Inomhusarkeologi

Köksgolvet har känts lite sviktande på ett ställe och en regnig dag bestämde jag mig för att undersöka problemet. Att arbeta sig ner genom golvlagren tog sin tid, det visade sig ligga över 4 cm med olika plastmattor, masonit och tjärpapp innan jag kom ner till trägolvet.

Mode och material har växlat genom åren.
Mode och material har växlat genom åren.

Väl nere på detta historiska djup visade det sig att när vattnet drog in i huset på 60-talet hade man inte avlastat golvbrädorna. Det finns en stor lucka i golvet ner till en betongkasun där vatten och avlopp är anslutet till huset, och där man kapat reglarna hade golvbrädorna lämnats hängande. 40×250 hade man antagligen sett som en betryggande stabil dimension, men tiden hade skapat svikt i stegen. Den mest sviktande brädan hade dessutom ett antal maskhål. Om de är aktiva eller inte är svårt att säga men det syntes inga kryp i alla fall.

Det är bara att byta ut de sviktande brädorna och skruva nya reglar för att hålla dem på plats. Har dessutom tagit bort golvet i hela köket nu för att se om det fanns fler skador.


Funderade ett tag på att ha det gamla brädgolvet kvar i köket, men när laminatskikten var borta upptäckte jag att halva golvet redan var utbytt mot vanlig plank. Gissningsvis gjordes detta 1961, det var i alla fall årtalet på Katrineholmskuriren som låg närmast trägolvet.

Nu behöver jag i alla fall inte fundera på att behålla trägolvet.

Kommentera