Annons

Min gräsätande hund

Plötsligt var det bara gräs som dög för Pumah. Torrfoder, skinka och ost ratades och alt hon ville var att äta gräs.
Plötsligt var det bara gräs som dög för Pumah. Torrfoder, skinka och ost ratades och alt hon ville var att äta gräs.

Jag väcktes tidigt på morgonen av en gnällande hund. Eftersom det kunde vara akut var det bara att dra på sig kläderna och släppa ut henne. Men allt hon ville var att äta gräs.

Det är ganska vanligt att hundar äter gräs även om jag inte fått någon definitiv förklaring till varför. En del hundar får problem av sitt gräsätande. Antingen att de drabbas av kräkningar eller att de behöver hjälp att få ut gräset den andra änden. Men inte Pumah. Hon verkar vara immun mot gräsets skadeverkningar.

Vi var alltså ute i gryningen – och Pumah åt gräs. Jag gick in och gjorde frukost till oss båda men Pumah ville inte ha. Inget torrfoder och hon ville inte ens ha skinka. Hade det här varit första gången hade jag blivit orolig, men hon har haft gräsdagar förut genom åren.

Morgon promenaden blev inte lång. Puman stannade och betade så jag fick gå själv. Hon brydde sig inte ens om att springa fram och skälla på grannarna – något som annars blivit en tradition.
Morgon promenaden blev inte lång. Puman stannade och betade så jag fick gå själv. Hon brydde sig inte ens om att springa fram och skälla på grannarna – något som annars blivit en tradition.

Istället för mat ville hon gå ut. Och då var det bara raka vägen till första bästa grästuva. Hon följde inte med på promenad utan föredrog att stanna vid huset och beta. Så jag fick gå förmiddagsrundan själv. När jag kom tillbaka var hon fortfarande hemma. Och åt gräs.

Först på eftermiddagen gick suget över och då satte hon i sig allt torrfoder. Och var glad för både skinka och ost och uppträdde helt normalt. Och grässuget fanns inte kvar.

Så bortsett från hennes akuta sug efter gräs verkar hon helt oberörd. Bra humör och så pigg man kan förvänta sig från en gammal hund. Så jag har accepterat henne som hon är och arkiverar grässuget i mappen för livets oförklarliga mysterier. En del saker förstår man helt enkelt inte.

Annons

Så gräs – funkar på sommaren också

Så här tät och fin har den gräsmatta jag såtts i slutet av maj blivit. Enstaka ogräs sticker upp ibland – men de flesta gillar inte att bli klippta.
Så här tät och fin har den gräsmatta jag såtts i slutet av maj blivit. Enstaka ogräs sticker upp ibland – men de flesta gillar inte att bli klippta.

Jag har inte riktigt förstått vitsen med att köpa färdig gräsmatta. Att så gräs är så mycket enklare och billigare och det går att göra under hela odlingssäsongen.

Ofta brukar man rekommendera vår och höst för grässådd. Men det har egentligen bara med vattentillgången att göra. En regnig sommar eller om man kan vattna, så etablerar sig gräset snabbt även om man sår i juli.

Förarbetet måste man göra oavsett om man köper på rulle eller väljer att så gräs. För egen del är jag inte ute efter några greenliknande kvalitéer på gräsmattan så det handlar mest om att plocka bort större objekt som stenar och rötter och sen försöka få till en någorlunda jämn yta.

Den här biten sådde jag för några veckor sedan och har redan klippt den en första gång. Man ser att vissa bitar inte grott så bra, men det är bara att fylla på med lite mer gräsfrö.
Den här biten sådde jag för några veckor sedan och har redan klippt den en första gång. Man ser att vissa bitar inte grott så bra, men det är bara att fylla på med lite mer gräsfrö.

Gör man det lätt för sig så kommer det att bildas gropar och enstaka knölar i gräsmattan. Men eftersom jag  för det mesta har gräsfrö hemma så brukar jag jämna till det värsta på vårarna. Kapa knölarna och lägga jorden i de hålor som uppstått. Då går det hela tiden åt rätt håll.

Jag brukar dessutom blanda ut gräsfröna med vitklöver. Vitklöver tål klippning bra och är dessutom kvävefixerande som alla baljväxter. Då kommer jorden att vara i bättre skick när det är dags att ta den i bruk för något annat projekt. Som äppelodlingen.

Här bestämde jag mig för att så gräs för ett par dagar sedan och räknar med att det som ut som gräset närmast i bild om några veckor.
Här bestämde jag mig för att så gräs för ett par dagar sedan och räknar med att det som ut som gräset närmast i bild om några veckor.

Men när jag nyodlade och gjorde om skogen till åkermark igen så använde jag rödklöver och gul sötväppling som gröngödsling. Detta för att de har djupa rötter som luckrar jorden. Men efter två år med den kuren går jag över till gräs och vitklöver.

Min teori är att många ogräs konkurreras ut av en klippt gräsmatta. Och på så sätt håller jag jorden i form för framtida odlingar.

För ett år sedan såg det ut så här närmast vägen. Stubbarna från min nyodling låg på tork och marken var ojämn och full med sten och rötter.
För ett år sedan såg det ut så här närmast vägen. Stubbarna från min nyodling låg på tork och marken var ojämn och full med sten och rötter.
Ett år senare är marken rensad på sten och rötter. Jag har kalkat och gödslat och nu börjar det se riktigt trevligt ut.
Ett år senare är marken rensad på sten och rötter. Jag har kalkat och gödslat och nu börjar det se riktigt trevligt ut.
Annons

Gräsmatta – en månad efter sådd

På lite håll ser det jämngrönt ut men det kommer att tar lite tid innan en gräsmatta är riktigt etablerad,
På lite håll ser det jämngrönt ut men det kommer att tar lite tid innan en gräsmatta är riktigt etablerad,

För en månad sedan – i början av maj – sådde jag det som ska bli min största gräsmatta. Nu har gräset kommit upp och om någon vecka är det dags för en första klippning.

Nysått gräs är känsligt för torka så jag har kört spridarna i omgångar. Lyckligtvis fick vi en rejäl åskskur i förra veckan – 3,5 mm på tio minuter – så marken har hållit sig hyfsat fuktig. Men det skadar inte att komplettera på de områden där jorden börjar torka ut.

 

De längre grässtråna är kvickrot och sen kommer timotej, rajgräs, vitklöver, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel. Plus ett antal självsådda fröer.
De längre grässtråna är kvickrot och sen kommer timotej, rajgräs, vitklöver, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel. Plus ett antal självsådda fröer.

Som jag förutspådde har kvickroten kommit tillbaka  snabbt men jag är inte särskilt orolig. När jag börjar klippa regelbundet kommer de ädlare gräsen att konkurrera ut den. Samma sak med ett antal skräppor som tittat upp.

Lite värre är det med maskrosorna – men eftersom det bara är ett tiotal är det snabbt gjort att kapa roten med spaden. För säkerhets skull gör jag samma sak med skräppan.

Ett värre ogräs i en gräsmatta är åkertistel. Stor blir den aldrig men den är anpassningsbar och kan nöja sig med att bilda små rosetter i gräsmattan som sticker i barfota fötter.

Maskrosor och skräppa får sig ett stick av spaden när jag passerar.
Maskrosor och skräppa får sig ett stick av spaden när jag passerar.

Att själv så sin gräsmatta är det absolut billigaste sättet. Särskilt om man köper gräsfrö från företag som säljer till jordbruk.

Förarbetet är det som är mest slitigt. Vet inte hur mycket sten jag har släpat ut. Hade jag varit rik hade jag skaffat en stennedläggningsfräs. Det är en traktordriven fräs som lägger ner alla stenar och rötter någon decimeter under jorden och lämnar en färdig såbädd efter sig. Den går också att kombinera med en sålåda så att allt går i ett moment.

Nu har jag släpat sten för hand istället och det projektet är fortfarande inte avslutat. När marken sätter sig kommer det upp nya stenar, men några mängder blir det aldrig. Bara att efterplocka lite pö om pö.

Samma gräsmatta för en månad sedan.
Samma gräsmatta för en månad sedan.

 

3 skäl att skaffa en mulcher

När klippet blir finfördelat ramlar det ner i gräsmattan där det förmultnar och näringen går tillbaka till gräset.
När klippet blir finfördelat ramlar det ner i gräsmattan där det förmultnar och näringen går tillbaka till gräset.

En mulcher eller bioclip är en tillsats till gräsklipparen som finfördelar gräset. Det finfördelade gräset faller ner mellan grässtråna och sparar både gödning och vatten.

1. Du behöver inte gödsla

Vi får ofta rådet att använda gräsklipp som gödsel. Det är mycket kväverikt och är ett utmärkt tillskott i rabatter och buskar. Problemet är att när du använder gräsklipp så skördar du i praktiken gräset från gräsmattan.

 

Och precis som i alla andra odlingar: För du bort näring från odlingen så måste du tillföra lika mycket för att den inte ska utarmas. Så om du använder gräsklippet som gödsel på andra platser måste du förr eller senare sprida gödsel på gräsmattan. Det ser jag som en onödig cirkelgång.

2. Du slipper kratta

Utan mulcher lägger sig klippet så, en matta över gräsmattan. Då är det bara att ta fram krattan.
Utan mulcher lägger sig klippet så, en matta över gräsmattan. Då är det bara att ta fram krattan.

Genom att finfördela gräset kan du lämna det på gräsmattan. En gräsklippare utan mulcher lämnar högar och tufsar med gräs efter sig. Krattar du inte bort dem hindrar de ljuset och samlar fukt över gräset – dessutom ser det fult ut.

Nu är det inte av lathet som man undviker krattande – om det inte är så att du ser ut över trädgården och tänker: ”Här finns ingenting att göra.” Den tid du får över när du inte krattar kan du ägna åt andra saker i trädgården.

3. Du kommer åt bättre

Har du en gräsklippare med sidoutkast betyder det att du bara kommer nära olika hinder med den ena sidan av klipparen. Dessutom begränsar utkastaren åt vilket håll du kan klippa – du måste alltid klippa utkanten av gräsmattan med utkastaren inåt.

Jag försöker att variera hur jag klipper eftersom jag tycker gräsmattan i längden blir finare då. Ett sidoutkast brukar dessutom vara ganska dyrt – det märker du första gången du kör sönder det mot ett träd eller en stolpe…

Fotnot: Mulcher kommer från engelskans mulch som betyder ungefär täcka med kompost.

Har du egna erfarenheter? Jag vill veta 🙂

 

Så gräs på våren

För att det ska bli lite mer hanterbart har jag delat in området i mindre ytor. Då är det lättare att så gräs jämnt. Jag har inte varit fanatisk när det gäller kvickroten. Är rätt säker på att gräset kommer att konkurrera ut den när jag börjar klippa regelbundet.
För att det ska bli lite mer hanterbart har jag delat in området i mindre ytor. Då är det lättare att så gräs jämnt. Jag har inte varit fanatisk när det gäller kvickroten. Är rätt säker på att gräset kommer att konkurrera ut den när jag börjar klippa regelbundet.

Nu är det snart dags att så gräs. För några år sedan stod granskogen tät här, men nu ska det förhoppningsvis blir grönt.

När skogen var fälld och stubbarna brutna krävdes det ändå en grävare för att få bort alla rötter. Därefter är marken kalkad, plöjd och harvad. Och nu, efter två år med gröngödsling är det dags.

 

Gröngödslingen är nedplöjd och marken harvad. Sen blev det som vanligt en vända med stenplockning. Stenarna kommer hela tiden så jag fokuserar på de som är tillräckligt stora för att störa framtida gräsklippning. mindre stenar trycks ner med välten.

Jag har ogräsharvat två gånger med harven djupt ställd. Det stör kvickroten en del och första haraningen fick mycket fröogräs att gro – kör man sen över det igen ett par veckor senare så dör de.

Efter varje harvning ser det likadant ut igen. Bor man på moränmark så finns det ett outsinligt förråd av sten under markytan.
Efter varje harvning ser det likadant ut igen. Bor man på moränmark så finns det ett outsinligt förråd av sten under markytan.

Sen har jag inte ambitionen att detta ska bli någon golfgreen utan en gräsyta som lätt ska kunna prepareras för framtida frukt– och örtodling. Gräset är bara ett sätt att hålla marken i skick och hindra ogräset från att ta över.

Har man ambitioner med sin gräsmatta är det ett gott råd att kolla med närmaste golfklubb. Som grässpecialister har de garanterat funderat mycket över en lämplig gräsblandning för det lokala klimatet. Men kom ihåg att fråga vilken blandning de använder till fairway – det de har på andra ytor passar inte alls i trädgårdssammanhang.

Så här såg den blivande gräsmattan ut för några år sedan. Mycket jobb – men det går att återställa gammal åkermark.
Så här såg den blivande gräsmattan ut för några år sedan. Mycket jobb – men det går att återställa gammal åkermark.

Själv har jag valt en gräsblandning som egentligen är anpassad för bete. Ett skäl till detta är att det blir billigare när man kommer upp i lite större volymer. Jag kommer också att så en en hel del vitklöver. Baljväxter är utmärkta jordförbättrare och av dem så är vitklövern den som tål klippning bäst. Den är dessutom en bra biväxt.

Efter senaste stenplockningen har jag vältat ytan och vattnat igenom hela fältet så att jorden sätter sig lite. Planen är att så gräs på första delen i morgon och därefter välta igen för att fröna ska få bra kontakt med jorden.

Sen gäller det bara att hålla marken fuktig. gräsfröna får inte torka ut de första veckorna – då är det kört. Men jag hoppas på regn till helgen.

Första gräsklippningen – men har du glömt något?

Första vändan med klipparen väcker känslan av att nu drar säsongen igång på allvar. Gräsklippning kan vara ett rent nöje.
Första vändan med klipparen väcker känslan av att nu drar säsongen igång på allvar. Gräsklippning kan vara ett rent nöje.

Trots kalla nätter så har gräset börjat ta fart och man börjar längta efter doften av nyklippt gräsmatta. Men innan du drar igång klipparen för första gången i år – tänk efter…

Kommer du ihåg i höstas när ni kastade pinnar till hunden en hel dag? Eller under kalla januari när barnen åkte pulka på gräsmattan och ni drog dem i en lång lina. Vart tog pinnarna vägen? Ligger linan kvar någonstans övervuxen av vårgräset?

Jag har lärt mig av mina egna misstag och nu går jag alltid över och rensar gräsmattan innan jag kör ut på den. Pinnar, stenar, bollar och rep – de kan förvandlas till projektiler eller sno in sig rejält i gräsklipparen.

Den som lämnar en lina på gräset fastnar ofta själv däri. Man får inte glömma de gamla visdomsorden.
Den som lämnar en lina på gräset fastnar ofta själv däri. Man får inte glömma de gamla visdomsorden.

Gräset döljer effektivt förvånansvärt stora saker och har du otur blir det plötsligt tvärstopp. Det hände mig för något år sedan. En kvarglömd lina övervuxen av gräs lindade sig blixtsnabbt om klipparbladen. Det bara smällde till och så dog motorn.

Det tog inte lång tid att upptäcka problemet, men att åtgärda det gick inte lika snabbt. Ännu värre kan det bli om klipparen slungar iväg en sten eller en pinne. Krossade fönster är bara en variant. Gräsklippning ska vara njutbart – och då är det bra att minska riskerna.

Så – för det första – lämna aldrig kvar saker på gräsmattan. Att ”ta dem sen” räknas inte och fungerar dåligt. För det andra – även om du vet att allt är undanplockat: bespara dig själv bekymmer och arbete genom att ta en promenad över grönytorna innan du sätter igång.

Det börjar se bra ut

Är hyfsad nöjd med hur det ser ut just nu. men min erfarenhet säger mig att verkligheten inte altid lever upp till sin potential.
Är hyfsad nöjd med hur det ser ut just nu. men min erfarenhet säger mig att verkligheten inte altid lever upp till sin potential.

Det blir långa dagar på fältet nu för att all sådd ska bli klar. Och såna dagar är det inte lika självklart att hitta något att blogga om.

Det blir lite enahanda. Fräsa femtio meter, kratta, plocka sten, harva, så gräs och välta. Varje rad tar en dryg timma och emellanåt avundas jag dem som har maskiner som gör alla stegen i en körning. Men förhoppningsvis kommer jag inte att göra det här varje år.

Och det är lika bra att få det ordentligt gjort nu direkt istället för att försöka förbättra i efterhand. Samtidigt har Pumah skaffat en ny hobby, hon har upptäckt att jag gödslat rabarberna med hönsgödsel och gräver med förtjusning upp gödseln vid varje planta. Har man bra luktsinne så har man.

Räknar med att vara klar med sådden om ett par dagar och då följer nästa steg – att köpa plantor för de delar av sådden om inte tar sig. men jag kommer att bli klar den här månaden i alla fall. Det är jag nästan säker på.

Min plan för rajgräset verkar fungera

Jag har flera gånger fått höra hur fina mina odlingar ser ut. Tyvärr är det rajgräset mellan odlingarna de menar då.
Jag har flera gånger fått höra hur fina mina odlingar ser ut. Tyvärr är det rajgräset mellan odlingarna de menar då.

Ett av mina projekt det här året var att så remsor med rajgräs mellan örtbäddarna för att hålla ogräset tillbaka. Så långt verkar projektet slå väl ut.

En del av de örter jag tänker odla är ganska invasiva. Oregano och myntorna är två exempel. Därför har jag testat att så rajgräs mellan bäddarna.

Planen är att det ska hålla örterna på plats, hålla tillbaka ogräs som inte gillar att bli slaget regelbundet (som kvickrot och tistel) samt att hålla marken täckt. Eftersom rajgräset är ettårigt räknar jag med att fräsa ner det till hösten för att höja mullhalten i jorden och ta tillvara eventuellt kväveöverskott.

Så långt har det fungerat bra. Bredden på gräsremsorna är avpassat efter klippartraktorn så det är relativt snabbt gjort att köra över det. Till nästa år ska jag ändå göra remsorna smalare. Om jag kör med halva hjulet i odlingen så får jag det snyggare klippt och kan dessutom kombinera klippningen med någon typ av ogräsbekämpning, tex fingerhjul eller någon form av hemmagjord ogräsharv.

Övergödning

Min gödningsspridare fungerar inte helt utan problem. Eftersom den har en tendens att låta gödningen klumpa ihop sig får jag stanna och skaka den emellanåt. Tyvärr får marken sig en extra dos vid dessa tillfällen. Upptäckte att jag lyckats bränna gräset på några fläckar – men resten av gräset trivs bra. Regnet är inte bara av ondo.

Några vita fläckar i en annars nästan smaragdgrön matta. Tror ändå att gräset kommer att hämta sig bra när det värsta av gödningen sköljts ur.

Glyfosat bet inte på mina ogräs

Två veckor efter sprutning med Roundup. Gräset har den gått hårt åt, maskrosen håller på att återhämta sig och nässlorna ser hyfsat pigga ut - även om de ligger långt efter i utveckling jämför med obesprutade exemplar. Någon totalbekämpning blev det inte med glyfosat i de doser som säljs till privatpersoner.
Två veckor efter sprutning med glyfosat. Gräset har den gått hårt åt, maskrosen håller på att återhämta sig och nässlorna ser hyfsat pigga ut – även om de ligger långt efter i utveckling jämför med obesprutade exemplar. Någon totalbekämpning blev det inte med glyfosat i de doser som säljs till privatpersoner.

 

 

Glyfosat sågs under en tid som ett undermedel som dödar växter och sen snabbt bryts ner i jorden utan att göra skada. Men nu sprids tvivlet.

För att se hur effektivt det är har jag testat att spruta en provyta för att testa. Glyfosat (använde Roundup – trots tillverkarens tvivelaktiga rykte) ska enligt instruktionen sprutas i tillväxtfasen – alltså när växterna håller på att växa till sig. Medlet tas upp av bladen och förs ner till rötterna, dessa dör och medlet ska helt brytas ner när det kommer i kontakt med jord. Efter nån vecka kan man plantera på den sprutade ytan. Tyckte det fungerade sådär – hade förväntat mig en helt utdöd yta men resultatet varierade från växt till växt. Bäst fungerade det på gräs.

Monsanto som tillverkar Roundup är ett multinationellt företag som står bakom en mängd välkända produkter som Agent Orange, DDT och PCB. Är dessutom en av världens största tillverkare av genmodifierade fröer och tillväxthormon för köttdjur. Har kritiserats för sina aggressiva  juridiska strategier när de stämt småbönder i tredje världen på extrema belopp för att Monsanto-patenterade växter hittats på deras marker.

Jag känner mig skeptisk. Förstår att det används på åkermark med de doser som är tillåtna där. Särskilt i länder där GMO är tillåtet eftersom Monsanto tar fram grödor som är resistenta mot glyfosat. Problemet med den utvecklingen är att med resistenta grödor sprutar man ännu mer glyfosat. Att använda Roundup i trädgården känns bortkastat om det som i mitt försök inte rådde på de svåra ogräsen utan bara tog död på gräset.