fin har den gräsmatta jag såtts i slutet av maj blivit. Enstaka ogräs sticker upp ibland – men de flesta gillar inte att bli klippta.

Jag har inte riktigt förstått vitsen med att köpa färdig gräsmatta. Att så gräs är så mycket enklare och billigare och det går att göra under hela odlingssäsongen.

Ofta brukar man rekommendera vår och höst för grässådd. Men det har egentligen bara med vattentillgången att göra. En regnig sommar eller om man kan vattna, så etablerar sig gräset snabbt även om man sår i juli.

Förarbetet måste man göra oavsett om man köper på rulle eller väljer att så gräs. För egen del är jag inte ute efter några greenliknande kvalitéer på gräsmattan så det handlar mest om att plocka bort större objekt som stenar och rötter och sen försöka få till en någorlunda jämn yta.

Den här biten sådde jag för några veckor sedan och har redan klippt den en första gång. Man ser att vissa bitar inte grott så bra, men det är bara att fylla på med lite mer gräsfrö.
Den här biten sådde jag för några veckor sedan och har redan klippt den en första gång. Man ser att vissa bitar inte grott så bra, men det är bara att fylla på med lite mer gräsfrö.

Gör man det lätt för sig så kommer det att bildas gropar och enstaka knölar i gräsmattan. Men eftersom jag  för det mesta har gräsfrö hemma så brukar jag jämna till det värsta på vårarna. Kapa knölarna och lägga jorden i de hålor som uppstått. Då går det hela tiden åt rätt håll.

Jag brukar dessutom blanda ut gräsfröna med vitklöver. Vitklöver tål klippning bra och är dessutom kvävefixerande som alla baljväxter. Då kommer jorden att vara i bättre skick när det är dags att ta den i bruk för något annat projekt. Som äppelodlingen.

Här bestämde jag mig för att så gräs för ett par dagar sedan och räknar med att det som ut som gräset närmast i bild om några veckor.
Här bestämde jag mig för att så gräs för ett par dagar sedan och räknar med att det som ut som gräset närmast i bild om några veckor.

Men när jag nyodlade och gjorde om skogen till åkermark igen så använde jag rödklöver och gul sötväppling som gröngödsling. Detta för att de har djupa rötter som luckrar jorden. Men efter två år med den kuren går jag över till gräs och vitklöver.

Min teori är att många ogräs konkurreras ut av en klippt gräsmatta. Och på så sätt håller jag jorden i form för framtida odlingar.

För ett år sedan såg det ut så här närmast vägen. Stubbarna från min nyodling låg på tork och marken var ojämn och full med sten och rötter.
För ett år sedan såg det ut så här närmast vägen. Stubbarna från min nyodling låg på tork och marken var ojämn och full med sten och rötter.
Ett år senare är marken rensad på sten och rötter. Jag har kalkat och gödslat och nu börjar det se riktigt trevligt ut.
Ett år senare är marken rensad på sten och rötter. Jag har kalkat och gödslat och nu börjar det se riktigt trevligt ut.

Mustascher av fårull mot rådjur?

Mustascher av otvättad fårull ska förhoppningsvis göra mina äppelodling osmaklig för hjortdjuren.
Mustascher av otvättad fårull ska förhoppningsvis göra mina äppelodling osmaklig för hjortdjuren.

Kampen mot skogens bestar fortsätter. De odlade delarna av gården är nu inhägnade. Men eftersom jag ännu inte har någon el i trådarna slinker ett och annat rådjur igenom. Så jag kompletterar med andra metoder – som fårull.

När träden var nyplanterade sprutade jag med Trico Garden, en emulsion av fårfett som ska göra träden osmakliga. Det kanske har haft effekt, men nu – ett par månader – senare har jag ändå fått angrepp på träden. Inget allvarligt bara enstaka grenar som blivit toppade. Men ändå tillräckligt för att jag ska dra upp nya försvarslinjer.

Nu har jag sett rådjuren live – men om någon skulle tvivla har de lämnat spår under äppelträden.
Nu har jag sett rådjuren live – men om någon skulle tvivla har de lämnat spår under äppelträden.

Senaste tillskottet i arsenalen är en säck med otvättad fårull som jag fått av en annan småbrukare. Teorin är att rådjur och hjortar ser får som obehagliga och osmakliga djur och därför undviker deras lukt. Så nu är min äppelodling pyntad med mustascher av fårull på många ställen. Planen är att fortsätta med pyntandet även längs stängslet.

Har märkt en drastisk nedgång i antalet hjortdjur på ägorna sen jag fick upp trådarna. Nu är det stängslat till 180 centimeter och det verkar göra det lite för besvärligt för hjortarna. Rådjuren däremot hoppar mellan trådarna utan att bekymra sig. Brukar höra hur det sjunger i trådarna när jag skickar Pumah efter dem.

Enstaka avbitna kvistar är allt jag drabbats av hittills. Men jag vill inte att de får smak för mina träd.
Enstaka avbitna kvistar är allt jag drabbats av hittills. Men jag vill inte att de får smak för mina träd.

Men elen är på gång. Har fått låna ett aggregat med det är fortfarande en del ledningsdragning kvar. Men det är ett prioriterat jobb nu. Mustascher i alla ära – men 11000 volt är nog en tydligare markering från min sida.

Äppelblom i juli känns inte helt naturligt. Men jag räknar med att träden har bättre koll på årstiderna nästa säsong.
Äppelblom i juli känns inte helt naturligt. Men jag räknar med att träden har bättre koll på årstiderna nästa säsong.
Jag är nöjd med min äppelodling så långt. De flesta träden har slagit ut och de enstaka som är kvar visar i alla fall livstecken.
Jag är nöjd med min äppelodling så långt. De flesta träden har slagit ut och de enstaka som är kvar visar i alla fall livstecken.

Annars ser äppelodlingen bra ut. Det är bara ett par träd som inte slagit ut än. Den långa kylförvaringen har antagligen satt deras inre klockor ur spel för de verkar inte ha riktig koll på säsongen. Jag har nu massor av blommande äppelträd – i juli. Om de hinner sätta någon frukt är tveksamt, men även enstaka äpplen kommer att vara en bonus.

Men till dess satsar jag på mina mustascher.

Kirskål – trädgårdens godaste ogräs

Bästa sättet att hantera kirskål är att äta upp den. Den fungerar som spenat i en mängd olika rätter.
Bästa sättet att hantera kirskål är att äta upp den. Den fungerar som spenat i en mängd olika rätter.

Kirskål är ett populärt hatobjekt och många söker sätt att bekämpa den. Själv kallar jag den numera för grönsak och ser den som en tillgång på gården.

Vad som är ett ogräs är bara en definitionsfråga. Det är något som växer där du inte vill. Nu har jag ingen större kontroll på var kirskålen växer – men växer gör den. Och om du ändrar inställning och ser den som spenat så kan du skörda mängder av denna goda grönsak.

Den är lätt att skörda och eftersom den tar över stora ytor kan man snabbt få ihop till en stuvning.
Den är lätt att skörda och eftersom den tar över stora ytor kan man snabbt få ihop till en stuvning.

Kirskål är ingen nödmat utan en värdig konkurrent till grönsaker som spenat, mangold och ruccola. Om du tvekar är det bara att ta ett smakprov i trädgården. I dag lyxade jag till det och gjorde gräddstuvad kirskål till revbensspällen.

Gräddstuvad kirskål
Kirskålen behåller sin friska gröna färg om du inte kokar den för länge.
Kirskålen behåller sin friska gröna färg om du inte kokar den för länge.

1 msk smör eller margarin
1,5 msk vetemjöl
1 skål (ca 100 gr) kirskål
2 dl grädde
Salt och peppar
Mjölk på känn

  1. Smält smöret och rör ner mjölet
  2. Häll i grädden och koka upp
  3. Blir det för tjockt – späd med mjölk
  4. Salta och peppra
  5. Lägg i kirskålen och låt det koka några minuter

Går att servera till det mesta.

Kirskålen går att använda istället för spenat i alla sammanhang. Du kan frysa den för att ha till vintern, men då är det bara att förvälla den först. Att beklaga sig över kirskålen är som att gnälla över att man har för mycket grönsaker. Och själv ser jag kirskålen som en indikatorväxt: Den trivs bäst i misskötta delar av trädgården.

Min teori är att kirskålen väljer de platser du inte bryr dig så mycket om. Och det finns få grönsaker som är lika självgående.
Min teori är att kirskålen väljer de platser du inte bryr dig så mycket om. Och det finns få grönsaker som är lika självgående.

I gräsmattan försvinner den när du klipper och rensar du i rabatterna så trivs den inte där heller. Den breder ut sig på ytor du inte lägger så mycket energi på: under träd, längs staketet och bakom garaget. Och kan man önska sig något bättre än en god grönsak som spontant dyker upp på de ytor du inte har tid för.

Bästa sättet att bekämpa den är att äta upp den.

Planteringsbeskära fruktträd – en föråldrad idé

För snart en månad sedan planterade jag min äppelodling. Närmare 200 barrotade träd. Och nu - i slutet på juni – har praktiskt taget alla slagit ut och drygt hälften blommar fortfarande.
För snart en månad sedan planterade jag min äppelodling. Närmare 200 barrotade träd. Och nu – i slutet på juni – har praktiskt taget alla slagit ut och drygt hälften blommar fortfarande.

Förr i tiden trodde man att det var viktigt att planteringsbeskära fruktträd. Vissa rekommenderar det fortfarande. Men för att få bästa möjliga etablering så slipper mina 200 äppelträd den behandlingen.

Tanken med att planteringsbeskära är att anpassa bladmassan efter roten. När ett träd planteras om så förlorar det alltid många rötter och genom att skära ner kronan så fick man trädet i balans. Så trodde man förr i tiden.


Vill du läsa mer om fruktodling och livet på landet? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


Men naturen är inte i balans utan i ständig utveckling. Ett fruktträd med för lite rötter skapar nya. Hade det inte varit så hade delar av mina träd varit utan näring och kanske dött. Men så ser det inte ut. Naturen anpassar sig.

Det här äppelträdet har flera grenar som ska tas bort. Men genom inte planteringsbeskära utan vänta till nästa år får det mer energi för att bilda nya rötter.
Det här äppelträdet har flera grenar som ska tas bort. Men genom inte planteringsbeskära utan vänta till nästa år får det mer energi för att bilda nya rötter.

Ett träds rötter har två funktioner: De förankrar träden vid marken och de tar upp vatten och näring. Men för att kunna växa behöver rötterna syre och energi. Rötterna tar upp syre från den omgivande marken genom rotandning. Jorden får alltså inte vara för hårt packad eller vattensjuk. Energin bildas genom fotosyntesen och transporteras ner till rötterna. Om du väljer att planteringsbeskära dina fruktträd så får de mindre bladmassa och rötterna  får mindre energi för att växa.

Därför har jag valt att inte planteringsbeskära mina äppelträd. Istället låter jag dem få så mycket energi som möjligt under deras första år. Det enda jag använder sekatören till nu är akuta ingrepp. Skadade grenar klipps bort liksom konkurrensskott. Ett konkurrensskott är en gren som tävlar med den riktiga toppen om att komma överst – och fruktträd ska bara ha en topp.

För mer information om beskärning kan jag rekommendera Beskärningsboken av Klaus Vollbrecht.

Nästa år blir det dags att börja forma träden i äppelodlingen. Och då har de fått bästa möjliga förutsättningar att etablera sig och få starka rötter.

Är din trädgård ett dåligt samvete?

Nu blommar mina pioner – mitt bland alla brännässlor jag tänkte skörda för att torka till honsen. Snart, snart kommer jag att ta tag i det...
Nu blommar mina pioner – mitt bland alla brännässlor jag tänkte skörda för att torka till hönsen. Snart, snart kommer jag att ta tag i det…

Drabbas du också av trädgårdsrelaterad stress? Du känner att trädgården håller på att växa ifrån dig och tiden räcker helt enkelt inte till. Du är inte ensam.

Vi läser trädgårdstidningarnas tips och ser bilderna från fantastiska trädgårdar på nätet. Trädgårdar som liknar det vi drömde om i januari när planerna för den kommande odlingssäsongen tog fart. Nu är det juni och alla goda råd har förvandlats till dåliga samveten.


Läs mer om livet på landet och kampen i trädgården. Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


Allt som skulle vara planterat nu. Ogräset som skulle hållas efter och gräsmattan som skulle gödslas, kalkas och klippas två gånger i veckan. Är du fortfarande i fas med planerna? Oftast är det inte ambitionerna som är problemet utan tiden.

För några år sedan gjorde jag i ordning en liten köksträdgård här. Rensade, planterade ärter och gjorde en liten gång av sten. Nu är det en Darwinistisk del av trädgården där bara den mest anpassningsbara överlever.
För några år sedan gjorde jag i ordning en liten köksträdgård här. Rensade, planterade ärter och gjorde en liten gång av sten. Nu är det en Darwinistisk del av trädgården där bara den mest anpassningsbara överlever.

När man lägger upp planerna för trädgården så glöms ofta tiden bort. Hur mycket tid har du att lägga på trädgården? Vissa moment är lätta att räkna på – som gräsklippning. Har du klippt gräset en gång så vet du hur lång tid det tar. Sånt du gör sällan är svårare att beräkna. Som att anlägga en grusgång till exempel. Sannolikt gör du det det bara en gång och då visar det sig att det tar betydligt längre tid än du trodde. Och då blir annat lidande.

Gräset ska klippas regelbundet för att hållas fint. Men så här års ligger jag ständigt efter med någon del av trädgården.
Gräset ska klippas regelbundet för att hållas fint. Men så här års ligger jag ständigt efter med någon del av trädgården.

Nu är jag inne på skadereducering. Vad är det jag måste göra. Som äppelträden. Har man beställt 200 äppelträd så måste man ta hand om dem annars är det pengar i sjön. Men att anlägga en grusgång kan vänta. I samma veva börjar jag med mental skadereducering. Intalar mig att det vildvuxna är vackert. Och att de bilder jag ser i tidningar och Facebook inte speglar verkligheten. Ingen publicerar en bild på den bortglömda plätten bakom garaget, det igenväxta grönsakslandet eller den döda vinbärsbusken. Vi visar upp det bästa vi har.

Därför går jag emot strömmen idag och visar mina dåliga samveten. Förhoppningen är att du ska tänka: Så illa har jag det i alla fall inte. Och om man ska vara sann mot sig själv – trädgård ska vara roligt.

Annars är det ingen mening med det.

Har man en stor trädgård måste man prioritera – eller anlita hjälp. Hos mig står äppelodlingen överst på listan.
Har man en stor trädgård måste man prioritera – eller anlita hjälp. Hos mig står äppelodlingen överst på listan.

Har du plockat några rabarberblommor än?

Rabarberblommor är pampiga – me de vissnar fort. Ända plockar jag varje vecka. Men det är för att få bra skörd.
Rabarberblommor är pampiga – men de vissnar fort. Ända plockar jag varje vecka. Men det är för att få bra skörd.

Vissa rabarbersorter vill gärna blomma men vill man ha mycket rabarber så ska man ta bort dem så fort som möjligt. Rabarberblommor stjäl mycket energi och kan också göra stjälkarna träiga.

Av mina rabarbersorter så är det Goliath som är piggast på att blomma. Och rabarberblommor kan komma fort. Jag brukar gå en vända runt rabarberfältet varje vecka och slå av blomknopparna. Ändå är det alltid några som lyckas växa till sig.

Effekten av blommorna är rätt tydlig när man skördar. Stjälkarna på blommande rabarberplantor är färre, tunnare och kortare. En Goliathplanta utan rabarberblomma kan ha stjälkar som ligger uppåt 800 gram styck. Med blommor är de sällan hälften så stora.

Den här lilla rabarberplantan har jag låtit gå i blom med vilje. Det är en gammal rabarb som jag hittade en lite rotbit av efter plöjningen.
Den här lilla rabarberplantan har jag låtit gå i blom med vilje. Det är en gammal rabarb som jag hittade en lite rotbit av efter plöjningen.

Har man mindre ambitioner med rabarberodlingen kan man låta dem blomma. Men det resulterar ofta i träiga stjälkar. Det gör inte så mycket om man kokar saft, men i pajer är det inte lika roligt.

Det går ganska lätt att få fröer av rabarber men rabarberfrö är sällan sortäkta. Det är bara ett fåtal sorter som går att fröså om man vill ha någon som helst koll på resultatet. Dessutom får man ha rejält tålamod. Frösår du rabarber får du räkna med flera år innan du får någon skörd.

Sen är rabarberblommor pampiga förstås. Men mina brukar vara lite lusiga och dessutom står de sig inte särskilt länge. Men pampiga som sagt även om de slokar redan efter några timmar. Så för kortvarig fägring duger de bra ändå.


Vill du läsa mer om rabarber? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.