Annons

Bredkaveldun – utmärkt för den lite större dammen

Jag tycker bredkaveldun är en riktigt vacker växt – men gör inte misstaget att ta in den för de vackra kolvarnas skull. I rumstemperatur är det en tidsfråga innan de exploderar och fyller hemmet med – kaveldun.
Jag tycker bredkaveldun är en riktigt vacker växt – men gör inte misstaget att ta in den för de vackra kolvarnas skull. I rumstemperatur är det en tidsfråga innan de exploderar och fyller hemmet med – kaveldun.

En del växter har jag medvetet planterat in i dammen. Andra har dykt upp spontant och bland de senare är bredkaveldun den mest spektakulära och lättast att känna igen.

I Sverige finns det två sorters kaveldun: bredkaveldun (Typha latifolia) och smalkaveldun (Typha angustifolia). De är några av landets vanligaste växter och det finns även sorter att köpa i dammbutiker om man vill ha lite snofsigare varianter med randiga blad och så. Själv nöjer jag mig med de vildväxande varianterna. De är lätta att känna igen på de bruna kolvarna och blir mellan en och två meter höga.

Följ mitt dammprojekt och livet på gården:

Bredkaveldun är en utmärkt vattenreningsväxt eftersom den tar upp mycket kväve ur vattnet. Den föredrar också lite grundare vatten än smalkaveldun vilket gör att den håller sig längs strandkanten. Men bäst lämpar den sig för naturdammar eftersom den kan växa igenom dammduk.

Bredkaveldun förbrukar mycket näring

Kaveldun förökar sig själv både genom fröer och genom rhizom. Vill du ha kaveldun i dammen är det enklast att bara gräva upp rötter ut bottenlagret och plantera dem där du vill ha dem. De vill ha mycket näring men det brukar sällan vara ett problem i en damm med fiskar och har de väl fått fäste och trivs så sköter de sig själva. En del brukar varna för att den kan bli för invasiv men det här man mest från såna som inte ser alla användningsområden.

Ett bestånd av kaveldun kan vara en klon. När det förökas genom rhizom så är alla växterna genetiskt identiska.
Ett bestånd av kaveldun kan vara en klon. När det förökas genom rhizom så är alla växterna genetiskt identiska.

Båda sorterna kaveldun är riktiga nyttoväxter. Historiskt har bladen använts till att fläta rep och dreva träkonstruktioner. Vill man göra rep så ska bladen först torkas och sen blötläggas. Dunet från kolvarna har också använts för att stoppa kuddar  men då bör man blanda upp det med dun och fjädrar från fåglar för att det inte ska klumpa ihop sig.

Det går också att samla pollen från kaveldun. Ovanför den bruna kolven sitter de mindre hanblommorna och i slutet på juni avger de stora mängder pollen som går att blanda ut med mjöl vid bakning. Det går att skaka ner pollen i en djup skål eller ännu enklare trä en påse över kolven och knacka på den. Det går ganska fort att samla in.

Rötterna är också ätliga

Rötterna är också ätliga och innehåller mycket kolhydrater. De får att gräva upp och skala med händerna och kan ätas råa i en nödsituation. Ännu bättre är att steka eller grilla den kladdiga inre massan. Se bara till att det är kaveldun du plockar eftersom den kan förväxlas med den giftiga svärdsliljan. Du ser skillnad dels genom tvärsnittet på bladen som hos kaveldunet är halvmåneformat – svärdsliljans blad har inte ett böjt tvärsnitt. Dels genom att kaveldunets rötter är lätta att ska med händerna – svärdsliljans rötter kräver nästan alltid redskap.

Mitt främsta skäl till att ha bredkaveldun är dess vattenrenande egenskaper.  I mitt pågående (avstannade) projekt med ett våtmarksfilter till dammen är det därför en av de växter jag kommer att använda. Att den sen är en mycket vacker och ståtlig växt är bara en bonus.

Här kan du läsa om mitt projekt med våtmarkfilter för dammen.

 

 

Annons

Dags för näckrosor

De första näckrosbladen har letat sig upp till ytan, omgivna av myggor och skräddare.
De första näckrosbladen har letat sig upp till ytan, omgivna av myggor och skräddare.

Nu i början på juni har näckrosbladen kommit upp till ytan, dessutom har jag upptäckt en ny växt i dammen.

För ett par år sedan planterade jag in näckrosor i dammen, ännu ett inslag som inte gör annan nytta än att vara fina. De verkar trivas i alla fall och båda plantorna blommade förra året.

Kan det här vara svärdslilja? Vackra är de i alla fall.
Kan det här vara svärdslilja? Vackra är de i alla fall.

Nu hoppas jag bara de ska sprida sig eftersom de både är vackra och verkar vara ett tillhåll för både fiskar och insekter. Vad kräftorna tycker om dem vet jag inte – men ännu så vet jag inte om jag har några kräftor…

Jag har upptäckt ett nytt inslag i dammen som jag tror är svärdsliljor.  Inget jag själv planterat in  – de verkar ha tagit sig hit på egen hand. Trevliga att se på, men jag hoppas att det inte är en typ av växt som blir ett problem med tiden.

Det är bara att avvakta och se.

 

Annons

Fyra nya dammväxter

Fackelblomster är en skönhet, men precis som många andra sådana dolde den här en mörk hemlighet. Ett hot mot gårdens växtlighet var fripassagerare i en av krukorna.
Fackelblomster är en skönhet, men precis som många andra sådana dolde den här en mörk hemlighet. Ett hot mot gårdens växtlighet var fripassagerare i en av krukorna.

Idag planterade jag ytterligare växter i dammen. För att få en bra balans är det viktigt med mycket dammväxter. Och att det är växter av rätt sort.

Eftersom jag planerar att sätta ut flodkräfta i dammen är det det kräftorna som får avgöra vilka växter jag skaffar, till en del i alla fall. Det betyder att jag till exempel undviker Vattenpest. En annars ganska populär undervattensväxt i akvarium och dammar. Nackdelen med Vattenpest är att den växer mycket snabbt och att kräftorna inte äter av den. Man kanske skulle tro att det är bra, men du vill inte att dammen ska växa igen. De dammväxter jag sätter ut ska göra nytta på många plan. Och absolut inga orientaliska varianter som inte klarar vintern. Därför har jag istället valt Hornsärv och Nitella.

Hornsärv är en kraftigväxande och vattenrenande undervattensväxt som passar bra i dammar. Den är även populär som akvarieväxt.
Hornsärv är en kraftigväxande och vattenrenande undervattensväxt som passar bra i dammar. Den är även populär som akvarieväxt. Eftersom den inte har några rötter binder jag fast en sten för att hålla nere växterna.

Hornsärv är en tacksam växt både för dammar och akvarium. Den är lättskött och växer snabbt. Snabbväxande betyder oftast att den dessutom är vattenrenande – den tar upp mycket näring ur vattnet. Och övergödning är ett problem. Med mycket näring får man mycket alger och när dessa dör förbrukar nedbrytningen syre och skapar en dålig miljö för fiskar och kräftor. Därför är det bra med snabbväxande sorter som hornsärv. Men eftersom den inte har några egentliga rötter får man förankra den i botten på något sätt. Den klarar sig lika bra som friflytande men eftersom den växer snabbt kan den skugga andra dammväxter och bli ett problem.

Nitella är egentligen en alg men för en lekman går den knappt att skilja från de högre växterna. Den är utan tvekan förstahandsvalet om man ska odla kräftor.
Nitella är egentligen en alg men för en lekman går den knappt att skilja från de högre växterna. Den är utan tvekan förstahandsvalet bland dammväxter om man ska odla kräftor.

Nitella spp. försökte jag plantera ut redan förra året men de ynkliga exemplar jag då köpte för dyra pengar har inte visat sig igen. Den här gången fick jag rejäla ruskor som borde ge resultat. Nitella spp. är egentligen ingen riktig vattenväxt utan en alg men eftersom den till växtsättet ser ut som en högre växt räknas den oftast dit. Den växer hyfsat snabbt och är så populär för flodkräftorna att vissa kräftodlare bara planterar in Nitella i sina dammar. Skälet till att ha en växt som kräftorna gillar är att de nästan alltid först äter det foder du ger dem – och sen vill man ha ett ymnigt utbud av vattenrenande och syresättande reservfoder. Nitella övervintrar utan problem i svenska dammar och producerar syre vid mycket låga ljusnivåer, den kan till och med växa under is och snö.

Utöver nyttoväxterna har jag investerat i lite ögonfröjd. Jag beställde Kabbeleka och Gyckelblomster. Tyvärr kom den senare med en otäck överraskning från Dammtrivsel.se.

Kabbelekan kommer förhoppningsvis att blomma senare i sommar. Annars kommer den igen under ordinarie blomningstid tidigt på våren.
Kabbelekan kommer förhoppningsvis att blomma senare i sommar. Annars kommer den igen under ordinarie blomningstid tidigt på våren.

Kabbeleka tycker jag själv är en väldigt trevlig sumpzonsväxt. Dels blommar den tidigt med vackra gula blommor, i april-maj, och kan dessutom få en andra blomning sent på sommaren om man inte låter den gå i frö. Kabbelekan utvecklar liksom smörblommorna ett gift som gör den osmaklig för betesdjur vilket gör att jag åtminstone får ha något planterat i fred för hjortarna.

Gyckelblomster är egentligen en ettårig växt men frösår sig lätt om den trivs. Egentligen är jag emot ettåriga växter men i det här fallet har jag gjort ett undantag. Den är ju snygg. Det viktigaste för gyckelblomster är att den inte får torka ut och därför passar den utmärkt i dammkanten. Tyvärr fick jag med en otrevlig present från Granskattehults trädgårds- och dammtrivsel. I en av krukorna låg en fullvuxen mördarsnigel. Hittills har jag varit förskonad från eländet men jag är medveten om risken nu när jag köper in plantor. Snigeln förpassades omedelbart till de sälla jaktmarkerna och jag hittade inga ägg i krukan. Men nu kommer jag att vara på min vakt.

3 trevliga dammväxter

Om man kisar lite kan man ana mina dammväxter. Här är en plantering med nålgräs som jag hoppas ska bilda en trampvänlig mjuk grön matta på botten.
Om man kisar lite kan man ana mina dammväxter. Här är en plantering med nålgräs som jag hoppas ska bilda en trampvänlig mjuk grön matta på botten.

Hade jag vunnit högsta vinsten någonstans, så hade jag inte firat. Inte förrän jag hade pengarna på kontot och kvittot i handen. Så är det med mina dammväxter också. Jag tar inte ut något i förskott.

Redan i vintras funderade jag över vilka växter jag skulle vilja ha i dammen. En del kommer av sig själv, men har man egna önskemål så är det praktiskt att låta utvalda dammväxter vara med och konkurrera så tidigt som möjligt.

Det går naturligtvis att hitta trevliga växter ute i naturen, men då ska det vara badväder och man ska ha tid. Så jag har investerat några hundralappar i dammväxter som jag tror kommer att passa. Och jag har samma regler för dammväxter som för andra växter här på gården. Jag köper bara såna som har goda chanser att trivas i det här klimatet – och kan sköta sig själva.

Näckrosorna levereras som krukade dyklumpar och är mycket lortiga av sig. Jag utökade dyklumpen med mer lera – och stoppade alltihop i en papperskasse som jag sänkte på en meters djup. Förhoppningsvis hamnade de med rätt sida upp.
Näckrosorna levereras som krukade dyklumpar och är mycket lortiga av sig. Jag utökade dyklumpen med mer lera – och stoppade alltihop i en papperskasse som jag sänkte på en meters djup. Förhoppningsvis hamnade de med rätt sida upp.

Första valet var enkelt: Näckrosor. Näckrosor känns som en nödvändig del av en damm, i varje fall när den har lite storlek. Sen finns det massor av olika sorter. Vita, röda, gula, rosa färgskiftande och i flera olika storlekar. Jag tror på klassiskt vita och sen vill jag ha näckrosor som klarar ner till 150 cm vattendjup och då blev urvalet lite mindre. Till slut fastnade jag för Gladistonia. Det är en näckroshybrid som ska tåla svenskt klimat bra. Stora vita blommor och vattendjup mellan 60 och 150 centimeter. Sen vill butikerna sälja på oss speciella växtkorgar för dammväxter men jag ser inte riktigt finessen med krukodling under vattnet. Om man inte ska möblera om i dammen förstås. Men mitt mål är att mina dammväxter ska bli bofasta. Och då får de rota sig där de står. Jag sänkte ändå ner näckrosorna i en papperskasse med lera så att de får bra förutsättningar från början.

Nitella sp. ska vara ett bra val för kräftdammar. Just nu ser det ut som sånt som fastnar på kroken när man är ute och fiskar.
Nitella sp. ska vara ett bra val för kräftdammar. Just nu ser det ut som sånt som fastnar på kroken när man är ute och fiskar.

Sen började jag titta på dammväxter som passar i kräftdammar och då var Nitella sp. ett rekommenderat val. Nitella är en kransalg men ser ut som en högre växt. Den är vattenrenande, syresättande och ska växa rimligt snabbt. Men dess främsta egenskap i kräftdammen är att den är ett populärt reservfoder för kräftorna.

Det var inte helt lätt att hitta marktäckande dammväxter. Nålgräs är en sort jag hoppas på i alla fall.
Det var inte helt lätt att hitta marktäckande dammväxter. Nålgräs är en sort jag hoppas på i alla fall.

Till sist letade jag efter dammväxter som hade ett marktäckande (bottentäckande?) växtsätt. Där fanns inte mycket att välja på så det blev nålgräs. Köpte fyra plantor och delade varje del i fyra delar som jag band fast med stenar. Sen har jag satt ut dem med någon meters mellanrum på dammens norra strand.

Så, om allt går som det ska kommer jag om ett par månader ha en damm med vackra näckrosor, en smaragdgrön gräsbotten och vajande kransalger som fiskarna pilar runt emellan. Men som sagt, jag tar inte ut något i förskott.