Nyodling – Från skog till åker

När jag tog över gården dominerades den av skuggande granskog. På gamla kartor kunde jag se att det tidigare hade varit åkermark, så jag bestämde mig för att få marken i bruk igen.
När jag tog över gården dominerades den av skuggande granskog. På gamla kartor kunde jag se att det tidigare hade varit åkermark, så jag bestämde mig för att få marken i bruk igen.

För två år sedan bestämde jag mig för att återställa den gamla åkermarken här på gården. Det rörde sig om ungefär en hektar gammal åkermark som planterades med gran 1985. Skogen var alltså runt 25 år – men nu skulle det bli nyodling.

Jag skrev kontrakt med Holmen. Massapriserna var låga men har man bestämt sig så har man. Nyodling 1

En vecka senare var skogen fälld. Det går fort ibland. Efter kostnader för avverkning och maskiner fick jag ut knappt 20000 för virket plus 8000 för GROT. Praktiskt taget allt gick till massaved. Nyodling 2


Under våren kom första bakslaget. Hade räknat med att få dit en skogsfräs som enligt uppgift skulle fräsa ner alla stubbar och rötter så att den lämnade en fungerande såbädd efter sig. Nu visade det sig att det fanns en del komplikationer, så jag fick hitta en ny lösning. Nyodling 3

I stället för fräsning så sålde jag stubbarna till flis. Någon vinstaffär var det inte men för 10000+moms fick jag stubbarna brutna och skotade. Sen var det bara att vänta. Mina planer på att få marken sådd samma år grusades. Men i juli dök stubbrytaren upp i alla fall. Nyodling 4

Stubbarna brutna och marken skotad. Men än går det inte att plöja. Alldeles för många gropar och rötter. Nyodling är ett projekt i många steg.
Stubbarna brutna och marken skotad. Men än går det inte att plöja. Alldeles för många gropar och rötter. Nyodling är ett projekt i många steg.

Nackdelen med att bryta stubbarna istället för att fräsa är att det knappast blir en färdig såbädd efteråt. Stora gropar efter stubbarna samt mängder av granrötter kors och tvärs. Nyodling 5

Skogen borta

Marken var i alla fall tillräckligt öppen för att jag skulle kunna göra en markkartering. Skickade in proverna till Eurofins och efter någon vecka fick jag besked om hur det stod till med jorden. Nyodling 6

Stubbrytare i alla ära men allt lyckades de inte få med. Testade med plog och harv på fältet men det gick inget vidare. Drog upp någon stubbe med traktorn och insåg att det behövs större maskiner. Nyodling 7

När jag ändå hade grävaren här passade jag på att gräva ut dammen.
När jag ändå hade grävaren här passade jag på att gräva ut dammen.

Och än en gång drar det ut på tiden. Först en bit in på hösten fick jag hit en grävare. Han grävde igenom hela marken och forslade lade stubbar och rötter på hög. Han grävde också för dränering genom några surhålor samt grävde i ordning dammen för min blivande kräftodling. Dessutom tog jag hit en fräs som körde igenom den blivande åkern. Grävare i tre dagar kostade runt 25000 och fräsen ville ha 8000.  Nyodling 8

Sen blev det dags för vintervila i nyodlingen.

Nyodling år två

I slutet på mars var jag igång igen. Hade beställt 12 ton kalk som skulle ut på marken. Som vanligt ställde småskaligheten till med problem. Större mängder kan man köpa med spridning eftersom kalk är lite knepigt att få ut. Men jag körde på med min lilla lastartraktor. Så snyggt blev det inte – men ut kom kalken. Nyodling 9

Efter kalkningen körde jag några varv med harven för att försöka få upp alla lösa rötter och pinnar som låg spridda över fältet. Gick inget vidare men kalken blev lite extra spridd i alla fall. Nyodling 10

Till påsken kom släkten på besök och jag fick behövlig hjälp med att plocka rötter. Där upptäckte jag nyttan med en självgående traktor. Nyodling 11

Till slut kunde jag kalka bortre delen av fältet och äntligen var det dags för vårbruk.
Till slut kunde jag kalka bortre delen av fältet och äntligen var det dags för vårbruk.

Det började så smått att se bra ut, men fortfarande var fältet kluvet i två delar av det öppna diket. I väntan på att grävaren skulle dyka upp la jag ner dräneringsrören och började grusa för hand. Nyodling 12

Till slut dök grävaren upp, diket blev igenlagt och de sista högarna med stubbar och rötter förpassades ut i skogen. Jag förklarade min nyodling avklarad. Skogen hade blivit åker. Nyodling 13

Samtidigt var det mycket kvar att göra. Jag började med att kalka marken som legat på fel sida diket. Nyodling 14

I maj tog jag tag i vårbruket och kunde för första gången på närmare 30 år plöja marken. Nyodling 15

Hela tiden är det saker som kommer emellan och först i slutet på maj fick jag marken sådd. Det blev enligt planen och jag sådde gröngödsling – en blandning av rödklöver och gul sötväppling. Nyodling 16

Sammanfattningsvis fick jag in 28000 för skogen och fick lägga ut runt 40000 för maskiner, kalk och rör till dräneringen. Så det är ingen vinstaffär att göra skog till åker. Kanske hade det gått jämnt upp om jag inte gallrat skogen två år innan avverkningen. Men planerna ändras.

En skogsfräs hade antagligen blivit något billigare och lämnat en bättre såbädd. men den hade inte kunnat fixa diken och dammen hade nog inte blivit grävd det året.

Marken nysådd. Gott om småpinnar och sten. Men på det hela har det gått som jag tänkt mig – bortsett från ett års försening.
Marken nysådd. Gott om småpinnar och sten. Men på det hela har det gått som jag tänkt mig – bortsett från ett års försening.