Tävling: Oklart resultat…

Annons

Nu är redskapet utgrävt, men jag måste medge att jag inte har en aning om vad det kan vara. Draget består av en kätting och sen är det ett pivot i mitten på redskapet: En rörlig arm som verkar ha haft en kätting fäst i varje ända. Jag känner mig lika osäker nu som när jag snubblade på den första delen. Någon som känner igen maskinen?

På den här roterade armen har bonden stårr bakom hästen för att kunna får en 360 graders utsikt över ägorna. Eller?
På den här roterade armen har bonden stårr bakom hästen för att kunna får en 360 graders utsikt över ägorna. Eller?
Man får tänka sig de trästockar som suttit där från början.
Man får tänka sig de trästockar som suttit där från början.
Man kunde önska att det var en automatisk sten och rotplockare – men jag misstänker att den har haft något annat användningsområde.
Man kunde önska att det var en automatisk sten och rotplockare – men jag misstänker att den har haft något annat användningsområde.
Vedkälken framifrån.
Vedkälken framifrån.

 

Detaljbild på svängarmen. Det sitter fortfarande kvar lite trärester på undersidan.
Detaljbild på svängarmen. Det sitter fortfarande kvar lite trärester på undersidan.

 

 

Annons

22 reaktioner till “Tävling: Oklart resultat…”

  1. Jag skulle säga att de är en timmerstötting/timmerkälke som man använde att hämta timmer i skogen med förut. En hästdriven..:D vi har ett helt gäng av dom på våran gård i olika utföranden och skick !

    1. Det verkas som de flesta lutar åt att det är en timmerkälke. Och med alla förklaringar håller jag med. Tyckte bara att svängarmen verkade lite klen. Fast den kan förstås ha varit träklädd en gång i tiden den med.

  2. Hej Anders,
    trevliga sidor gör du som är kul att följa.
    Tror faktiskt att med stor sannolikhet det är en timmerkälke du grävt fram.
    Eftersom hästen skulle ta sig fram i skogen släpande långa stockar bakom sig gjordes en led på kälken för att kunna styra ekipaget. 2-3 stockar baxades upp med någon meters utstick framåt över ”armen” och gjordes fast med kättingar som spändes tvärs över . Oftast användes en ”björn” som spände kättingen så det blev ett kompakt paket. Rotändan skulle helst ligga framåt över kälken.
    Tänk vilket jobb bysmederna lade ner på saker som nu står och rostar bort. Lägg örat mot kälken o lyssna ….hör du frustandet av hästen och svordomarna från bonden när de kört fast?

    1. Kul att du gillar bloggen. Det ligger mycket jobb bakom alla gamla verktyg. Samma sak brukar jag tänka när jag ser stenmurarna och alla rösen som man släpat ihop i gamla tider. NU är man glad att det finns grävmaskiner.

  3. Kan det inte vara en ”sladd” som har använt till att släta till en harvad/sådd åker?

  4. Jag tror att det är någon form av timmer kälke som man har dragit med häst
    Mvh / / Lars Eriksson

  5. Oj, den måste ha stått där länge för det saknas massor av trä, ser det ut som. Hela medarna är bara järnskoningen kvar av, de långa bultarna mellan över- och nederdel ska gå genom rejält trä som ofta var tjärat. Så det är inte otänkbart att även den roterande överliggaren var träskodd, som du är inne på. Jag har flera själv men utan pivot, och har aldrig sett en med pivot men jag har skissat länge i huvudet på en med pivot åt shettisparet jag har så det var jättekul att se att det faktiskt funnits! Nu har jag inte tittat på filmen ännu men hur har de gjort med distans mellan själva kälken och svängarmen? Och känns det som om det borde bli ”vickigt” mellan kälken och yttre ändarna av svängarmen (om det nu går att ha någon uppfattning om det med tanke på hur mycket trä som verkar saknas)?

    1. Har lagt till ett par detaljbilder och där ser man att det varit trä på undersidan av svängarmen. Bultskallarna i ramen är platta så att de inte ska hindra armen. Tror att den varit rätt stabil när man dragit rakt fram eftersom anläggningsytan mellan svängarmen och ramen är rätt stor. Sen kan det ha legat någon form av bricka mellan, men det är svårt att säga.

      1. Onödigt vetande: timmer körde man med bock och ibland baksläde:get. På timmerbockarna härikring är det ofta ett järnskott hål mitt i tvärslån framtill och där fäste man en länk som gick till ett skakelpar med egen tvärslå baktill. På undersidan i ”hörnen” av den fristående skakeln smiddes ofta klackar, och tvärslån var så pass bred att den räckte utanför slädens medar och hängde strax ovanför marken framför medarna när man körde, men landade på marken om hästen stod utan drag. Körde man med bock och get bromsade man hela lasset genom att bromsa hästen så att skakelns tvärslå landade i marken och bockens medar fick gå upp på den och klackarna kördes därigenom ned i underlaget och bromsade. Kör man med bara bocken och har timrets andra ände släpande i marken så bromsas lasset förstås på det sättet, varför det troligtvis gick att dra med kättingarna som sitter fast nu. Jag är dock lite lur på om det inte är så att de öglor som sitter på tvärslå snarare är de tänkta fästena för draganordningen eftersom draget från hästen går snett uppåt framåt och man vill ju att medarna ska färdas markparallellt, de borde inte vara fästpunkt för någon draganordning. Kanske var pivoten en modifikation som gjorde det viktigare än tidigare att kunna svänga runt bocken? Eller kanske tillverkaren inte trodde riktigt på idén och satte dit öglorna för säkerhets skull?

        1. Det som talar mot den idén är att tvärslån sitter så långt bak. Om draget skulle hamna där skulle medarnas framkant gräva ner sig. Det som jag tror är draget är går som ett Y med två fästpunkter i medarna och sen en ganska lång – ca tre meter enkelkätting. Sen har jag förstås ingen aning om hur man skulle koppla ihop det här med en häst. 🙂

          1. Tvärslån brukar sitta långt bak, du får tänka att stockarna kommer att ligga och trycka baktill och du vill att medarna ska gå lätt. Dessutom är det risk att tvärslån på skakeln som sitter i hästen inte hamnar under medarna vid inbromsning om den sitter så långt fram och så högt upp som det blir med fästpunkt länst fram på medarna, och då kör man av bakbenen på hästen i nedförsbackarna. Men, som sagt, den kan vara tillverkad för att inte användas med bakkälke/get alls (eller kanske med dubbla fästen för både och?) och då har det mindre betydelse :-).

          2. Tror jag förstår. Tycker det är jätteroligt med de här nördiga diskussionerna. Tur att det finns såna som har koll. 🙂

  6. Hej Anders

    Den grej som du har i skogen är en getdoning och framför den så
    har man en stacka som kedjan sätts fast i .
    Har varit med om att köra timmer med en sådan utrustning.
    Var det teräng utan stora backar så kunde en häst dra
    åtta till tio stockar.
    Kort beskrivning: först använder man skaklar för vinterkörning med bromsjärn längst ned
    därefter kommer stackan som har en svängel därefter sitter getdoningen fast i stackan
    med kättingen som syns på filmen.
    Det är lite ovanligt att det är svängel på getdoningen.

  7. Hej Håller med Åsa och Folke Det är en getdoning ( bakkälken ) Det som är lite märkligt är som Folke noterat , att den har svängbar banke . Användes normalt bara fram. Det kan också vara så enkelt att man byggt om en bock ( framkälke ) till get med kedjekoppling, med tanke på den korta längden på medarna och svängbanken. Lägg speciellt märke till ”ryckjärnen” rundstål från banke till drag. Tyder på att det tidigare varit en bock (fram släde ) Bocken fick ta värsta rycket , när hästen skulle igång. Intressant konstruktion, var i Sverige finns den ?

      1. Precis, min har nog sett ut något åt det hållet en gång i tiden. Fast placeringen av svängarmen verkar annorlunda.

Kommentera