Nyodling del VII: Med harv i stubbåkern

Annons
Ingen vacker åkermark ännu. Men jag ser ändå stora förbättringar. I vintras så stod det granskog här men nu börjar min nyodling ta form.
Ingen vacker åkermark ännu. Men jag ser ändå stora förbättringar. I vintras så stod det granskog här men nu börjar min nyodling ta form.

Har väntat länge på att få hit skogsfräsen till min nyodling  men nu börjar jag bli tveksam. Har kört några varv med harven och det börjar faktiskt likna något.

När stubbarna är borta återstår ett sönderkört fält fyllt med rötter, sten och grenar. Men min gamla harv verkar kunna få hyfsad fason på eländet i alla fall.
När stubbarna är borta återstår ett sönderkört fält fyllt med rötter, sten och grenar. Men min gamla harv verkar kunna få hyfsad fason på eländet i alla fall.

Senaste budet var att de skulle komma med skogsfräsen i slutet av augusti. Men jag börjar känna mig lite tveksam. Av tre skäl: För det första kostar det 2000 i timmen att fräsa marken. För det andra så får jag stå för skador på maskinen när han kör på stenar – och det finns gott om sten. För det tredje så är södra delen av fältet rätt sumpig så risken är stor att han inte kommer att kunna köra där.

Harva nyodlingen

Har testat att köra några varv med min gamla C-pinneharv och resultatet verkar lovande. Egentligen borde jag köra bara med sladdplankan nere men jag gör en vinst när jag släpper ner pinnarna något. Fördelen är att harven samlar på sig mängder av gamla rötter och grenar. Kunde ha varit en nackdel men riset ska ändå bort från marken och på det här sättet kan jag tömma harven för hand emellanåt. Kommer garanterat att dyka upp nya rötter när jag sätter plogen i marken men än så länge ser det rätt ok ut.

Annons

Kvarglömda stubbar

Kanske tio stubbar var kvar efter stubbrytaren. Inte värre än att jag kan ta dem en efter en. Hårt arbete – men det känns ändå rätt ok.
Kanske tio stubbar var kvar efter stubbrytaren. Inte värre än att jag kan ta dem en efter en. Hårt arbete – men det känns ändå rätt ok.

Nu när det mesta av riset är borta har jag upptäckt några kvarglömda stubbar. Inte många. Kanske ett tiotal och inte värre än att jag kan undvika dem när jag harvar. Men ändå ett projekt att ta itu med. Har fått upp en hittills. Hade gäster förra helgen och mina pappa var uppe i gryningen och grävde fram en av stubbarna. Vi kopplade på bogserkättingen – men stubben rubbade sig inte ut fläcken. Blev ett projekt för mig att gräva fram ytterligare rötter. Spett, spade och yxa. Och efter ett par timmar kunde jag slita upp eländet ut marken. Slitigt jobb men jag tror ändå det kan vara värt pengarna att göra det själv. Fast jag är inte lika snabb som stubbrytaren.

Här har jag sammanfattat hela projekt nyodling.

Nyodling VIII: Full fart på fältet

Annons

Kommentera