Annons

En grusväg behöver underhållas

Nytt slitlager gör att vägen ser helt ny ut. Och det kommer den att göra ett tag. Men en grusväg måste underhållas för att vara körbar.
Nytt slitlager gör att vägen ser helt ny ut. Och det kommer den att göra ett tag. Men en grusväg måste underhållas för att vara körbar.

När man bor vid vägens slut – och vägen är en grusväg – så får man ta eget ansvar för vilket skick den ska ha. Det vara några år sedan vi lade på grus så nu var det dags igen.

En grusväg består i allmänhet av tre lager. Längst ner finns vägkroppen som består av stora stenar eller riktigt grovt bergkross. Sen har man ett bärlager. På samfällighetens vägar använder vi 0/32 vilket betyder att gruset innehåller alla dimensioner från damm upp till 32 mm. Blandningen gör att gruset håller samman när det packas men 0/32 är obekvämt att köra på och cykling är inte roligt alls på en sån väg.

Därför lägger vi ett slitlager överst av finare grus – 0/16. Om detta packas väl får man en fin och hållbar vägbana. Men det ska helst göras i samband med regn. Lägger man slitlager på en torr och hårt packad vägbana så binder det inte ihop. Det fina materialet dammar bort och kvar blir de större stenarna som inte kan fästa ihop utan kommer att hamna i diket med tiden.

Efter hand bildas djupa spår i körbanan medan mittsträngen blir högre och högre. Därför lögner man merparten av det nya gruset i hjulspåren.
Efter hand bildas djupa spår i körbanan medan mittsträngen blir högre och högre. Därför lögner man merparten av det nya gruset i hjulspåren.

Det bästa är om man kan göra i ordning en grusväg efter ett rejält regn. Då hyvlar man först vägen med en väghyvel – du har säkert sett de stora gula maskinerna. En väghyvel kan gå ner under potthålen och riva upp ytlagret på vägen, då fäster det nya slitlagret bra. En väghyvel kan också kantskära vägen och dra ut det grus som med tiden hamnat i vägrenen. En tredje funktion är att den kan sköta bomberingen – den ger vägen en profil så att den är högst i mitten och lutar ut mot kanterna så att regnvattnet rinner av.

Stående vatten är det största hotet mot en grusväg. En vattenmättnad vägbana är svag och det blir snabbt djupa spår i den. Det är därför man brukar stänga grusvägar för tung trafik under tjällossningen.

Men en väghyvel är en dyr specialmaskin så ofta brukar man nöja sig med att sladda mindre grusvägar. En vägsladd kan dras efter en traktor och skyfflar gruset fram och tillbaka så att potthåll och tvättbrädor försvinner. Men den går inte lika djup som en hyvel och man kan därför behöva sladda flera gånger under säsongen.

I våras fick vi hjälp av grannen Björn att sladda vägen. Det bästa hade varit om den grusats direkt – men i verkligheten får man anpassa sig efter leveranstider.
I våras fick vi hjälp av grannen Björn att sladda vägen. Det bästa hade varit om den grusats direkt – men i verkligheten får man anpassa sig efter leveranstider.

Sladdningen ska helst göras så fort man börjat få potthål i vägen. Potthål uppstår när vatten blir stående i en liten grop. Varje gång en bil kör igenom potthålet stänker det ut vatten – och med vattnet följer det med fin sand, och potthålet blir djupare.

Nu är det inte så mycket trafik här så jag brukar fylla påbörjade potthål för hand. Tar man dem bara i tid så hinner de inte bli så djupa. Jag har en hög med 0/16 liggande. En grushög är alltid bra att ha när man bor på landet.

Annons

Reparation av potthål i grusväg

Skogsmaskiner och timmerbilar har satt sina spår på vägen efter vinterns avverkningar. Och våren är rätt tid för att reparera en grusväg.En fördel är i alla fall att de stora maskinerna har gjort vägen bredare.
Skogsmaskiner och timmerbilar har satt sina spår på vägen efter vinterns avverkningar. Och våren är rätt tid för att reparera en grusväg.En fördel är i alla fall att de stora maskinerna har gjort vägen bredare.

Vägen till gården har blivit rejält sliten i vinter efter avverkningarna. Många tunga transporter och inte minst skogsmaskinerna har satt sina spår. Så det är dags för lagning.

Första steget är att fylla igen potthålen. Potthål är små fördjupningar i vägbanan som fylls med vatten när det regnar. Det fina materialet i vägen slammas upp av vattnet och när en bil kör genom pölen skvätter däcket bort både vatten och fin sand. Och hålet blir djupare.

Varje potthål får ett par skyfflar med 0/8 grus som sedan packas av passerande trafik.
Varje potthål får ett par skyfflar med 0/8 grus som sedan packas av passerande trafik.

Vi ska lägga på ett nytt slitlager på vägen men först ska potthålen fyllas igen. Det blev någon timme med traktorn men nu är vägen redo för nytt grus. Timmerbilarna passerar gården på nätterna för tillfället men det viktiga är att gruset (0/8) bli bra nedtryckt i potthålen innan slitlagret läggs på.

Ska det vara optimalt ska vägbanan dessutom vara lite blöt när den grusas och helst ska man salta ovanpå. Men en liten glest trafikerad väg får inte alltid den omsorg som man kunde önska. Nu gäller det bara att hålla den i körbart skick.

 

Annons

Nytt bärlager på grusvägen

Vägen ser riktigt inbjudande ut numera.

Grusvägen som går till gården hade blivit ganska sliten. Massor av gropar, potthål och uppstickande stenar. Efter samråd med grannarna har det nu lagts ett nytt bärlager.

Samordningen kändes lite komplicerad eftersom vi inte har någon samfällighet för den här sträckan. I stället baseras andelen av vägen på gamla siffror från lantmäteriet. Andelarna räknas ut efter fastighetsinnehav längs vägen. Typ av fastighet, storlek på fastighet och vägsträcka. Lyckligtvis fanns det en äldre uträkning som bara går att justera.

Nu ligger där i alla fall ett nytt bärlager och en av grannarna har varit ute med traktorn och fyllt extra grus i en del större gropar. Planen är att gruset ska få ligga till sig under vintern och packas av trafiken. Eventuellt ska vi lägga ett nytt slitlager ovanpå till våren.