Hund och höns – så kan de leva tillsammans

Pumah fullkomligt älskar att sitta och titta på vaktelkycklingarna. Men hon är inte pålitlig med dem förrän de blivit stora. Hund och höns behöver vänja sig vid varandra.
Pumah fullkomligt älskar att sitta och titta på vaktelkycklingarna. Men hon är inte pålitlig med dem förrän de blivit stora. Hund och höns behöver vänja sig vid varandra.

Jag vill helst att det ska vara harmoniskt här på gården. Därför låter jag hund och höns få träffas redan när de är kycklingar – något som Pumah uppskattar mycket. Kycklingarna brukar vara lite avvaktande – men vänjer sig snabbt.

I början trodde jag att kycklingarna väckte någon form av modersinstinkt hos Pumah – men efter att hon blixtsnabbt nackade en förrymd vaktelkyckling har jag accepterat att de snarare betraktas som byten.

Ändå låter jag henne träffa alla kycklingar. Fördelen är att när de växer upp så är de inte rädda för hunden. Och när de inte har något flyktbeteende så reagerar hunden inte alls. Pumah är ofta med mig inne i hönsgården och varken hon eller hönsen verkar bry sig. Vuxna höns har hon accepterat som att de tillhör gården. Kycklingar måste förtjäna den rätten.

När hönsen vuxit upp är de oberörda av att ha hunden inne i hönsgården. Och Pumah är inte heller särskilt intresserad.
När hönsen vuxit upp är de oberörda av att ha hunden inne i hönsgården. Och Pumah är inte heller särskilt intresserad.

Hund och höns passar utmärkt tillsammans om de bara får vänja sig. Höns som inte är vana kan få panikattacker när de möter en hund och det riskerar att trigga hunden.

Jag har ett par katter också och därför får kycklingarna alltid vistas bakom en stängd dörr. Ändå har katterna visat mycket lite intresse. Kycklingarna piper och springer omkring men även när katterna är precis utanför dörren verkar de inte bry sig. Men jag tar inga risker med katterna.

Till skillnad från hund och höns så lever katterna på att jaga möss och sork här på gården. De vuxna hönsen rår de inte på och kanske förstår de på något plan att kycklingarna inte är lovligt byte.

Både hund och höns har samma intresse – vårens första grässtrån är en delikatess för alla.
Både hund och höns har samma intresse – vårens första grässtrån är en delikatess för alla.

Nu vill jag bara få hunden att inte jaga katter. Min ena katt – von Dallas – är helt orädd för hunden och kommer springande när vi är ute. Men Marlon – min andra katt – är lite avvaktande och då väcker hon Pumahs jaktinstinkt. Hon vet att det bara krävs ett litet morrande så springer Marlon – och hon efter. Så det är mitt nuvarande uppfostringsprojekt…

Nu kommer sorken

Sommaren har peakat och nu går tröskorna för fullt på fälten här i Sörmland. Det är startsignalen för sorken att leta upp en bra trädgård att tillbringa vintern i. Se till att det inte blir din.

Runt månadsskiftet augusti/september lämnar sorken sitt sommarnöje i sädesfälten och söker sig till någon bra trädgård där den kan tillbringa vintern med att gräva gångar, äta rötter och gnaga barken av buskar och fruktträd. Sorken är viktig för balansen i naturen men om du inte vill ha dem i just din trädgård finns det en del att göra.

En död sork i vintersol. En vacker syn för alla odlare.
En död sork i vintersol. En vacker syn för alla odlare.

När jag tog över gården tyckte jag det var sorkhål överallt och jag utnämnde snabbt den lille rodenten till en av mina huvudfiender. Fem år senare är sork knappt något jag funderar över. Jag skaffade mig fällor i början, men har ännu inte fångat någon sork. Däremot har jag försökt göra min gård mindre attraktiv för dem.

Jag försöker tänka hur en sork vill ha det och sen göra tvärt om. Sorkens öde i livet är att vara bytesdjur till nästan alla rovdjur. Därför ser jag till att det inte finns något skydd. Kortklippt gräs kring träd och odlingar tvingar sorken att röra sig synlig för rovfåglar och andra rovdjur. Det gillar den inte.

Den här gången var det inte en sork utan en ekorre som fångade Pumahs uppmärksamhet. Men känner hon sorglukt så attackerar hon – utan att besväras om hon får ett bett i nosen.
Den här gången var det inte en sork utan en ekorre som fångade Pumahs uppmärksamhet. Men känner hon sorklukt så attackerar hon – utan att besväras om hon får ett bett i nosen.

Att jag har hund och katter som regelbundet patrullerar ägorna verkar också avskräckande på potentiella hyresgäster från sorksläktet. Allt som allt verkar det som om godsakerna i mina odlingar inte längre uppväger riskerna för sorken.

Det finns också en hel del mer eller mindre tekniska lösningar på sorkproblemen. Surströmming i gångarna verkar de inte gilla, i varje fall inte sorkar från södra Sverige. Att gräva ner flaskor som viner i vinden, sätta upp små propellrar som vibrerar eller köpa elektroniska sorkskrämmor kan fungera.

Ett bra ställe att hålla koll på omgivningarna. Marlon gillar träd.
Dygnet runt i alla väder – om det inte regnar eller är för kallt –  patrullerar Marlon och von Dallas ägorna. Den sork som flyttar hit får skylla sig själv – Marlon spanar gärna från trädhöjd.

Men liksom andra djur vänjer sig sorkar fort vid ljud. Och bor du vid en väg så är sorkarna redan vana vid vibrationer.

Så jag tror mest på de förebyggande åtgärderna: Klipp kort så det inte finns några gömslen och se till att gynna rovdjuren. En spaningspinne för rovfåglar uppskattas av dessa. Och har du inte tillgång till egna rovdjur kan du lägga ut lite hundmat i odlingarna så lockar du till dig räv.

 


Sju skäl att ha hund på landet

Jag vill bara vara säker på att du också lagt märke till att det finns hjortdjur en bit in i skogen här. Inte för att jag tänkt jaga dem, men jag tänkte att du kanske ville veta.
Jag vill bara vara säker på att du också lagt märke till att det finns hjortdjur en bit in i skogen här. Inte för att jag tänkt jaga dem, men jag tänkte att du kanske ville veta.

Jag har kommit på några bra skäl till att ha hund på landet. Det finns säkert fler…

Pumah vill gärna komma fram och undersöka vad jag gör när jag försöker fota på hennes nivå.
Pumah vill gärna komma fram och undersöka vad jag gör när jag försöker fota på hennes nivå.

1. Hur skulle man annars få veta att det passerar en bil?
2. Hur skulle man annars få veta att det står en älg femtio meter ut i skogen?
3. Vem skulle annars städa upp när katterna spiller ut sin mat på golvet?
4. Vem skulle annars få grannarnas barn att närma sig gården med respekt?
5. Hur skulle man annars få grus och gyttja på de renbäddade lakanen?
6. Vem skulle annars ägna timmar åt att försöka skälla ut en ekorre som olovligen nyttjar gårdens träd?
7. Varför skulle man annars ge sig ut i regn och storm det sista man gör innan man går och lägger sig?

11 faror i den svenska sommaren

Några gånger per år passerar älgar över gården. Ståtliga – men jag behandlar dem försiktigare än hjortar och rådjur.
Några gånger per år passerar älgar över gården. Ståtliga – men jag behandlar dem med större respekt än hjortar och rådjur.

Vi lever i ett förhållandevis harmlöst land på många sätt. Men det finns varelser som rör sig i sommarnatten. Varelser som kan och i vissa fall vill attackera dig. Här är en sammanställning av elva risker vi måste leva med. Rangordnade bakifrån utifrån sannolikheten att bli angripen och konsekvenserna av en attack.

11. Fjärsing

Fjärsingen kommer längst ner på listan över faror i den svenska sommaren. Ett stick är ytterst obehagligt men man kan bara drabbas i specifika situationer och vid saltvatten.

Många vet inte vad en fjärsing är. Men den som en gång blivit stucken kommer aldrig att glömma det. Fjärsingen är vår enda riktigt giftiga fisk och lever oftast nedbäddad i bottensanden, men eftersom den för det mesta håller till på mer än två meters djup är det sällsynt att badande sticker sig på de uppstickande taggarna. De som drabbas är oftast fiskare som fått en fjärsing i nätet och blir stungna när de ska plocka bort den. Rejäla handskar kan skydda men det är inte lätt att hantera en sprattlande fisk med utstickande giftspjut.

Om du blir stucken: Ett stick av en fjärsing gör mycket ont. Huden runt sticket kan svullna upp och missfärgas. Smärtan kan sitta i under ett dygn eller mer och svullnaden kan finnas kvar betydligt längre. Det första man ska göra vid ett stick är att sänka ner den stungna kroppsdelen i riktigt varmt vatten. Gamla böcker säger att vattnet ska vara så varmt att smärtan från vattnet är värre än sticket men så extrem behöver man inte vara. Värmen bryter ner fjärsingens gift och man håller kroppsdelen i vattnet i en halvtimme till en timme eller tills smärtan gått över. Försök få ut resterna av taggen eftersom skadan lätt blir infekterad. Om du blir allmänpåverkad: huvudvärk, illamående frossa och svettningar ska du söka vård på vårdcentral eller akutmottagning.

10. Brännmaneter

Att bli bränd av en manet har många råkat ut för. Men brännmaneter finns bara i saltvatten och även om det är obehagligt är det inte farligt.

Det finns två sorters brännmaneter i svenska vatten, blå och röda. Lyckligtvis är ingen av dem dödlig. Maneterna förekommer sporadiskt på västkusten och ibland ända ner till skånes sydkust. När strömmar och förutsättningar i övrigt är gynnsamma kan de bilda stora stim.

Om du blir bränd: Skölj med saltvatten – något som nästan alltid finns tillgängligt när det handlar om brännmaneter. En gammal myt säger att man ska kissa på brännskadan – gör det om du vill – men saltvatten fungerar lika bra. Gnugga inte eftersom du då kan utlösa fler nässelceller och förvärra skadan. Det som inte går att skölja bort kan man skrapa bort med kanten på ett kreditkort.

Varje år blir flera hundra människor attackerade av hundar och måste söka vård. Men eftersom det finns 700000 hundar i landet måste risken ända anses vara relativt liten. (Hunden på bilden har aldrig attackerat någon.)
Varje år blir flera hundra människor attackerade av hundar och måste söka vård. Men eftersom det finns 700000 hundar i landet måste risken ända anses vara relativt liten. (Hunden på bilden har aldrig attackerat någon.)

9. Stora rovdjur

De stora rovdjuren kan döda och ställa till med mycket skada. Men risken att bli drabbad är mycket liten och finns praktiskt taget bara på platser där man redan är medveten om att det finns rovdjur. 

Av de stora svenska rovdjuren är det bara björn och varg som attackerar människor. Det sker drygt en björnattack om året i Sverige och ibland har de dödlig utgång. Ofta är en hund inblandad som retat upp björnen och sedan tar skydd hos matte eller husse. Björnar kan också attackera för att skydda sina ungar, sitt byte eller om de blir överraskade. Ofta gör björnen en skenattack för att skrämma bort dig. De flesta björnmöten är bara björnen medveten om eftersom han går undan långt innan du sett honom. En skadeskjuten björn kan vara mycket farlig.

Vargen är ett rovdjur som utan problem kan döda en vuxen människa. Men av någon anledning är det mycket sällsynt att vargen väljer att göra det. Då handlar det nästan uteslutande om vargar som förlorat respekten för människor. Vargen har däremot inga problem med att döda hundar eller tamdjur.

Om du blir attackerad: Om du möter en björn – tala lugnt till den och backa undan. Gör björnen utfall kan du kasta ett klädesplagg på marken. Sannolikheten är då stor att björnen stannar för att undersöka plagget. Spring inte och klättra inte upp i ett träd, björnen både springer och klättrar bättre än du.

Om du möter en varg – kul för dig.

8. Vildsvin

Vildsvinen ökar kraftigt i Sverige och många är rädda för de stora grisarna. Men risken att bli attackerad är mycket liten så länge det inte rör sig om ett redan skadat vildsvin.

Vildsvin är fredliga varelser som är nöjda med att äta och att göra fler vildsvin. Rimliga krav på livet kan man tycka. Men de är samtidigt stora och kan försvara sig om de angrips. Jag känner inte till något fall där ett oskadat vildsvin attackerat en människa. Däremot vet jag flera fall där okopplade hundar dödats när de fått tillfälle att jaga vildsvin. Vildsvin är smarta och läraktiga och springer oftast bort från hunden men kan lägga sig i bakhåll och attackera hunden från sidan. Det finns ingen hund som går oskadd från en direktkontakt med ett 150-kilos broskbepansrat vildsvin med 15 centimeters vassa betar. Kloka hundar håller avstånd från vildsvin. Oskadda vildsvin attackerar inte människor men ett vildsvin som är skottskadat eller skadat efter en trafikolycka kommer alltid att vända om för att attackera en förföljande hund, och kan attackera en förföljande människa.

Om du blir angripen: Du ska undvika att bli angripen. Kör du på ett vildsvin, sitt kvar i bilen. Ska du förfölja ett skadat vildsvin, se till att du vet vad du gör.

7. Häst

Varje år skadas väldigt många människor av hästar. Men det är nästan uteslutande människor som rider som drabbas. Även om det är många skador så är riskerna kontrollerbara.

Varje år skadas över 12000 personer av hästar i Sverige. Det beror sannolikt inte så mycket på hästarnas illvilja som på att det är stora djur som hanteras mycket nära av människor. De flesta skadorna uppstår vid ridning men även hanteringen av hästen i stallet är ett riskmoment.

Om du rider: Känn både din egen och hästens kapacitet och var medveten om riskerna. Använd skyddsutrustning.

6. Hund

Risken att bli angripen av en hund finns i nästan hela landet. Men det är sällsynt att någon blir riktigt illa skadad. 

Människans bästa vän är kanske inte din vän. I Sverige leder flera hundra hundattacker varje år till att någon måste söka läkarvård. Men med tanke på att de finns över 700000 hundar i Sverige verkar merparten inte vara särskilt farliga. Antalet attacker i Sverige har ökat det senaste åren men allt pekar på att detta framförallt är ett ägarrelaterat problem.

Om du blir biten: Sök vård även om såret är litet eftersom infektionsrisken är stor.

Älgar är ståtliga men kan vara mycket aggressiva.
Älgar är ståtliga men kan vara mycket aggressiva.

5. Älg

Bland farorna i skog och mark är älgen ett av de största. Den är stor, oberäknelig och kan vara mycket aggressiv. Björnen dödar fler människor, men är långt ifrån lika oförutsägbar.

Älgen är vårt största hjortdjur och kan vara oberäknelig. Brunstande tjurar (september/oktober) och ko med kalv kan vara aggressiva. Älgen kan attackera nästan oprovocerat så håll dig undan. Om den lägger öronen bakåt och börjar rulla med ögonen så ska du passa dig. Det rapporteras årligen om älgattacker och flera dödsfall har inträffat.

Om du möter en älg: Håll avståndet. Det är inget tamdjur.

4. Huggorm

Varje år drabbas hundratals människor av huggormsbett. Det är mycket sällan dödligt, men du kan drabbas utan förvarning om du råkar trampa på ormen.

Vi har tre sorters ormar i den svenska naturen: snok, hasselsnok och huggorm. En del tror att kopparödlan är en orm, men den ser bara ut som en sådan. Av de svenska ormarna är det bara huggormen som är giftig. Huggormen kan bitas om du trampar på den eller om den känner sig hotad. Ett par hundra människor per år blir huggormsbitna i Sverige och dödsfall inträffar bara kanske vart tionde år.

Om du blir biten: Huggormsbett är praktiskt taget alltid ofarliga men reaktionen på bettet kan variera kraftigt beroende på var man blivit biten och hur mycket gift ormen sprutat in. Grundrådet vid huggormsbett är därför att alltid ta kontakt med giftinformationscentralen. Försök inte suga ut giftet eller snöra av den bitna kroppsdelen. Låt den som blivit biten vila.

Bin kan stickas – men de göra det bara i självförsvar. För att försvara sitt hem eller sitt liv.
Bin kan stickas – men de göra det bara i självförsvar. För att försvara sitt hem eller sitt liv.

3. Stickande insekter

Stickande insekter placerar sig högre än huggorm enbart på grund av deras stora antal. Insekterna är sällan aggressiva om de inte hotas.

Bin, getingar och humlor har en gadd som de använder om de själva eller deras bon blir angripna. När de är ute och samlar föda har de inget som helst intresse av att stickas – men gör det om deras liv är i fara.

Bin har till exempel en hullingförsedd gadd som fastnar när de sticker. Biet dör när det har stuckit och offrar inte sitt liv bara för att vara taskig mot dig. Getingar kan däremot stickas flera gånger och kan därför vara mer liberala när det gäller att bedöma om du är ett hot. Men inte heller för dessa är du ett prioriterat mål. Humlorna är de minst aggressiva av de stickande insekterna. Men blir de klämda så försvarar de sig.

Om du blir stucken: Humlorna har ett mildare gift och den brännande känslan går snart över. Men bi- och getingstick kan kännas rejält. Farligheten är oftast överdriven. En frisk vuxen person utan allergier kan klara flera hundra stick utan att ta allvarlig skada, Men blir du allmänpåverkad så ta kontakt med sjukvårdsupplysningen.

2. Människoätande djur

Bland de faror man kan utsättas för i den svenska sommaren är de människoätande djuren  ett av de största. Konsekvenserna är inte allvarliga med attackerna är så vanliga att du inte kan känna dig säker någonstans under sommaren.

Myggor, bromsar, knott och fästingar ansvarar för miljontals attacker mot människor varje år. Lyckligtvis begränsar sig följderna oftast till en övergående klåda. De här djuren är nästan de enda varelser som frivilligt söker upp människor för att skada dem. Myggolja och ljus klädsel kan göra dig mindre lockande för blodsugarna. Fästingbett orsakar varje år runt 200 fall av TBE vilket i enstaka fall kan leda till döden. Får man ofta fästingar bör man vaccinera sig mot TBE.

Om du blir stucken: Angrepp från myggor, knott och bromsar ger praktiskt taget aldrig några betående men. Lindra klådan med kylbalsam eller kallt vatten. Om klådan är mycket besvärlig kan man använda en receptfri hydrokortisonkräm. Fästingar bör man plocka bort så fort som möjligt, helst inom ett dygn. Om rodnaden runt bettet finns kvar efter en vecka eller om man blir allmänt sjuk ett par dagar efter bettet bör man ta kontakt med vårdcentralen eller sjukvårdsupplysningen.

1. Svenska män

Den största av alla faror i Sverige är den svenska mannen. Du kan stöta på honom nästan var som helst. Varje år attackeras tiotusentals personer i Sverige och många dödas.

Den farligaste varelsen i sommarsverige är den svenske mannen. Varje år står han för tiotusentals attacker. (Mannen på bilden har aldrig attackerat någon.)
Den farligaste varelsen i sommarsverige är den svenske mannen. Varje år står han för tiotusentals attacker. (Mannen på bilden har aldrig attackerat någon.)

Människor kan vara oberäkneliga och i synnerhet berusade svenska män. Andra män – och kvinnor – kan naturligtvis också innebära faror för liv och lem men blir du attackerad i Sverige är sannolikheten stor att det är av en svensk man. Förra året drabbades över 80000 personer av människoattacker i Sverige. Majoriteten – både bland offer och förövare – var svenska män. 87 personer dödades samma år av människor. De flesta svenska männen är fredliga – precis som vildsvin – men vissa har en tendens till att se oförätter i vardagliga situationer och kan då bli mycket farliga. Möter du en svensk man med tendenser till att bli hysterisk och tappa självkontrollen i trafiken, i busskön eller på krogen så håll avståndet. Undvik ögonkontakt, tala inte med honom och rör inte vid honom. Inled framförallt inte någon relation med honom.

Om du blir attackerad: Gör en polisanmälan.

(Din lista kan se annorlunda ut beroende på personliga erfarenheter, fritidsintressen och geografiska förutsättningar.)

Två veckor med katt

Pumah och Dallas är numera kompisar.
Pumah och Dallas är numera kompisar.

Katterna har funnit sig väl tillrätta. De har inspekterat varje skrymsle i huset och hittat sina favoritställen. Efter en vecka med hund är hon också godkänd.

De har definitivt olika personlighet. Marlon är fortfarande lite försiktig av sig men börjar spinna så fort man rör vid honom. Dallas är helt orädd men inte särskilt kelen. Han hoppar gärna upp bredvid i soffan och låter sig klappas, men bara ett par minuter. Han är dessutom extremt nyfiken.

 

Det går inte att öppna ett skåp eller en låda utan att han ska fram och titta – hoppa in i skåp, in under diskbänken eller bakom tvättmaskinen. Öppnar man locket på toaletten måste han dit och titta.

Marlon är å andra sidan fullständigt omättlig på klappande. Så länge man inte rör sig för fort.

Båda katterna är nu kompisar med Pumah. Marlon är lite försiktigare, nosar gärna men flyttar på sig när hunden kommer. Dallas kommer fram och gnider sig mot hunden när vi kommer in, springer gärna under magen på henne och gillar att ligga på en stol och slå på Pumah när hon passerar.

Inskolningen av hund och katt har gått mycket bra. Och Pumah ska ha all cred för det.

Som hund och katt

Det är inte helt avslappnat men det är tydligt att alla tre är nyfikna på varandra.
Det är inte helt avslappnat men det är tydligt att alla tre är nyfikna på varandra.

Igår anlände Pumah till gården och det har varit lite spänt här hemma. Pumah kände direkt att det fanns katter i huset men efter den första upphetsningen förstod hon att de hörde hemma här. Sen var det lugnt från hennes sida.

Katterna har varit mer avvaktande. Dallas sköt rygg och gav konstiga ljud ifrån sig så fort hon kom i närheten – och överraskande nog är det Marlon som varit mer nyfiken. Dallas har hållit sig undan men Marlon är väldigt nyfiken på den stora nya kompisen.

 

När jag och Pumah är nere i hallen är båda katterna nyfikna på vad som händer. Marlon vågar sig ner i trappan men Dallas föredrar att iaktta från övervåningen.
När jag och Pumah är nere i hallen är båda katterna nyfikna på vad som händer. Marlon vågar sig ner i trappan men Dallas föredrar att iaktta från övervåningen.

Medan jag skriver det här så kommer Marlon in i rummet där Pumah ligger vid mina fötter – går långsamt fram och möter henne nos mot nos. Sen backar han försiktigt steg för steg och går ut ur rummet.

Tror det kommer att går riktigt bra. Är riktigt stolt över Pumah. Det märks att hon är van vid katter. Inget jagande och inga snabba rörelser. När jag satt på golvet så lade hon sig bredvid och vände ryggen mot katterna. Då slappnade båda av och lade sig tillrätta.

Vissa ord lär sig hunden snabbt

Pumah är väldigt förtjust i kycklingarna. Om hon ser dem som kompisar, valpar eller mat låter jag vara osagt.

Kycklingarna har betydligt mer respekt för mig än för Pumah. Ibland undrar jag om de gjort en felprioritering.
Kycklingarna har betydligt mer respekt för mig än för Pumah. Ibland undrar jag om de gjort en felprioritering.

Hur som helst tycker hon mycket om att vara med när de får mat och vatten. Bara jag säger ordet så springer hon ner till ladugården och väntar på att bli insläppt. Min plan är att kycklingarna ska vänja sig vid hunden. Tror nämligen att hunden är lättare att lära upp om det skulle bli en konflikt.

Ekorren har fått ungar

En vuxen och två ungar har jag sett på en gång - men hur många som döljer sig under takpannorna har jag ingen aning om. De sticker ur små huveden lite här och var. Men Pluto, förlåt Pumah, håller koll.
En vuxen och två ungar har jag sett på en gång – men hur många som döljer sig under takpannorna har jag ingen aning om. De sticker ur små huveden lite här och var. Men Pluto, förlåt Pumah, håller koll.

Pumah har fått en ny favoritplats på gården. Nu är det lekstugan som gäller. Det började med att hon sprang i cirklar runt den, och sen försökte hon klättra upp på väggen. Nu har även jag upptäckt ekorren med ungar som bor under takpannorna. Pumah tillbringade hela eftermiddagen med att sitta och spana mot taket. Emellanåt tittade ungarna ut på henne och då började hon stormskälla. Pluto på julafton om ni känner igen det.

Helt rätt att gräva diken

Vet inte om det är dyn eller det rinnande vattnet som fångar Pumahs intresse. Hur som helst vill hon gärna hjälpa husse.
Gjorde ett försök att rensa dikena i våras. Vet inte om det var dyn eller det rinnande vattnet som fångade Pumahs intresse. Hur som helst vill hon gärna hjälpa husse. Visst fick vi vattnet att rinna, men effektivt var det inte.

Rensade i dikena under dagen. Man skulle kunna tro att det var jobbigt i vårvärmen – men det finns en tjusning i att få det svala vattnet att strömma kring fötterna. Att gå längs dikena och hitta ställen där vattnet saktar in. Där går man ner och tar några spadtag så att vattnet kan rinna fritt. Sen promenerar man vidare till nästa ställe. Känns lite som en bild av livet – fast jag har inte själv greppat metaforen riktigt.

Sen är det inte fel att ha hjälp av hunden heller. Detta är verkligen ett projekt vi kan hjälpas åt med. Jag tar ett spadtag och hon rusar fram och gräver vidare i gyttjan. Sen blir det dusch innan jag släpper in henne. Har lärt mig av erfarenheten, ju mer gyttja på hunden – desto snabbare springer hon upp och lägger sig i sängen.