Annons

Senapsskörd

Senapen hänger på skullen för att eftermogna. Hur jag ska bära mig åt med tröskningen blir ett senare problem.

Senapen ska skördas när fröskidorna är gula. Här blir nybörjaren lite osäker eftersom färgerna på mitt fält finns i hela skalan från grönt till svart. Så det fick bli ett genomsnitt. Skördade ungefär en tredjedel av fältet, band ihop buntarna och de hänger nu på skullen för att eftermogna. Visste inte riktigt hur mycket av växten jag skulle ta med så i detta första försök tog jag med allt – även rötterna. Senapen är lätt att dra upp.

Några kärvar med svartsenap. I detta försök har jag tagit med rötterna.

Med nästa tredjedel tänkte jag testa att slå av senapen först så får jag se vad som fungerar bäst. Ska bli spännande att se hur mycket frän det blir i slutändan.

Annons

Vissa jobb görs bäst med maskin

Så fort dikena var grävda började vattnet sippra ut från åkermarken vid sidorna. Förhoppningsvis har jag minskat risken att fastna med traktorn något nu.
Gjorde ett försök att rensa dikena i våras. Vet inte om det var dyn eller det rinnande vattnet som fångade Pumahs intresse. Hur som helst vill hon gärna hjälpa husse. Visst fick vi vattnet att rinna, men effektivt var det inte.
En förvånansvärt smidig maskin snirklade fram mellan träden och hade ändå kraft nog att ta tag i grova trädrötter och nedrasade stenar.

Det var många år sedan dikena på gården blev rensade. Gjorde en tapper insats med handgrävning i våras men det gav bara tillfälligt resultat. Så när grannen hade en grävare på plats för att rensa skogsdiken så hoppade jag på.

Nu väntar jag bara på regn så jag får höra vattnet porla glatt runt åkrarna i stället för att bidra till försumpningen.

Annons

Rött vin med pimpinella

Pimpinellan är de vackra gröna bladen i vinet, och de ger verkligen vinet en extra dimension med sin svaga gurksmak.

Under semestern hade jag ett helt gäng med besökare på gården. Alla visade sig vara kunniga och engagerade snickare och trädgårdsarbetare och vi lyckades också få ihop en nästan helt lokalproducerad meny. Potatis från landet, vildsvin skjutet vid vändplatsen 100 meter från gården, örter från kryddträdgården och morötter från växthuset. Min kära mor satte dessutom ihop en en sallad baserad på ogräs. Det är lite extra tillfredsställelse att äta upp kirskålen. Hämnden är ljuv.
En av de få saker som inte var lokalproducerade var vinet. Men vi kryddade det i alla fall med gårdens egen pimpinella.

Under hundpromenaderna samlade kännarna in över 20 liter av skogens överflöd av kantareller. Sen delades dessa broderligt mellan oss alla. Här ligger min andel och torkar i växthuset.

Besökare i gryningen

Stångtjuren smög fram mot äppelträdet…

Tidigt i fredags morse fick jag storfrämmande på gården. Gissar att den unge älgtjuren var framme för att inspektera om äpplena var mogna. Förra hösten var fallfrukten den stora attraktionen för traktens hjortdjur – både älgar och hjortar passade på att provsmaka de lokala delikatesserna.

… och ställde sedan upp sig för en profilbild i motljus.

Som ett tröskverk

En skoldag med stora maskiner är en bra skoldag.

Det är skillnad på skoldagar och skoldagar. Gårdagen tillbringade jag på  slätten utanför Norrköping. Först plöjning och bortsett från en liten herre som blev lite harmsen för att vi börjat plöja fel fält så gick det riktigt bra. Att glida (läs studsa) fram över åkern i en traktor med ac och fungerande radio är både roligt och njutbart.

Att köra skördetröska genom kornfälten är inte lika njutbart. Varmt, dammigt och bullrigt men det slår varenda åkattraktion på Liseberg. Dessutom uppskattar jag förtroendet från lärarna: Här är en skördetröska för en dryg miljon. Där är växelspaken, här höjer du bordet och här justerar du haspeln – ta och kör några varv.

Skördetröska utifrån:

Skördetröska inifrån:

Blåbären jordade

Äntligen är bäddarna klara och plantorna i jorden. Nu ska jag fräsa upp marken runt omkring och så gräs. Funderar också på att anlägga någon form av plantering längs med staketet. Ev någon form av allmogerosor.

Det finns en djup tillfredsställelse i att kunna avsluta ett projekt. Eller snarare första fasen av ett projekt. Nu är i alla fall alla blåbärsplantorna jordade. Det tog längre tid än jag räknat med, som alltid. Eftersom blåbär är surjordsväxter och marken hade ett pH på 6,9 enligt analysen jag gjorde i våras så blev det en del grävande. Grävde bort ner till 20 cm djup i bäddarna och blandade upp jorden med torv och barrskogsförna. Torvblandningen var okomplicerad men att skyffla fram jord ur skogen var slitigt.

För säkerhets skull fick varje planta en halv säck rhododendronjord när jag planterade. Tänkte att eftersom de har en produktiv livslängd på 40-50 år så är det dumt att snåla första året. Nu ska de står på tillväxt i tre år så 2015 bör det bli dags att  skörda.

Har två sorters plantor: Patriot som är en highbush och som visat sig vara mycket produktiv i skandinaviskt klimat och North Blue, semi highbush, som också ska vara härdig. North Blue är dessutom självfertil.

Enligt studier som jag läst kan buskarna producera upp till 7-8 kilo blåbär per år under gynnsamma förhållanden – och med mina 20 buskar lär jag kunna bli självförsörjande på blåbärspaj i framtiden.

Huset målat

Två väggar – de mest akuta – avklarade. Nästa husprojekt är att byta de spontade bräder som drabbats av röta i underkant och ta itu med fönsterbågarna. Förhoppningsvis blir jag klar innan vintern.

Då var jag klar med de två mest akuta väggarna på huset. Slamfärg är en glädje att arbeta med. Piassavakvast med stålborst på ett förlängningsskaft borstade snabbt bort lös gammal färg och sen var det bara att måla på. Började med stege men insåg att det var för omständigt. Särskilt om man samtidigt ska hantera en tioliters färgburk.

Hyrde i stället en lätt byggställning på Cramo. Tog mig tio minuter att sätta upp ställningens båda våningar – och för att flytta den var det bara att plocka bort stödbenen och rulla den längs med väggen. Lyckades till och med svänga hela ställningen runt husknuten utan att montera isär den.

Fönsterkarmarna är målade med tre lager linoljefärg. Inte billigaste alternativet men det blev bra och inte särskilt ansträngande när man har en stadig ställning att stå på.

Upptäckte samtidigt att något djur gnagt hål i huset högst upp på gaveln under det överhängande taket. Nog för att möss kan klättra – med det känns lite ologiskt att de ska gnaga så högt upp på huset. Har uteslutit grävling och fladdermöss, så nu är det ekorren som är huvudmisstänkt. Det gör mig lite mindre sorgen över den dödade ungen.

 

Regn och päron blev för mycket för den gamle

Det var väl inte helt oväntat. Den gamle såg lite sliten ut redan första gången vi möttes och till slut har åren tagit ut sin rätt. Sprickan i den stora grenklykan gav till slut med sig – tyngd av gråpäron och vattenbemängt bladverk gav grenen till slut upp och parkerade sig på gräsmattan invid hallonbuskarna. Grenen är helt rutten i mitten så det var bara en tidsfråga. Tur att ingen stod under bara.

Då var det dags för motorsågen att ta hand om resterna. Förhoppningsvis går det att spara delar av grenen för framtid slöjdande – om inte annat så kommer det en lång vinter.

Pestens tid… och skördetid

Jag är inte helt säker på att det är bladmögel jag drabbats av. I skolboken finns det flera sidor av otrevligheter som kan drabba knölarna. Men jag testade faktiskt marken i våras så det borde inte vara någon oförutsedd bristsjukdom. Började med någon planta i mitten av fältet och när jag var tillbaka på gården fem dagar senare var hela fältet drabbat.

Det verkar bli en hård vinter. Potatisen hårt drabbad av bladmögel – så jag får försöka överleva på de växter som klarat sig bra. Någon som har ett recept för kamomill, koriander, oregano och pimpinell? Nåja, hoppas fortfarande på en bra tomatskörd.

Svartsenapen har bildat fröskidor och när de gulnat är det dags för skörd. Ska bli spännande att se vilket utbyte det blir.
En rad med koriander som har klarat sig bra. Börjar bli dags att få klart torkloftet.
Kamomillen växer bra, till nästa år ska jag bara komma på ett mer rationellt sätt att skörda. Det tar för lång tid att handplocka dem i stor skala – eller så är jag bara för lat.
Sådde en rad med ringblommor åt min kära mor och nu är det dags att skörda kronbladen till hennes exotiska salvblandningar.

 

Övergödning

Min gödningsspridare fungerar inte helt utan problem. Eftersom den har en tendens att låta gödningen klumpa ihop sig får jag stanna och skaka den emellanåt. Tyvärr får marken sig en extra dos vid dessa tillfällen. Upptäckte att jag lyckats bränna gräset på några fläckar – men resten av gräset trivs bra. Regnet är inte bara av ondo.

Några vita fläckar i en annars nästan smaragdgrön matta. Tror ändå att gräset kommer att hämta sig bra när det värsta av gödningen sköljts ur.