Annons

Kycklingdamm överallt

Lyckligtvis har jag plastat in sängen inför frösådderna. Men dammet ligger i ett kompakt lager och när jag flyttade ett odlingsbrätte såg man hur mycket det var.
Lyckligtvis har jag plastat in sängen inför frösådderna. Men dammet ligger i ett kompakt lager och när jag flyttade ett odlingsbrätte såg man hur mycket det var.

Eftersom jag har en ouppvärmd ladugård har jag den här gången väntat tre veckor med att flytta ut kycklingarna. Men att ha kycklingar inomhus har sitt pris…

Sänglampan har också fått sig en dos kycklingdamm.
Sänglampan har också fått sig en dos kycklingdamm.

Att det luktar kan man leva med, det är bara en fråga om att byta bottenmaterial ofta. Nu ligger ett tiotal välgödslade dagstidningar i komposten där de gör mest nytta.

Värre är allt damm som kycklingarna sprider om kring sig. Även höns dammar men jag har en känsla av att kycklingar är värre under den period när de ersätter dunet med fjädrar.

Det är ett lätt dammlager som lägger sig över allt. Eftersom jag har haft mina frösådder i samma rum trodde jag först att de drabbats av mögel – ända tills jag upptäckte att det var kycklingdamm som täckte odlingsbrättena.

Nu efter noggrann dammsugning har jag fått bort det värsta men man ska akta sig för att föda upp kycklingar i rum med mycket textiler. Det fina dammet drar sig inte för att tränga in överallt. In i byrålådor, i garderober och i praktiskt taget alla typer av förpackningar som delar rum med kycklingarna.

Så i fortsättningen går jag nog tillbaka till min gamla princip: Kycklingarna får en vecka inomhus – sen ska de ut.

Annons

Luftpump i damm på vintern?

Jag vågade mig ut på isen och hackade ett litet hål. Trots att vissa sajter skriver att man aldrig ska ta hål på isen. Men för att vara säker på att slangarna inte var frusna ville jag se om det bubblar när pumpen går. Och det gör det.
Jag vågade mig ut på isen och hackade ett litet hål. Trots att vissa sajter skriver att man aldrig ska ta hål på isen. Men för att vara säker på att slangarna inte var frusna ville jag se om det bubblar när pumpen går. Och det gör det.

I somras installerade jag en luftpump i min damm, men jag är osäker på om jag ska köra den även när det är vinter. Många olika bud på nätet.

När jag först slog på pumpen kunde jag inte se om det hände något under isen. Men eftersom den inte lät ansträngd och det inte pyste urkopplingarna ansåg jag att allt stod rätt till.
När jag först slog på pumpen kunde jag inte se om det hände något under isen. Men eftersom den inte lät ansträngd och det inte pyste urkopplingarna ansåg jag att allt stod rätt till.

Jag har en luftpump som ger runt 2 kbm/tim och som är ansluten till bottenluftare med sjunkande slang. Dammen innehåller ett antal guldfiskar (som jag inte är särskilt nogräknad med) och i höstas planterade jag in 200 flodkräftor (som jag är väldigt mån om). Dammen har en yta på drygt 300 kvm och har ett medeldjup på en meter och en djuphåla på drygt två meter. Bottenluftaren ligger på två meters djup. Mitt problem är att det är en del faktorer som ställs mot varandra.

Fördelar med luftpump på vintern

• bättre syresättning
utluftning av sumpgaser
• snabbare isfritt på våren

Nackdelar med luftpump på vintern

• En djupt liggande pump cirkulerar vattnet och kyler ner djuphålorna
• Pumpen orsakar strömmar under vattnet och fiskarna störs i vilan

De sajter jag läst talar mot varandra. En del tar bara upp fördelarna med luftpump. Andra bara nackdelarna. Det finns säkert fler skäl både för och emot, så tipsa mig gärna.

En del rekommenderar en mindre luftpump med relativt grunt liggande bottenluftare så man inte stör djuphålorna. Andra pumpar för vinterbruk flyter på ytan men har ett utblås som sträcker sig ner till botten.

Det är klart jag kan investera i fler luftpumpar, men frågan är om det är nödvändigt. Dessutom är det inget alternativ för mig denna vinter eftersom jag har den utrustning jag har och dammen är redan täckt med 8 cm is.

Pratade med kräftodlaren jag köpte mina flodkräftor ifrån och han kör sina pumpar någon timme varje dag i sina dammar. Kanske är en vettig kompromiss.

Så frågan är hur jag ska göra. Jag har en bra pump, och att köra den någon timme varje dag är lätt gjort. Men vad är bäst för fisk och kräftor? Luftpump på eller av? Tar tacksamt emot fler synpunkter.

Annons

Att bygga en stor damm

Efter ett och ett halvt år börjar dammen se riktigt fin ut. De problem som återstår är att komma tillrätta med vattenkvalitén, bygga en stabilare bro – och kräftorna förstås.
Efter ett och ett halvt år börjar dammen se riktigt fin ut. De problem som återstår är att komma tillrätta med vattenkvalitén, bygga en stabilare bro – och kräftorna förstås.

När jag flyttade hit till gården fanns det en liten träskmark med glasbjörkar, tuvor och vatten. I kanten på träsket hade tidigare generationer grävt en liten damm som brukade torkade ut på sommaren. Jag hade större ambitioner.

När jag flyttade hit fanns et en liten grund damm som torkade ut på somrarna.
När jag flyttade hit fanns det en liten grund damm som torkade ut på somrarna.

När jag avverkat träden som stod i träskmarken var det bara att invänta grävmaskinen. Jag hade varit i kontakt med länsstyrelsen och fått besked om att det inte krävdes tillstånd om så länge min damm inte påverkade existerande dikning. Skulle jag ha lagt dammen med anslutning till mitt gamla dike hade den däremot varit tillståndspliktig. Då hade det krävts samråd, miljökonsekvensbeskrivning etc etc Nu finns det dessutom ett undantag i reglerna om man ska odla fisk eller kräftor, då krävs heller inget tillstånd. Jag har dessutom hört från andra dammbyggare att samråden med länsstyrelsen kan vara knepiga – de ger i princip inga råd utan säger bara ”bygg – så kommer vi och pekar ut vad som blivit fel”. Men de jag pratat med kanske bara hade otur.

I november 2013, när dammen var nygrävd, såg det mest tragiskt ut. Men tminstone var den stor och djup vilket innebar potential.
I november 2013, när dammen var nygrävd, såg det mest tragiskt ut. Men åtminstone var den stor och djup vilket innebar potential.

Dammen grävdes i november 2013. Jag passade på när jag hade en grävmaskin här och det tog ungefär en dag för honom att gräva ut en närmare 400 kvm stor damm. Kostande för grävningen hamnade på runt 7000 kronor. Innan grävningen hade jag gjort en noggrann karta över min blivande damm, men i praktiken kom den knappt till användning. Ska man bygga hus är det noggrant med grävningen men för en damm är det bättre att anpassa sig till naturen. Jag visade var jag ville han skulle lägga massorna och sen fick han gräva fritt. En duktig grävmaskinist vet hur branta kanter han kan göra och enda förhållningsordern var att dammen skulle bli så stor och djup som möjligt. Kommer man till berggrund eller riktigt stora stenar är det bättre att gräva vidare åt ett annat håll.

Man bör tänka på var man ska lägga massorna. Det blir en hel del när man gräver en damm. Och har man morän blir det mycket sten.
Man bör tänka på var man ska lägga massorna. Det blir en hel del när man gräver en damm. Och har man morän blir det mycket sten.

Nu är den runt 350 kvadratmeter och har ett största djup på 2,5 meter. De tog några månader innan dammen var helt fylld.  men till slut låg vattennivån där den skulle. Det ligger ett gammalt dräneringsrör mellan diket och dammen vilket innebär att vårfloden hjälper till att fylla den, och så får man göra utan tillstånd. Planen är att bygga en brunn mellan dammen och diket som ska fungera som både påfyllning under vårfloden och överflödsavrinning. Man vill inte att dammen blir överfull och börjar rinna ut över vallarna, då kan den ta med si stora jordmassor.

Jag har ingen dammduk i dammen eftersom det skulle bli alldeles för dyrt. Istället tänkte jag avvakta och se hur tät den var. Och det har fungerat bra trots att dammen är byggd på morän. Hade den läckt föreslog grävmaskinisten att jag skulle köra hit några lastbilslass lera för att täta, men det har fungerat ändå.

Ett andpar flyttade hit redan första somrarna, men pga av rovdjurstrycket har draken tvingats skaffa nya fruar med jämna mellanrum.
Ett andpar flyttade hit redan första somrarna, men pga av rovdjurstrycket har draken tvingats skaffa nya fruar med jämna mellanrum.

Sommaren 2014 byggde jag en liten brygga i dammen för att kunna bada. Bottnen är ganska lerig och när kräftorna kommer vill man inte bli nupen i tårna. Jag har också planterat ut en del dammväxter. Många växter har vandrat in av sig själva, men viss ville jag särskilt ha. Som nitella och näckrosor, en för nytta och en för nöje. Djurlivet i dammen kom nästan direkt med insekter, ödlor, grodor och fåglar. Särskilt änderna har för med sig dramatik till gården. Jag har själv satt ut några guldfiskar för att få igång eko-systemet. Dessutom uppskattar bina att ha tillgång till vatten så nära kuporna.

De inplanterade guldfiskarna visade sig inte på månader efter att jag satt ut dem. Men de verkar vara välmående.
De inplanterade guldfiskarna visade sig inte på månader efter att jag satt ut dem. Men de verkar vara välmående.

Nu i vår har jag dessutom byggt en tillfällig bro ut till ön. Den var tänkt att bli permanent, men jag tror att det blir snyggare och säkrare med en bro av virke. Mina närmaste planer för dammen är att bygga ett vattenfilter för att få cirkulation och klarare vatten. Att köpa ett filter för en så här stor damm är inte överkomligt för mig. Men ett hembyggt filter är nog så bra om man hittar rätt ritningar.

Två näckrosor har jag planterat och både blommade försommaren. Får se hur de klarat vintern.
Två näckrosor har jag planterat och både blommade förra sommaren. Får se hur de klarat vintern.

1 maj 2015

Damm i regn. Det är min fasta övertygelse att dammen kommer att bli vackrare för varje år. Ännu är vattnet långt från kristallklart men jag tror det bara är en tidsfråga.
Damm i regn. Det är min fasta övertygelse att dammen kommer att bli vackrare för varje år. Ännu är vattnet långt från kristallklart men jag tror det bara är en tidsfråga.
En av mina strötulpaner håller till under päronträdet.
En av mina strötulpaner håller till under päronträdet.

En dag i regn. Något som vi inte sett mycket av här de senaste veckorna. När jag tittar tillbaka på 1 maj för ett år sedan verkar våren komma i ganska normal takt.

För ett år sedan hade jag precis plöjt fälten för första gången. Så jag ligger lite före i år. Bara att hoppas att jag lyckas behålla försprånget.

En flock med pingsliljor firar först maj vid trekammarbrunnen. Är det inte pingstliljor så rätta mig gärna.
En flock med pingsliljor firar först maj vid trekammarbrunnen. Är det inte pingstliljor så rätta mig gärna.
Pionerna är på god väg och jag hoppas på blommor om några veckor.
Pionerna är på god väg och jag hoppas på blommor om några veckor.

Guldfiskarna trivs i vårvärmen

Guldfiskarna leker och letar mat under nya timmerbron till ön. Jag brukar mata där numera eftersom jag hört att guldfiskar – även om de har en mycket liten hjärna – kan lära sig att komma om man vänjer dem vid mat på samma plats.
Guldfiskarna leker och letar mat under nya timmerbron till ön. Jag brukar mata där numera eftersom jag hört att guldfiskar – även om de har en mycket liten hjärna – kan lära sig att komma om man vänjer dem vid mat på samma plats.

Jag lovade tidigare att komma med bildbevis på guldfiskarnas överlevnad. Och nu när värmen i dammen stigit ytterligare har fiskarna inga problem med att visa upp sig i all sin prakt.

I den grunda viken på dammens sydsida flockas guldfisk av alla storlekar.
I den grunda viken på dammens sydsida flockas guldfisk av alla storlekar.

När jag skaffade guldfiskarna förra året köpte jag också en burk med guldfiskmat. Men eftersom de var fullständigt försvunna första månaderna blev det inget matat. Av deras tillväxt att döma klarar de sig bra på den mat de hittar i dammen. Mygglarver, insekter och växter. De har mer än dubblat sin storlek sen jag satte ut dem och dessutom börjat föröka sig och uppfylla dammen.

Enligt böckerna kan guldfiskar bli uppåt 40 centimeter om de får rätt förutsättningar. Ska bli spännande att se hur stora mina blir till slut.
Enligt böckerna kan guldfiskar bli uppåt 40 centimeter om de får rätt förutsättningar. Ska bli spännande att se hur stora mina blir till slut.

Guldfiskarna är en av mina mer lyckade satsningar här på gården. Ska bara se till att bygga en riktigt trevlig lite soffa man kan sitta på för att beskåda deras lek. De simmar fram och tillbaka, runt ön och upp i den grunda viken på sydsidan. Där bland grodrommen är det rena guldfiskstockningen.

Jag gissar att det är den varmaste delen av dammen just nu och att de njuter av värmen i det grunda vattnet. Eller så är det lek på gång. Har ingen aning om hur guldfiskarnas parningscykel ser ut i det vilda – förra året visade att det ännu i slutet på augusti kunde vara fullt med yngel. Men kanske faller de efterhand in i en mer naturlig rytm när de slipper akvarielivet.

Grodrom och skäckiga guldfiskar. Det är roligt att se vilka arvsanlag som faktiskt finns bland de tio helt röda fiskar som jag tog hit.
Grodrom och skäckiga guldfiskar. Det är roligt att se vilka arvsanlag som faktiskt finns bland de tio helt röda fiskar som jag tog hit.