Efter sly kommer gröngödsling

Annons
Panoramavy över utmark 2 (Med tiden får jag hitta mer poetiska namn för fälten). Totalt är detta fält ungefär en hektar men det ligger en rejält försumpad sänka i mitten, man kan se växterna där, så i år kommer jag bara att ägna mig åt fältets övre del.
Panoramavy över utmark 2 (Med tiden får jag hitta mer poetiska namn för fälten). Totalt är detta fält ungefär en hektar men det ligger en rejält försumpad sänka i mitten, man kan se växterna där, så i år kommer jag bara att ägna mig åt fältets övre del.

Mitt projekt med att ta gammal åkermark i bruk går vidare. De två åkrar som jag arrenderar väntar nu på skotare och fräs. Utsäde är redan beställt.

Utmark två var inte lika övervuxet av sly som det andra fältet så på ett par timmar slog jag slyet och har tills vidare lagt det i vägkanten. En remsa med sly har jag sparat mot vägen – mest för att jag har så mycket annat att göra.
Utmark två var inte lika övervuxet av sly som det andra fältet så på ett par timmar slog jag slyet och har tills vidare lagt det i vägkanten. En remsa med sly har jag sparat mot vägen – mest för att jag har så mycket annat att göra.

Det är hela tiden samma avvägningar man får göra: tid eller pengar. I vår är det ett år sedan jag arrenderade ytterligare två hektar gammal åkermark. Inte brukade på många år och igenväxta med sly. Under detta år har jag tillbringat lediga stunder (eller illusionen av lediga stunder) med att gå med röjsågen för att få ner slyet. För en månad sedan föll de sista björkslanorna för min klinga  och de senaste veckorna har jag dragit ihop slyet till högar. Uppskattningsvis rör det sig om runt 30 kubikmeter sly.

Nu väntar jag på att en granne med skotare ska få tid över att flytta högarna upp till vägen. Därefter ska en annan granne fräsa båda fältet – i samband med att han fräser sin egen mark. Det är bra när man kan få hjälp av grannarna. Nackdelen är att det kan bli mycket väntan tills dess de är i närheten med rätt redskap kopplade.

Annons

Planen nu är att båda fälten ska fräsas så att stubbar och rotogräs finfördelas. Nu vet jag att det finns många som avråder från fräsning av kvickrot eftersom varje del gärna blir en ny planta. Men då har man missat del två: Efter fräsningen plöjer man fältet och vänder ner kvickrotsbitarna så att de flesta inte orkar upp till ytan. De som ändå orkar upp i ljuset kommer att få kämpa en ojämn kamp mot min nysådda gröngödsling som har fått ett bra försprång.

Så ser planen ut i alla fall. Som gröngödsling för de här fälten har jag valt timotej och rödklöver (GEV=godkänt i ekologisk odling) som ska bli en tät och bra tvåårsvall. Därefter blir det kanske potatis eller senap. Men det är ett beslut jag skjuter på framtiden.

Som jag skrivit många gånger tidigare. Jag har många drömmar och idéer så vi får väl se hur det går.

Efter att ha slagits mot slyet det senaste året ligger det numera i högar och väntar på att forslas ut till vägen. När det väl är på plats dör ska jag försöka sälja det som flis.
Efter att ha slagits mot slyet på utmark 1 det senaste året ligger det numera i högar och väntar på att forslas ut till vägen. När det väl är på plats dör ska jag försöka sälja det som flis.
Annons

Kommentera