Det är nu bekämpningen av ogräs drar igång. Så fort de börjar visa sig ska man ta itu med dem – då blir det lättare hela sommaren. Själv började jag med äppelodlingen.
De flesta träden verkar ha klarat sig trots de svåra hjortattackerna. Men om några veckor ska jag ta itu med ympning av de träd som inte klarat sig.
Genom att fräsa längs med raderna håller jag marken öppen och träden behöver minst en halv meter bar jord runt om för att utvecklas normalt. fräsningen hindrar också träden från att utveckla ytliga rötter. Istället går rötterna nedåt vilket gör dem tåligare mot torka.
Det bör man också tänka på när man vattnar. Att vattna ofta och lite gör att trädrötterna söker sig mot ytan. Bättre då att vattna sällan med rejält. Förra sommaren vattnade jag i snitt varannan vecka men såg till att de fick minst trettio millimeter per gång. Enklaste sättet att hålla koll på bevattningen är att sätta en regnmätare i odlingen. Då vet man redan efter första bevattningen hur många timmar som behövs för att få ihop rätt mängd.
Jag vet att droppbevattning är det bästa för äppelodlingen men i min värld av kompromisser får det duga med vanlig spridare tills vidare. Nackdelen jämfört med droppbevattning är att du även vattnar bladverket, men jag tänker att det gör regn också. Skaffar du en spridare så köp inte en plastspridare från trädgårdsbutikerna. Ska man skaffa något som håller så köp en slagspridare för ett par hundralappar. Betydlig driftsäkrare och den täcker dessutom ett betydligt större område.
Fördelen med att spridare som täcker stora områden är att du inte behöver flytta den lika ofta. För bevattning av min äppelodling behöver jag bara flytta spridaren tre gånger – och då låter jag den stå på runt åtta timmar på varje plats.
