Annons

Vår! Bina har vaknat

Första bina för i år såg jag igår på Internationella kvinnodagen. Inte mer än rätt eftersom samhällena så här års uteslutande består av honor. Drönarna slängde de ut i höstas eftersom de fullgjort sin avelsplikt.
Första bina för i år såg jag igår på Internationella kvinnodagen. Inte mer än rätt eftersom samhällena så här års uteslutande består av honor. Drönarna slängde de ut i höstas efter att de fullgjort sin avelsplikt.

Solen skiner och temperaturen stiger. När jag sågade ved igår upptäckte jag årets första bin och idag var det full fart när jag var nere vid kuporna.

Snödropparna har kommit och även om de inte har mycket att ge så är där fullt av bin. Samma sak i bland sågspånet på vedbacken. Man kan tro att en hård vinter är den värsta tiden för bina men det är nu de lever farligt.

När värmen stiger och dagarna blir längre blir det fart i kuporna. Drottningen börjar lägga ägg för att få en bra start på säsongen och då ökar foderförbrukningen i kuporna drastiskt. Under vintern håller de sig lugna och äter mest för att hålla värmen men när aktiviteten ökar finns det risk för svält.

Än så länge finns det nästan inget att hämta för bina. Sälgen brukar vara bland det först viktiga tillskottet för bina men än så länge finns här bara snödroppar för mina flitiga arbetare. Och de innehåller inga stora mängder av vare sig pollen eller nektar.

Hur många bin kan du se? De första bina som börjar jobba i år tar den näring de kan hitta. Men de är inte lätta att se bland sågspånet.
Hur många bin kan du se? Själv kan jag se sju, men det kan finnas fler. De första bina som börjar jobba i år tar den näring de kan hitta. Men de är inte lätta att se bland sågspånet.
Annons

Katterna går dit de vill

På väg upp till förrådet på andra våningen mötte jag Marlon.
På väg upp till förrådet på andra våningen mötte jag Marlon.

Det är bara att inse – Marlon och von Dallas hittar bättre här på gården än jag. Förra sommaren slungade jag honung i ett rum i ladugården. Det tog mig flera timmar att göra rummet bitätt – slarvar man med det så kan man få problem när bina vill hämta tillbaka honungen. När jag gick in där idag så var båda katterna där – bitätt är inte kattät.

För trodde jag att katterna blivit inlåsta och varit där länge. Men jag brukar alltid kolla innan jag stänger dörren så de inte slunkit in. Insåg sen att katterna var inne och åt i morse. Jag brukar försöka räkna in dem varje dag så jag vet att båda är ok. Inte för att det är mycket att göra åt saken om de inte dyker upp, men det känns bra att veta det i alla fall.

En stängd dörr betyder inte så mycket. Trodde det här rummet där jag har frysar och mitt burkförråd var djursäkert – inte för von Dallas i alla fall.
En stängd dörr betyder inte så mycket. Trodde det här rummet där jag har frysar och mitt burkförråd var djursäkert – inte för von Dallas i alla fall.

Katterna har alltså hittat egna vägar i ladugården. Visste sen tidigare att de med förkärlek ger sig in i dolda utrymmen. När jag snickrar kan de ligga uppe på takbjälkarna – eller sticka ut huvudet genom ett hål högt uppe på väggen. De springer gärna på stockarna inne i väggarna eller ner under golvet. Ladugården är deras hemmaplan.

Så min gissning är att de springer inne i väggarna och har hittat någon öppning in i mitt bitäta rum. En öppning som inte bina kände till. Jag får se hur det blir med det framåt. Ett av alla mina projekt är att isolera rummet för att kunna använda det som lager. Kanske, kanske hindrar det även katterna att ta sig in.

Annons

11 faror i den svenska sommaren

Några gånger per år passerar älgar över gården. Ståtliga – men jag behandlar dem försiktigare än hjortar och rådjur.
Några gånger per år passerar älgar över gården. Ståtliga – men jag behandlar dem med större respekt än hjortar och rådjur.

Vi lever i ett förhållandevis harmlöst land på många sätt. Men det finns varelser som rör sig i sommarnatten. Varelser som kan och i vissa fall vill attackera dig. Här är en sammanställning av elva risker vi måste leva med. Rangordnade bakifrån utifrån sannolikheten att bli angripen och konsekvenserna av en attack.

11. Fjärsing

Fjärsingen kommer längst ner på listan över faror i den svenska sommaren. Ett stick är ytterst obehagligt men man kan bara drabbas i specifika situationer och vid saltvatten.

Många vet inte vad en fjärsing är. Men den som en gång blivit stucken kommer aldrig att glömma det. Fjärsingen är vår enda riktigt giftiga fisk och lever oftast nedbäddad i bottensanden, men eftersom den för det mesta håller till på mer än två meters djup är det sällsynt att badande sticker sig på de uppstickande taggarna. De som drabbas är oftast fiskare som fått en fjärsing i nätet och blir stungna när de ska plocka bort den. Rejäla handskar kan skydda men det är inte lätt att hantera en sprattlande fisk med utstickande giftspjut.

Om du blir stucken: Ett stick av en fjärsing gör mycket ont. Huden runt sticket kan svullna upp och missfärgas. Smärtan kan sitta i under ett dygn eller mer och svullnaden kan finnas kvar betydligt längre. Det första man ska göra vid ett stick är att sänka ner den stungna kroppsdelen i riktigt varmt vatten. Gamla böcker säger att vattnet ska vara så varmt att smärtan från vattnet är värre än sticket men så extrem behöver man inte vara. Värmen bryter ner fjärsingens gift och man håller kroppsdelen i vattnet i en halvtimme till en timme eller tills smärtan gått över. Försök få ut resterna av taggen eftersom skadan lätt blir infekterad. Om du blir allmänpåverkad: huvudvärk, illamående frossa och svettningar ska du söka vård på vårdcentral eller akutmottagning.


Vill du läsa mer om livet på landet? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


10. Brännmaneter

Att bli bränd av en manet har många råkat ut för. Men brännmaneter finns bara i saltvatten och även om det är obehagligt är det inte farligt.

Det finns två sorters brännmaneter i svenska vatten, blå och röda. Lyckligtvis är ingen av dem dödlig. Maneterna förekommer sporadiskt på västkusten och ibland ända ner till skånes sydkust. När strömmar och förutsättningar i övrigt är gynnsamma kan de bilda stora stim.

Om du blir bränd: Skölj med saltvatten – något som nästan alltid finns tillgängligt när det handlar om brännmaneter. En gammal myt säger att man ska kissa på brännskadan – gör det om du vill – men saltvatten fungerar lika bra. Gnugga inte eftersom du då kan utlösa fler nässelceller och förvärra skadan. Det som inte går att skölja bort kan man skrapa bort med kanten på ett kreditkort.

Varje år blir flera hundra människor attackerade av hundar och måste söka vård. Men eftersom det finns 700000 hundar i landet måste risken ända anses vara relativt liten. (Hunden på bilden har aldrig attackerat någon.)
Varje år blir flera hundra människor attackerade av hundar och måste söka vård. Men eftersom det finns 700000 hundar i landet måste risken ända anses vara relativt liten. (Hunden på bilden har aldrig attackerat någon.)

9. Stora rovdjur

De stora rovdjuren kan döda och ställa till med mycket skada. Men risken att bli drabbad är mycket liten och finns praktiskt taget bara på platser där man redan är medveten om att det finns rovdjur. 

Av de stora svenska rovdjuren är det bara björn och varg som attackerar människor. Det sker drygt en björnattack om året i Sverige och ibland har de dödlig utgång. Ofta är en hund inblandad som retat upp björnen och sedan tar skydd hos matte eller husse. Björnar kan också attackera för att skydda sina ungar, sitt byte eller om de blir överraskade. Ofta gör björnen en skenattack för att skrämma bort dig. De flesta björnmöten är bara björnen medveten om eftersom han går undan långt innan du sett honom. men en skadeskjuten björn kan vara mycket farlig.

Vargen är ett rovdjur som utan problem kan döda en vuxen människa. Men av någon anledning är det mycket sällsynt att vargen väljer att göra det. Då handlar det nästan uteslutande om vargar som förlorat respekten för människor. Vargen har däremot inga problem med att döda hundar eller tamdjur.

Om du blir attackerad: Om du möter en björn – tala lugnt till den och backa undan. Gör björnen utfall kan du kasta ett klädesplagg på marken. Sannolikheten är då stor att björnen stannar för att undersöka plagget. Spring inte och klättra inte upp i ett träd, björnen både springer och klättrar bättre än du.

Om du möter en varg – kul för dig.

8. Vildsvin

Vildsvinen ökar kraftigt i Sverige och många är rädda för de stora grisarna. Men risken att bli attackerad är mycket liten så länge det inte rör sig om ett redan skadat vildsvin.

Vildsvin är fredliga varelser som är nöjda med att äta och att göra fler vildsvin. Rimliga krav på livet kan man tycka. Men de är samtidigt stora och kan försvara sig om de angrips. Jag känner inte till något fall där ett oskadat vildsvin attackerat en människa. Däremot vet jag flera fall där okopplade hundar dödats när de fått tillfälle att jaga vildsvin. Vildsvin är smarta och läraktiga och springer oftast bort från hunden men kan lägga sig i bakhåll och attackera hunden från sidan. Det finns ingen hund som går oskadd från en direktkontakt med ett 150-kilos broskbepansrat vildsvin med 15 centimeters vassa betar. Kloka hundar håller avstånd från vildsvin. Oskadda vildsvin attackerar inte människor men ett vildsvin som är skottskadat eller skadat efter en trafikolycka kommer alltid att vända om för att attackera en förföljande hund, och kan attackera en förföljande människa.

Om du blir angripen: Du ska undvika att bli angripen. Kör du på ett vildsvin, sitt kvar i bilen. Ska du förfölja ett skadat vildsvin, se till att du vet vad du gör.

7. Häst

Varje år skadas väldigt många människor av hästar. Men det är nästan uteslutande människor som rider som drabbas. Även om det är många skador så är riskerna kontrollerbara.

Varje år skadas över 12000 personer av hästar i Sverige. Det beror sannolikt inte så mycket på hästarnas illvilja som på att det är stora djur som hanteras mycket nära av människor. De flesta skadorna uppstår vid ridning men även hanteringen av hästen i stallet är ett riskmoment.

Om du rider: Känn både din egen och hästens kapacitet och var medveten om riskerna. Använd skyddsutrustning.

6. Hund

Risken att bli angripen av en hund finns i nästan hela landet. Men det är sällsynt att någon blir riktigt illa skadad. 

Människans bästa vän är kanske inte din vän. I Sverige leder flera hundra hundattacker varje år till att någon måste söka läkarvård. Men med tanke på att de finns över 700000 hundar i Sverige verkar merparten inte vara särskilt farliga. Antalet attacker i Sverige har ökat det senaste åren men allt pekar på att detta framförallt är ett ägarrelaterat problem.

Om du blir biten: Sök vård även om såret är litet eftersom infektionsrisken är stor.

Älgar är ståtliga men kan vara mycket aggressiva.
Älgar är ståtliga men kan vara mycket aggressiva.

5. Älg

Bland farorna i skog och mark är älgen ett av de största. Den är stor, oberäknelig och kan vara mycket aggressiv. Björnen dödar fler människor, men är långt ifrån lika oförutsägbar.

Älgen är vårt största hjortdjur och kan vara oberäknelig. Brunstande tjurar (september/oktober) och ko med kalv kan vara aggressiva. Älgen kan attackera nästan oprovocerat så håll dig undan. Om den lägger öronen bakåt och börjar rulla med ögonen så ska du passa dig. Det rapporteras årligen om älgattacker och flera dödsfall har inträffat.

Om du möter en älg: Håll avståndet. Det är inget tamdjur.

4. Huggorm

Varje år drabbas hundratals människor av huggormsbett. Det är mycket sällan dödligt, men du kan drabbas utan förvarning om du råkar trampa på ormen.

Vi har tre sorters ormar i den svenska naturen: snok, hasselsnok och huggorm. En del tror att kopparödlan är en orm, men den ser bara ut som en sådan. Av de svenska ormarna är det bara huggormen som är giftig. Huggormen kan bitas om du trampar på den eller om den känner sig hotad. Ett par hundra människor blir huggormsbitna i Sverige varje år men dödsfall inträffar bara kanske vart tionde år.

Om du blir biten: Huggormsbett är praktiskt taget alltid ofarliga men reaktionen på bettet kan variera kraftigt beroende på var man blivit biten och hur mycket gift ormen sprutat in. Grundrådet vid huggormsbett är därför att alltid ta kontakt med giftinformationscentralen. Försök inte suga ut giftet eller snöra av den bitna kroppsdelen. Låt den som blivit biten vila.

Bin kan stickas – men de göra det bara i självförsvar. För att försvara sitt hem eller sitt liv.
Bin kan stickas – men de göra det bara i självförsvar. För att försvara sitt hem eller sitt liv.

3. Stickande insekter

Stickande insekter placerar sig högre än huggorm enbart på grund av deras stora antal. Insekterna är sällan aggressiva om de inte hotas.

Bin, getingar och humlor har en gadd som de använder om de själva eller deras bon blir angripna. När de är ute och samlar föda har de inget som helst intresse av att stickas – men gör det om deras liv är i fara.

Bin har till exempel en hullingförsedd gadd som fastnar när de sticker. Biet dör när det har stuckit och offrar inte sitt liv bara för att vara taskig mot dig. Getingar kan däremot stickas flera gånger och kan därför vara mer liberala när det gäller att bedöma om du är ett hot. Men inte heller för dessa är du ett prioriterat mål. Humlorna är de minst aggressiva av de stickande insekterna. Men blir de klämda så försvarar de sig eller om deras bo hotas.

Om du blir stucken: Humlorna har ett mildare gift och den brännande känslan går snart över. Men bi- och getingstick kan kännas rejält. Farligheten är oftast överdriven. En frisk vuxen person utan allergier kan klara flera hundra stick utan att ta allvarlig skada. Men blir du allmänpåverkad så ta kontakt med sjukvårdsupplysningen.

2. Människoätande djur

Bland de faror man kan utsättas för i den svenska sommaren är de människoätande djuren ett av de största. Konsekvenserna är inte allvarliga med attackerna är så vanliga att du inte kan känna dig säker någonstans under sommaren.

Myggor, bromsar, knott och fästingar ansvarar för miljontals attacker mot människor varje år. Lyckligtvis begränsar sig följderna oftast till en övergående klåda. De här djuren är nästan de enda varelser som frivilligt söker upp människor för att skada dem. Myggolja och ljus klädsel kan göra dig mindre lockande för blodsugarna. Fästingbett orsakar varje år runt 200 fall av TBE vilket i enstaka fall kan leda till döden. Får man ofta fästingar bör man vaccinera sig mot TBE.

Om du blir stucken: Angrepp från myggor, knott och bromsar ger praktiskt taget aldrig några betående men. Lindra klådan med kylbalsam eller kallt vatten. Om klådan är mycket besvärlig kan man använda en receptfri hydrokortisonkräm. Fästingar bör man plocka bort så fort som möjligt, helst inom ett dygn. Om rodnaden runt bettet finns kvar efter en vecka eller om man blir allmänt sjuk ett par dagar efter bettet bör man ta kontakt med vårdcentralen eller sjukvårdsupplysningen.

1. Svenska män

Den största av alla faror i Sverige är den svenska mannen. Du kan stöta på honom nästan var som helst. Varje år attackeras tiotusentals personer i Sverige och många dödas.

Den farligaste varelsen i sommarsverige är den svenske mannen. Varje år står han för tiotusentals attacker. (Mannen på bilden har aldrig attackerat någon.)
Den farligaste varelsen i sommarsverige är den svenske mannen. Varje år står han för tiotusentals attacker. (Mannen på bilden har aldrig attackerat någon.)

Människor kan vara oberäkneliga och i synnerhet berusade svenska män. Andra män – och kvinnor – kan naturligtvis också innebära faror för liv och lem men blir du attackerad i Sverige är sannolikheten stor att det är av en svensk man. Förra året drabbades över 80000 personer av människoattacker i Sverige. Majoriteten – både bland offer och förövare – var svenska män. 87 personer dödades samma år av människor. De flesta svenska männen är fredliga – precis som vildsvin – men vissa har en tendens till att se oförätter i vardagliga situationer och kan då bli mycket farliga. Möter du en svensk man med tendenser till att bli hysterisk och tappa självkontrollen i trafiken, i busskön eller på krogen så håll avståndet. Undvik ögonkontakt, tala inte med honom och rör inte vid honom. Inled framförallt inte någon relation med honom.

Om du blir attackerad: Gör en polisanmälan.

(Din lista kan se annorlunda ut beroende på personliga erfarenheter, fritidsintressen och geografiska förutsättningar.)

Dags att utöka biodlingen

Efter att ha fått lite rök kröp bina ner. Tunga och bra lådor med mycket bin.
Efter att ha fått lite rök kröp bina ner. Tunga och bra lådor med mycket bin.

Det har varit bra fart på bina trots det kyliga vädret. Idag gick jag igenom kuporna, satta skattlåda på två samhällen och delade två. Den lite svagare C-kupan hade dött ut.

Testar mina nya frigolitlåtdor som skattlådor i år. Tror att det kan spara ryggen endel.
Testar mina nya frigolitlåtdor som skattlådor i år. Tror att det kan spara ryggen endel.

A-kupan Bra fart på bina. De har varit lite argsinta av sig men med fungerande pust var det inga problem att gå igenom kupan. Bra yngelsättning och båda lådorna fulla med bin. Lade på spärrgaller och tredje lådan.

B-kupan Snälla och fromma bin. Gott om yngel och båda lådorna fulla med bin. Delade samhället: Hälften kvar i B-kupan tillsammans med en ny låda med utbyggda ramar. Andra hälften heter numera F-kupan.

C-kupan Samhället dött, trots att det finns hyfsat med både honung och pollen. Gott om yngel var det också men det satt döda bin lite varstans på mellanväggarna. Inga mängder dock. Lyfte undan hela samhället för att inte blanda ihop det med de andra kuporna.

D-kupan fick också en skattlåda.
D-kupan fick också en skattlåda.

D-kupan Den svärm jag sköt ner från björken. Starkt samhälle med bra tillväxt. Satte på spärrgaller och en skattlåda med hälften utbyggda ramar.

E-kupan  En av förra årets fångade svärmar. Bra fart i kupan och fullt med bin, yngel och mat. Delade samhället och den nya delen är numera G-kupan. Båda fick en andra låda med utbyggda ramar.

F-kupan Delat samhälle på två lådor från B-kupan. En låda med bin, yngelceller och mat och en låda utbyggda ramar.

G-kupan består av hälften av bina från C. Kom på att jag inte hade tak så det räckte, em garderobshylla får duga så länge.
G-kupan består av hälften av bina från E. Kom på att jag inte hade tak så det räckte, em garderobshylla får duga så länge.

G-kupan Den nya delen från E är numera G-kupan. Båda fick en andra låda med utbyggda ramar.

Sticklingar förberedda

Har bestämt mig för att utöka beståndet av salix. Alla sorter som sälg, pil och vide är viktiga för bina eftersom de är bland de första växterna som blommar på våren. Så nu har jag varit ute och samlat sticklingar.

Helst ska man ta sticklingar av hanplantor – de som har gult frömjöl i blommorna – eftersom de producerar både nektar och pollen. Men så här års är det inte lätt att skilja plantorna åt. Så jag kommer nog att ta en ny runda med sekatören när blomningen är igång.

Långa sticklingar

En bunt med sticklingar från pil väntar på våren. För att de inte ska torka ut har jag grävt ner dem i snön.
En bunt med sticklingar från pil väntar på våren. För att de inte ska torka ut har jag grävt ner dem i snön.

Salix är en av de växter som är lättast att föröka med sticklingar. I princip kan man sätta dem när som helst på året men att klippa på vintern och plantera på våren är säkrast. Jag klippte mina sticklingar från en gammal pil som står nedanför växthuset. Det var drygt meterlånga årsskott från ovansidan av ett gammalt snöbrott från förra vintern. Salix har massor av livskraft och pilen skjuter nya skott från varenda avbruten gren så länge det finns någon kontakt med rötterna. Klippte sedan ner sticklingarna till ungefär 40 cm längd. Nu får de ligga till sig i snön för att inte torka ut.

Hönsmat

Gjorde att försök att skapa en liten hydda av sticklingar för hönsen i somras. Och visst grodde de. Det kom nya skott från nästan alla sticklingar. Tyvärr var hönsen mycket intresserade av vart enda blad som slog ut så de fick aldrig någon riktig chans. Men vem vet – de kanske tar fart till våren igen. Annars är det bara att göra ett nytt försök och kanske inhägna det den här gången.

Biskärm av salix

Jag planerar att sätta mina sticklingar som en skärm för bina. Eftersom stigen runt dammen passerar förbi kuporna så blir det mindre provocerande om det finns en liten skärm för eventuella vandrare att gömma sig bakom. Inte för att mina bin är över sig aggressiva men det kommer att ge mig lite friare tyglar att placera ut nya kupor om jag inte behöver bekymra mig över skyddsområden.

Första honungen skördad

Första ramarna skördade men bina fortsätter samla. Här på min honungsfacelia som jag sådde just för det ändamålet.
Första ramarna skördade men bina fortsätter samla. Här på min honungsfacelia som jag sådde just för det ändamålet.

Har gjort en första testkörning med nya slungan. Körde bara fyra ramar men det mesta verkar fungera. Har bara lite problem med obalans.

Kommer inte riktigt ihåg hur man täcker av ramarna på bästa sätt så jag har fått prova mig fram. Skrapa eller gaffla med avtäckningsgaffeln, det är frågan. Har sett filmer med båda varianterna på Youtube.

Tappade två burkar ännu inte kristalliserad honung, bara för att jag kunde
Tappade två burkar ännu inte kristalliserad honung, bara för att jag kunde

Det blev gafflande till slut i alla fall. Krävs lite träning för att köra gaffeln precis under locken på cellerna bara. Körde bara fyra ramar men det blev några kilo honung i alla fall.

Den står nu i en hink för att kristalliseras men jag kunde inte låta bli att tappa upp ett par burkar med riktigt färsk honung i alla fall.

Ännu en svärm

Svärmen satte sig fyra meter upp i en gran. Vi följde den 500 meter genom skogen. Först jag, sedan hunden och sist min systerdotter.
Svärmen satte sig fyra meter upp i en gran. Vi följde den 500 meter genom skogen. Först jag, sedan hunden och sist min systerdotter. Till slut fick jag fast den och har nu fem samhällen.

Det var en ren tillfällighet att vi hörde den andra svärmen. Det var ett litet moln av bin över växthuset och vi fick följa svärmen 500 meter in i skogen innan drottningen behagade sätta sig.

Till slut landade hon fyra meter upp i en gran. Det var bara att avbryta arbetet med hönshuset och hämta stege, grensåg, skattlådor, sekatör, såg etc etc och släpa ut allt i skogen.

När jag väl lyckats få upp stegen nådde jag svärmen precis med grensågen. Som vanligt såg jag nästan ingenting i grenverket. Så plötsligt dånade det till och jag fick några tusen bin i huvudet. Men drottningen höll sig kvar.

Försökte först skaka ner svärmen, men drottningen var seg. Först när jag sågade av hennes gren fick jag ner svärmen på marken.

Första försöket att få in drottningen i lådan misslyckades och när vi kom tillbaka efter en halvtimme hängde hela svärmen på utsidan. Då skopade jag försiktigt ner så många bin jag kunde i lådan och la på spärrgallret. Efter ytterligare en halvtimme var svärmen fast.

Fick hjälp av grannen som haft bin tidigare och vi gick igenom det tredje samhället som inte svärmat ännu. Massor av bin och vi skar bort flera svärmceller, så nu ska de förhoppningsvis hålla sig lugna över midsommar i alla fall.

Trodde i min enfald att biodling var ett rofyllt projekt. Men det var många år sedan jag klättrade så mycket i träd- Och aldrig tidigare i heltäckande dräkt och med tusentals bin cirklande runt mig. Hoppas det blir lite lugnare framöver, hoppas…

Sextitusen nya djur till gården

"En som har sextitusen bin och en estancia som är förfärligt fin. Han har en prisbelönt hund, har har traktor, höns och vin. Och han dansar underbar tango." ( Det sista är inte helt med sanningen överensstämmande.)
”En som har sextitusen bin och en estancia som är förfärligt fin. Han har en prisbelönt hund, har har traktor, höns och vin. Och han dansar underbar tango.” ( Det sista är inte helt med sanningen överensstämmande.)

Halv sex i morse steg jag upp. Rastade hunden och åkte iväg för att hämta tre samhällen med bin.

Normalt brukar man få en låda med tio ramar men de samhällen jag fick var väl utvecklade och jag fick sätta på en andra låda direkt för att få plats med alla bin och yngel.

Det blev en hel del surrande när vi flyttade över ramarna – bina var inte helt förtjusta i att flytta. Men som bifarbrorn som var med sa: De flaxar bara lite.

Fick också rådet att om det plötsligt skulle bli mörkt – om alla bina blev ilskna på en gång och flög upp – så ska man bara stå helt stilla tills de lugnar ner sig.

I morgon åker tredje lådan på kuporna.

Ägg och bin beställda

I slutet på april kommer de första djuren att anlända till gården. Typ. Tjugo kläckägg ska hämtas och läggas i kläckmaskin. Så tre veckor senare får jag se om det hoppar fram några kycklingar.

Har också blivit lovad tre bisamhällen så det känns som om jag börjar komma igång nu.