Visst finns det zombies – men jag är redo

Annons
Jag är redo för apokalypsen. Här finns bröd och vin och jag har resurser för att behålla både mat och liv. Däremot kommer det att bli snuskris efter ett par veckor. Så jag hoppas att det inte kommer några zombies.
Jag är redo för apokalypsen. Här finns bröd och vin och jag har resurser för att behålla både mat och liv. Däremot kommer det att bli snuskris efter ett par veckor. Så jag hoppas att det inte kommer några zombies.

Det senaste tio åren har det varit hett med zombies. Filmer, zombiewalks och tv-serier – som favoriten Walking Dead. Själv tror jag att det är det apokalyptiska temat som ligger bakom zombieboomen. 

Man kan göra mängder av analyser på zombies: Marxistisk – zombies representerar överhetens bild av arbetarklassen, nationalistisk – zombies representerar invandrare, feministisk – zombies är män etc etc men då har man missat poängen med zombiegenren.

Vad alla dessa analyser har gemensamt är att de avindividualiserar en grupp människor som man själv uppfattar som ett hot. När gruppen inte längre består av individer är det lättare att argumentera för, eller ta till, drastiska lösningar på det upplevda problemet. Men i grunden är det det apokalyptiska hotet som lockar.

Annons

Pasta och konserver för ett par veckor. Sen få jag börja fylla ladan med torkat hjortkött.
Pasta och konserver för ett par veckor. Sen får jag börja fylla ladan med torkat hjortkött.

Med zombies som tema kan man avslappnat och humoristiskt diskutera hur världens undergång ska hanteras. Skulle man ta upp ett konkret hot som svininfluensa, global uppvärmning eller gmo skulle debatten genast förskjutas till om hotet är realistiskt. Den diskussionen slipper man när det gäller zombies.

Man kan istället snabbt komma fram till konkreta planer. Som att det är säkrast på landsbygden. Stockholmare är till exempel körda när zombierna tar över. Man kan diskutera kortsiktig överlevnad – att få tag i mat, och långsiktig överlevnad – att odla mat. Och det övergripande problemet: Att försvara sig mot andra överlevande.

Min teori är att det visst finns zombies. En vecka utan el i Stockholm så kommer de fram. Och det är dina grannar som förvandlas. Maten i kylskåpet är uppäten. Det du hade i frysen har blivit dåligt och både du och dina barn är rejält hungriga. Då ringer grannen på dörren och ber att få låna mat – när du säger nej går hon till attack. Hon har förvandlats.

Hon har själv hungriga barn hemma, och gör vad som krävs. Den förment hjärtegoda devisen ”Jag gör vad som helst för mina barn” visar nu vad den verkligen betyder: ”Jag gör vad som helst för MINA barn.”

Man kan kalla dem vad man vill, men när individer förvandlas till en hotfull massa så ÄR de zombies. Och de är dina grannar idag. Är du red0?

Annons

9 reaktioner till “Visst finns det zombies – men jag är redo”

  1. Har just hittat till din härliga blogg. Fnissar gott åt detta med zombiegrannar…jag tror apokalypsen redan startat lite, här där jag bor…

        1. Ibland är det lättast att bara acceptera att en del människor är som de är. Inte värt att frustreras över elände man inte kan göra något åt. De är som myror – irriterande, men ingen katastrof.

          1. Haha! Myran it is, från och med nu!

            Satte ner foten rejält och sa ifrån för en vecka sen, sedan dess har det varit lugnare. Jag tror inte det är en varaktig förändring, men njuter av lugnet så länge det varar.

Kommentera