Annons

Djurvän är man enklast på håll

Mina ambitioner att vara djurvän kommer på skam när min försörjning angrips av skogen vilda djur.
Mina ambitioner att vara djurvän kommer på skam när min försörjning angrips av skogen vilda djur.

Djurvän vill väl alla vara. Och det är lätt när det gäller självvalda djur. Den klappvänliga kaninen, den lydiga hunden och andra djur som böjer sig för din vilja. Sen blir det blir det svårare.

När djuren börjar inkräkta på vardagen och den egna livsstilen sätts djurvännen på prov. När du hittar ovälkomna djur i din trädgård, i husets väggar eller i din mat är det inte lika lätt att älska dem. Men kan man vara selektiv djurvän? Kan man ha den titeln om man bara gillar djur som inte stör?

Det finns ett antal djur som jag inte tycker om. För tillfället toppas listan av hjortar och rådjur. När jag är ute på nätterna kan jag se deras illvilliga ögon blänka i skenet från pannlampan. Vänta du bara, tycks de säga. Snart går du och lägger dig och då ska vi härja fritt i dina odlingar.

Du skulle satt på gnagskydd tidigare. Jo tack – det inser jag med. Nu. Men att skadedjuren skulle tar sig igenom en kilometer elstängsel visste jag inte då.
Du skulle satt på gnagskydd tidigare. Jo tack – det inser jag med. Nu. Men att skadedjuren skulle tar sig igenom en kilometer elstängsel visste jag inte då.

Nu väntar jag bara på kommentarer av typen: Du måste stängsla bättre, pinka på odlingarna eller häng upp skadedjursrepellerande kristaller i träden. Efterklokheten har nu alla möjligheter att blomstra. Och visst – allting stämmer – men det förändrar inte min inställning till de djur som hotar min försörjning och omintetgör det arbete jag lagt ner.

Jag älskar alla djur som inte stör mig. Men jag har en gräns: Jag sjunger inte ”Änglamark”. Det enda riktiga bottennappet från en stor svensk poet. Får rysningar av fraser som låt fisken simma låt rådjuren löpa. Är det någon som sagt emot? Sluta att utrota skogarnas alla djur – Är det någon som gör det? Alla djur?

Hjortar och rådjur får gärna springa fritt i skogen – men när de ger sig på min äppelodling så har de tagit en köbricka för en plats i frysen. Så mycket djurvän är jag – på nära håll.

 

Annons

Mustascher av fårull mot rådjur?

Mustascher av otvättad fårull ska förhoppningsvis göra mina äppelodling osmaklig för hjortdjuren.
Mustascher av otvättad fårull ska förhoppningsvis göra mina äppelodling osmaklig för hjortdjuren.

Kampen mot skogens bestar fortsätter. De odlade delarna av gården är nu inhägnade. Men eftersom jag ännu inte har någon el i trådarna slinker ett och annat rådjur igenom. Så jag kompletterar med andra metoder – som fårull.

När träden var nyplanterade sprutade jag med Trico Garden, en emulsion av fårfett som ska göra träden osmakliga. Det kanske har haft effekt, men nu – ett par månader – senare har jag ändå fått angrepp på träden. Inget allvarligt bara enstaka grenar som blivit toppade. Men ändå tillräckligt för att jag ska dra upp nya försvarslinjer.

Nu har jag sett rådjuren live – men om någon skulle tvivla har de lämnat spår under äppelträden.
Nu har jag sett rådjuren live – men om någon skulle tvivla har de lämnat spår under äppelträden.

Senaste tillskottet i arsenalen är en säck med otvättad fårull som jag fått av en annan småbrukare. Teorin är att rådjur och hjortar ser får som obehagliga och osmakliga djur och därför undviker deras lukt. Så nu är min äppelodling pyntad med mustascher av fårull på många ställen. Planen är att fortsätta med pyntandet även längs stängslet.

Har märkt en drastisk nedgång i antalet hjortdjur på ägorna sen jag fick upp trådarna. Nu är det stängslat till 180 centimeter och det verkar göra det lite för besvärligt för hjortarna. Rådjuren däremot hoppar mellan trådarna utan att bekymra sig. Brukar höra hur det sjunger i trådarna när jag skickar Pumah efter dem.

Enstaka avbitna kvistar är allt jag drabbats av hittills. Men jag vill inte att de får smak för mina träd.
Enstaka avbitna kvistar är allt jag drabbats av hittills. Men jag vill inte att de får smak för mina träd.

Men elen är på gång. Har fått låna ett aggregat med det är fortfarande en del ledningsdragning kvar. Men det är ett prioriterat jobb nu. Mustascher i alla ära – men 11000 volt är nog en tydligare markering från min sida.

Äppelblom i juli känns inte helt naturligt. Men jag räknar med att träden har bättre koll på årstiderna nästa säsong.
Äppelblom i juli känns inte helt naturligt. Men jag räknar med att träden har bättre koll på årstiderna nästa säsong.
Jag är nöjd med min äppelodling så långt. De flesta träden har slagit ut och de enstaka som är kvar visar i alla fall livstecken.
Jag är nöjd med min äppelodling så långt. De flesta träden har slagit ut och de enstaka som är kvar visar i alla fall livstecken.

Annars ser äppelodlingen bra ut. Det är bara ett par träd som inte slagit ut än. Den långa kylförvaringen har antagligen satt deras inre klockor ur spel för de verkar inte ha riktig koll på säsongen. Jag har nu massor av blommande äppelträd – i juli. Om de hinner sätta någon frukt är tveksamt, men även enstaka äpplen kommer att vara en bonus.

Men till dess satsar jag på mina mustascher.

Annons

Äppelodlingen planterad

Du ser rätt - jag vattnar trots bevattningsförbudet. Det gäller bara kommunalt vatten och bevattning från vattendrag. Har man egen brunn som jag förvaltar man själv över vattnet – och för mig är äppelodlingen prioriterad.
Du ser rätt – jag vattnar trots bevattningsförbudet. Det gäller bara kommunalt vatten och bevattning från vattendrag. Har man egen brunn som jag förvaltar man själv över vattnet – och för mig är äppelodlingen prioriterad.

Efter ett par slitsamma veckor är min äppelodling äntligen i jorden. Drygt 170 träd har fått en nytt hem här på gården och nu är det bara efterarbete med att snygga till runt omkring som återstår.

Sen ska träden beskäras förstås, och spaljeras, och vattnas och det ska rensas ogräs. Men det känns ändå som om det värsta är över. Redan för tre år sedan började jag förbereda marken för min äppelodling. Eftersom det var granskog här tidigare har den kalkats, grundgödslats och såtts med gröngödsling.

I höstas plöjde jag upp fårorna för äppelodlingen. Hade jag varit smart hade jag lagt upp ryggar redan då (plöjt igenom marken år båda hållen). Nu fick jag vårplöja i andra riktningen vilket medförde att det fanns en hel del grästuvor att bråka med.


För mer texter om livet på landet följ mig på Facebook.
Eller prenumerera i högerspalten.


Sen använde jag min treskäriga potatiskup för att dra upp fåror vilket underlättade grävande betydligt. Ändå – vi har grävt 170 gropar – och det har tagit på krafterna. Sen har jag satt grova stolpar i ändarna på raderna och slagit ner mindre stolpar emellan. Dessutom har jag dragit några hundra meter tråd som träden ska bindas till. När detta var klar var det dags för plantering.

Fyra rader äppelträd i min äppelodling. Från vänster: Katja, Rubinola, Santana och Katja igen. Raden längst till höger ska jag ha något annat spännande på – kanske hallon.
Fyra rader äppelträd i min äppelodling. Från vänster: Katja, Rubinola, Santana och Katja igen. Raden längst till höger ska jag ha något annat spännande på – kanske hallon.

I botten på varje grop en halv näve Biofer – pelleterad hönsgödsel. Sen över med någon decimeter jord. Gropen fylldes först med vatten och när det fått dra ut var det dags för plantering. Varje träd har granskats och satts på bästa möjliga sätt för framtida spaljering. För denna preliminära uppbindning använde jag buntband som tejpades fast med eltejp för att inte glida på tråden. Efter hand kommer de att ersättas med snöre av hampa.

Raderna är uppdragna i en väl etablerad gräsmatta med gräs och vitklöver. Ska skaffa en kantskärare för att hålla raderna snygga.
Raderna är uppdragna i en väl etablerad gräsmatta med gräs och vitklöver. Ska skaffa en kantskärare för att hålla raderna snygga.

Nu väntar jag på regn och att träden ska slå ut. De ser friska ut och med de temperaturer vi har nu ska det nog inte dröja länge – hoppas jag.

Ett STORT tack till er som hjälpte till på olika sätt för att det här projektet skulle gå i lås.

Nu har jag hämtat min äppelodling

Min äppelodling har äntligen kommit till gården. Två hundra träd väntar på att planteras, Men först måste odlingen skyddas från ondskans kreatur (hjortar och rådjur.).
Min äppelodling har äntligen kommit till gården. Två hundra träd väntar på att planteras. Men först måste odlingen skyddas från ondskans kreatur (hjortar och rådjur.).

Efter lång väntan har jag hämtat min äppelodling och nu ska träden i jorden. För ett par år sedan beställde jag två hundra äppelträd från Holland och nu är de äntligen här. 

Det har varit torka på bloggen ett tag. Inte av brist på saker att skriva om – men tiden har helt enkelt inte räckt till. Inför planteringen av äppelodlingen har jag arbetat med stängsling. För att hålla de ondsinta hjortarna borta från fruktträd och buskar har jag slagit ner stolpar och dragit stängsel. Men snart är det dags för plantering.


Vill du se hur det går med planteringen och äppelodlingen så följ mig på Facebook.


Det blev inte helt de träd jag beställt. Så är det när man har med naturen att göra. Men jag erbjöds ett alternativ som jag accepterade.

Plantskolan Verbeek i Holland har levererat riktigt fina träd. Bra storlek och mycket fins grenade. Nu ska de först få suga vatten ett dygn innan jag lagrar dem mörkt några dagar i väntan på plantering.
Plantskolan Verbeek i Holland har levererat riktigt fina träd. Bra storlek och mycket fint grenade. Nu ska de först få suga vatten ett dygn innan jag lagrar dem mörkt några dagar i väntan på plantering.

Min äppelodling kommer att bli en spaljeodling. Fyra långa rader med småväxta äppelträd med ett avstånd på 1.25 meter. Mellan raderna har jag 4,5 meter. Platsen jag valt ut är gårdens bästa en liten väldränerad kulle närmast vägen. Äppelträden är ympade på grundstam B9 – en svagväxande stam som är härdig och tidigt ger frukt – men som kräver stöd eftersom den har grunda rötter.

Katja är härdigt till zon III, blommar i maj, mognar i september och kan lagras i flera månader. Det är en frisk sort med bra skörd – dessutom utmärkt till must och cider/fruktvin.

Här inspekterar jag två träd av sorten Katja – den som jag beställt mest av.
Här inspekterar jag två träd av sorten Katja – den som jag beställt mest av.

Rubinola är härdig till zon III (IV), blommar i maj, mognar i september/oktober . God aromatisk smak. Rubinola är en frisk sort som varit mycket populär i ekologisk odling eftersom den varit resistent mot skorv. Tyvärr har resistensen brutits i Europa så man kan inte längre räkna med det.

Santana är en relativt ny sort som ska vara skonsam mot äppelallergiker. Härdig till zon III och mognar i slutet på oktober. En av de bästa lagringssorterna som kan odlas över zon I. Relativt frisk sort med motståndskraft mot kräfta. Har varit resistent mot skorv men denna har brutits i södra Europa.

Utöver träden till äppelodlingen har jag beställt Åkerö på Mm111. Nu blev det Mm106 istället vilket innebär att de inte kommer att bli riktigt lika stora. Åkerö är Sörmlands landskapsäpple.

Nu väntar planteringen.

Dessa risknippen klarar förhoppningsvis natten utan att attackeras av trädgårdens bestar. Äppelodlingar trivs bäst utan hjortdjur.
Dessa risknippen klarar förhoppningsvis natten utan att attackeras av trädgårdens bestar. Äppelodlingar trivs bäst utan hjortdjur.

Fälla gammalt äppelträd

Det här äppelträdet stod på en bra och skyddad plats – men eftersom jag inte vill ta några risker med min äppelodling så valde jag att fälla det.
Det här äppelträdet stod på en bra och skyddad plats – men eftersom jag inte vill ta några risker med min äppelodling så valde jag att fälla det.

Gamla äppelträd ska man vara rädd om. Men ibland blir man tvungen att fälla dem av olika skäl. I mitt fall var det smittskydd som fällde avgörandet.

Om ett par månader får jag två hundra äppelträd till min nya odling. Under ett par års tid har jag förberett marken där de ska stå. Jag har påbörjat stängning runt gården för att hålla mina fiender – rådjur och hjortar – borta. Sista momentet tog jag itu med idag – att fälla det gamla Oranieäppleträdet.

Oraineträdet var svårt angripet av fruktträdskräfta. Inte bara ute på grenarna utan även nära själva stammen.
Oraineträdet var svårt angripet av fruktträdskräfta. Inte bara ute på grenarna utan även nära själva stammen.

Trädet har burit dåligt med frukt under de år jag bott här och dessutom var det på väg att växa upp i kraftledningen till gården. Men det var inte skäl nog att fälla det. Vad jag inte kunde leva med var att det var svårt angripet av fruktträdskräfta. Att spara ett gammalt angripet träd tjugo meter från en nyetablerat odling skulle vara att utmana ödet.

Det tog en kvart att fälla trädet. Riset kommer jag att bränna och de grövre delarna hamnar i vedskjulet. För att säkra marken från sporer kommer jag att fräsa marken där trädet stått och sen lägga på ny jord så att sporerna får minsta möjliga chans att överleva.

Trädet hade står där i kanske 50 år – men med hjälp av motorsåg var det snabbt bara ris och ved. Sorgligt, men nödvändigt.
Trädet hade står där i kanske 50 år – men med hjälp av motorsåg var det snabbt bara ris och ved. Sorgligt, men nödvändigt.