Annons

Mina örter: Citronmeliss

Nu har jag sjuttio små plantor med citronmeliss som är på väg ut i fält. Planen är att göra en liten häck av dem i ett bra läge.
Nu har jag sjuttio små plantor med citronmeliss som är på väg ut i fält. Planen är att göra en liten häck av dem i ett bra läge.

Jag har många goda och smakliga örter på gården, men kommer det till fräschhet och friskhet finns det ingen som slår citronmeliss.

Citronmeliss (Melissa officinalis) är härdig i stora delar av landet bara den får stå hyfsat skyddat och väldränerat. Höjden kan variera men runt en halvmeter är vanligt. Har den väl etablerat sig är den dessutom hyfsat konkurrenskraftig mot ogräs.

 

Hitta Hjärtansfröjden – i min övergivna kryddträdgård kommer citronmelissen troget tillbaka bland allt ogräs.
Hitta Hjärtansfröjden – i min övergivna kryddträdgård kommer citronmelissen troget tillbaka bland allt ogräs.

Jag har en citronmeliss som jag planterade för flera år sedan och nu växer i ett övergivet land bland nässlor och skräppa. Ändå går den att skörda varje år och den kommer troget tillbaka.

Jag brukar använda den i alla rätter där man vill ha lite citrussmak och friskhet. I yoghurtsåser, majonäs, sockerkakor och till kyckling fisk och skaldjur. En favorit är iste på citronmeliss:

  1. Koka upp två liter vatten med 1 dl socker.
  2. När det börjar svalna lägger du i en deciliter hackad citronmeliss, lika mycket grönmynta och slutligen saften av två limefrukter. Låt det dra i kylen över natten och nästa dag silar du drycken och serverar med is i.
De är små men livskraftiga mina små frösådda citronmelisser.
De är små men livskraftiga mina små frösådda citronmelisser.

Citronmeliss kan skördas under hela säsongen och kan också torkas vid låg temperatur. Smaken är bäst innan blomningen, men låt gärna plantorna gå i blom ändå. Även om blommorna är små och oansenliga är det mycket uppskattade av bina och den har en lång blomning – från juli till september.

Om man odlar den som ettårig får man bäst skörd på lerig jord, men övervintringen blir bättre på lättare jordar. Citronmelissen är flerårig men efter fyra–fem år är det dags att dela plantorna.

Den är också en gammal läkeväxt som namnet antyder och ansågs verka lugnande på hjärtat och dämpa oro. Den kallas också för Hjärtansfröjd och användes medicinskt som brännvinskrydda.

Annons

Gräsmatta – en månad efter sådd

På lite håll ser det jämngrönt ut men det kommer att tar lite tid innan en gräsmatta är riktigt etablerad,
På lite håll ser det jämngrönt ut men det kommer att tar lite tid innan en gräsmatta är riktigt etablerad,

För en månad sedan – i början av maj – sådde jag det som ska bli min största gräsmatta. Nu har gräset kommit upp och om någon vecka är det dags för en första klippning.

Nysått gräs är känsligt för torka så jag har kört spridarna i omgångar. Lyckligtvis fick vi en rejäl åskskur i förra veckan – 3,5 mm på tio minuter – så marken har hållit sig hyfsat fuktig. Men det skadar inte att komplettera på de områden där jorden börjar torka ut.

 

De längre grässtråna är kvickrot och sen kommer timotej, rajgräs, vitklöver, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel. Plus ett antal självsådda fröer.
De längre grässtråna är kvickrot och sen kommer timotej, rajgräs, vitklöver, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel. Plus ett antal självsådda fröer.

Som jag förutspådde har kvickroten kommit tillbaka  snabbt men jag är inte särskilt orolig. När jag börjar klippa regelbundet kommer de ädlare gräsen att konkurrera ut den. Samma sak med ett antal skräppor som tittat upp.

Lite värre är det med maskrosorna – men eftersom det bara är ett tiotal är det snabbt gjort att kapa roten med spaden. För säkerhets skull gör jag samma sak med skräppan.

Ett värre ogräs i en gräsmatta är åkertistel. Stor blir den aldrig men den är anpassningsbar och kan nöja sig med att bilda små rosetter i gräsmattan som sticker i barfota fötter.

Maskrosor och skräppa får sig ett stick av spaden när jag passerar.
Maskrosor och skräppa får sig ett stick av spaden när jag passerar.

Att själv så sin gräsmatta är det absolut billigaste sättet. Särskilt om man köper gräsfrö från företag som säljer till jordbruk.

Förarbetet är det som är mest slitigt. Vet inte hur mycket sten jag har släpat ut. Hade jag varit rik hade jag skaffat en stennedläggningsfräs. Det är en traktordriven fräs som lägger ner alla stenar och rötter någon decimeter under jorden och lämnar en färdig såbädd efter sig. Den går också att kombinera med en sålåda så att allt går i ett moment.

Nu har jag släpat sten för hand istället och det projektet är fortfarande inte avslutat. När marken sätter sig kommer det upp nya stenar, men några mängder blir det aldrig. Bara att efterplocka lite pö om pö.

Samma gräsmatta för en månad sedan.
Samma gräsmatta för en månad sedan.

 

Annons

Nationaldagen 2016

Nationaldagen 2016 firades med flagghissning, hönsmatning och kycklingmackor med potatissallad,
Nationaldagen 2016 firades med flagghissning, hönsmatning och kycklingmackor med potatissallad,

När flaggan ändå var uppe, solen sken och gräset var grönt passade jag på att ta lite nya bilder av gården. Ett bra sätt att fira nationaldagen.

Passade också på att ta några nya bilder med utsikt över dammen. Men ska de blir riktigt bra behöver jag en vidvinkel om jag ska ta dem med systemkameran. Får blir några försök med telefonen istället.
Passade också på att ta några nya bilder med utsikt över dammen. Men ska de blir riktigt bra behöver jag en vidvinkel om jag ska ta dem med systemkameran. Får blir några försök med telefonen istället.

 

En bild över den framtida äppelodlingen, gräset kommer bra och snart kommer jag att göra punktinsatser mot överlevande skräppor och tistlar.
En bild över den framtida äppelodlingen, gräset kommer bra och snart kommer jag att göra punktinsatser mot överlevande skräppor och tistlar.
Och avslutningsvis en bild på gården från gärdena. Den enda jag kunde önska mer av den här dagen var lite vid som höll ut flaggan.
Och avslutningsvis en bild på gården från gärdena. Den enda jag kunde önska mer av den här dagen var lite vid som höll ut flaggan.

 

 

 

Dags för näckrosor

De första näckrosbladen har letat sig upp till ytan, omgivna av myggor och skräddare.
De första näckrosbladen har letat sig upp till ytan, omgivna av myggor och skräddare.

Nu i början på juni har näckrosbladen kommit upp till ytan, dessutom har jag upptäckt en ny växt i dammen.

För ett par år sedan planterade jag in näckrosor i dammen, ännu ett inslag som inte gör annan nytta än att vara fina. De verkar trivas i alla fall och båda plantorna blommade förra året.

Kan det här vara svärdslilja? Vackra är de i alla fall.
Kan det här vara svärdslilja? Vackra är de i alla fall.

Nu hoppas jag bara de ska sprida sig eftersom de både är vackra och verkar vara ett tillhåll för både fiskar och insekter. Vad kräftorna tycker om dem vet jag inte – men ännu så vet jag inte om jag har några kräftor…

Jag har upptäckt ett nytt inslag i dammen som jag tror är svärdsliljor.  Inget jag själv planterat in  – de verkar ha tagit sig hit på egen hand. Trevliga att se på, men jag hoppas att det inte är en typ av växt som blir ett problem med tiden.

Det är bara att avvakta och se.

 

Stängsling del 1: Hörnstolpar

Första hörnstolpen är på plats. Egentligen hade jag velat ha den en meter längre ut – men att sätta stolpen genom ett gammalt stenröse kändes lite väl...
Första hörnstolpen är på plats. Egentligen hade jag velat ha den en meter längre ut – men att sätta stolpen genom ett gammalt stenröse kändes lite väl…

Nu har jag dragit igång sommarens stora projekt: Stängsling av gården för att hålla hjortarna ute. Första projektet är att sätta hörnstolparna.

Inte för att jag är klar med alla andra projekt, men fördelen med att sköta sig själv är att det är jag som bestämmer. Och idag ville jag stängsla.

 

Hörnstolparna är det viktigaste momentet vid stängsling. Om en stolpe i mitten av staketet ger sig blir den bara hängande – men hörnstolparna måste sitta som berget. För att stängslet ska bli effektivt måste det vara hårt sträckt – helst så att den ilsken älg bara studsar om han springer in i det. Och då är det hörnstolparna som tar lasten.

Det blev inte bara hörnstolpar – den här står i mitten av en hundrameterssträcka. Stängsling av långa sträckor kan behöva stabiliseras.
Det blev inte bara hörnstolpar – den här står i mitten av en hundrameterssträcka. Stängsling av långa sträckor kan behöva stabiliseras.

Som hörnstolpar har jag valt 3-metersstolpar med 12 cm diameter. Först borrar jag ett en meter djupt hål med jordborren och sen sätter jag ner stolpen mot den vägg som är bort från belastningen. Sen måste man rikta stolpen noggrant. Står den inte i våg blir det svårt att få bra sträckning i stängslet.

Sen kommer första hemligheten med att få bra förankrade stolpar. Man återfyller bara lite jord i taget och packar den hårt i botten på hålet. Det tar lite tid, men blir stabilt.

När man har en decimeter kvar till jordytan tar man en paus och gräver ner en planka på tvären i dragriktningen för att sprida lasten och minska risken att stolpen rör sig. Sen är det bara att fylla på resten av jorden. Lägg på lite extra så att det blir en liten kulle vid stolpen – då blir vattnet inte stående där.

Strävorna fasas in i stolparna så att belastningen inte hamnar på skruvarna.
Strävorna fasas in i stolparna så att belastningen inte hamnar på skruvarna.

De mest utsatta stolparna får dessutom strävor i dragriktningen.  De stöttas vid foten mot nästa stolpe och  de är snedkapade i övre ändan. Jag gör dessutom en infasning i stolpen så att belastningen inte kommer på skruvarna. Jag använder bara en skruv per stolpe och dess enda funktion är att hålla strävan i läge. Lasten tas upp av infasningen.

Och jag vet, man kan gjuta fast stolparna och använda maskiner. Men som alltid – jag jobbar med det jag har.