Bilberoende

Det går att ta sig till gården utan bil, men det är inte lätt. Ibland har jag tänkt göra en sammanställning över vad bilen egentligen kostar. Men jag är rädd för att det skulle bli en deprimerande läsning.

Min bil är på väg att bli ett vårdpaket.
Min bil är på väg att bli ett vårdpaket.

Från Vingåker kan man åka buss mot Högsjö. Men även från närmaste hållplats får man en promenad på närmare en halvmil. Så jag får nog säga att jag är bilberoende. För tillfället är jag fast i Nyköping. Bilen står på verkstan sen i förra veckan och det är bara att vänta på domen.

För bara en dryg månad sedan kostade jag på den 7 500 i blandade reparationer. Och som alltid tänkte jag att nu, nu är bilen i bra skick.


Förra helgen var det dags igen. Nya lampor började lysa och det var bara att bita i det sura äpplet. Men att köpa nytt är inte aktuellt. Hur mycket den än kostar, så är den ändå betald. Och min erfarenhet är att alla bilaffärer är dåliga affärer – samt att åldern inte har någon betydelse för vilka fel som dyker upp. Eller för vad de kostar.

Det fick bli en hyrbil i helgen. Var tvungen att vara på plats för att skriva på skogskontrakt. Insåg då att bilarna utvecklats en del de senaste åren. Varken nyckel eller nyckelhål. Hittade en knapp som det stod Power på, det fungerade. Men inte direkt som på traktorn. Här startades en nedräkning och först efter några sekunder startade bilen. Dessutom hade den sex växlar. Glömde bort den sista gång på gång (nackdelen med tyst motor) och bilen hade mage att säga till mig att växla upp. På plussidan så drog den bara en halvliter milen. Och då är de andra egenheterna förlåtna.

Kommentera