Annons

Till dig som såg ”Sista skörden”

Här har jag lite backup-jord när planetens övriga resurser är förbrukade. Har just vänt ner vaktlarnas ströbädd och jag vet – det blir en kvävesänka när spånet bryts ner. Men det här är motsatsen till konstgödsel – det är är långsiktig gödsling.
Här har jag lite backup-jord när planetens övriga resurser är förbrukade. Har just vänt ner vaktlarnas ströbädd och jag vet – det blir en kvävesänka när spånet bryts ner. Men det här är motsatsen till konstgödsel – det är är långsiktig gödsling.

SVT sände nyligen dokumentären ”Sista skörden” – om hur ekonomer tagit över jordbruket och utarmar planetens brukbara jordar. Ett inte okänt problem men ändå skrämmande. Det finns i alla fall en ljuspunkt i eländet: Det är inte mitt fel.

Du kan se dokumentären på SVT Play.

Det är ekonomerna – dessa ondskans lakejer – som suger ut jordarna för snöd vinnings skull. Uslingarna! De ser till att producera det som säljer bäst i butikshyllorna. Att odla billig mat som kunderna vill ha är viktigare än både vår och planetens överlevnad. Sen kom jag att tänka på att det kanske går att besegra markens och maskarnas fiender med deras egna vapen – marknadsekonomi.

Om vi bara köpte mat som var hållbart producerad så skulle de tvingas att tänka om och börja odla på ett sätt som fungerar i längden och som gynnar planeten.  Men nu började det kännas lite obehagligt igen. På något mystiskt sätt ledde det här resonemanget till att jag på något sätt var medskyldig till att förstöra jorden. Bara för att jag handlar billig mat.

När jag flyttade hit stod det tät granskog här. Nu är det gräs- och klövervall i väntan på framtida odlingsbeslut. När sista skörden är tagen och all annan jordbruksmark är förbrukad – då har jag min kvar.
När jag flyttade hit stod det tät granskog här. Nu är det gräs- och klövervall i väntan på framtida odlingsbeslut. När sista skörden är tagen och all annan jordbruksmark är förbrukad – då har jag min kvar.

Men det är ju uppenbart orimligt. Jag är oskyldig som en brud. Hållbart producerad mat kostar mer, och det kan väl inte vara meningen att jag ska använda mina pengar för att rädda planeten. Det är ju inte mitt fel! Det är bönderna som ska ta ansvar för jorden och i en marknadsekonomi får de helt enkelt ta sitt ansvar och dra åt svångremmen lite. Kanske sluta att glida omkring i sina lyxtraktorer på åkrarna hela tiden. Poängen i ”Sista skörden” var ju att det är någon annans fel.

Nu började det kännas bättre igen.

Om vi istället för att sluta köpa billig mat avstod från det ekologiska och hållbara – så skulle priserna sjunka och vi skulle få både billig och hållbar mat. Det är det fina med marknadsekonomi: Kunden har alltid rätt och är vi bara konsekventa med vad vi väljer så kommer producenterna att anpassa sig. Och vi får både den mat och den planet vi förtjänar.


För fler tankar från landet: Följ mig på Facebook.


 

Annons

Nyodling del VI: Resultatet av markkarteringen

Det är inte lätt att se hur det ska bli odlingsmark av den här röran. Men nu vet jag i alla fall vad som fattas i jorden.
Det är inte lätt att se hur det ska bli odlingsmark av den här röran. Men nu vet jag i alla fall vad som fattas i jorden.

Nu har jag fått resultatet av markkarteringen som jag gjorde förra veckan. Verkar vara brist på nästan allting men jag ska skicka resultatet till en konsult som kan ge mig lite råd om vad som behöver tillföras.

Markkartering är helt enkelt ett jordprov som man tar för att få veta vilka näringsämnen som finns i marken. Man gör tio borrhål och så tar man prover på jorden. Proverna blandas och sen skickar man minst 250 gram till lämpligt analysföretag. Eftersom marken har varit granskog i nära trettio år så beställde jag det dyra provet för frilandsodling. Jag vill veta hur utgångspunkten för mina odlingar ser ut.

 

680 kronor plus moms är lite saftigt, men jag vill ha de bästa förutsättningarna när jag väl drar igång mina odlingar.

Växterna hämtar sitt byggmaterial från luften och från marken och använder solens energi för att växa. Gröna växter består av 80 procent av vatten och 20 procent torrsubstans. Det mesta av torrsubstansen består av kol, syre och väte som växten tillgodogör sig genom fotosyntesen. Bara cirka 6 procent av torrsubstansen kommer från växtnäring i marken. Men växterna behöver alla ämnena, det är det som det finns minst av som sätter gränsen för tillväxten.

Här är resultatet av min markkartering:

Enstaka stubbar missade de i alla fall. men det ska nog inte vara något problem för fräsen.
Enstaka stubbar missade de i alla fall. men det ska nog inte vara något problem för fräsen.

pH 5,3 (Bör vara minst 6,0 på min jord)
Surhetsgraden i jorden. Optimalt pH varierar beroende på jordart och olika grödor ställer olika krav på pH. Havre och potatis kan till exempel klara 5,5 men korn och vete behöver över 6,5.  Jorden försuras av flera olika skäl. Försurning genom nedfall har minskat och ansvarar numera för runt 20 procent av försurningen. Andra faktorer är grödornas upptag, markandning och gödsel.

Fosfor Lättlösligt P-AL: 3,0 vilket motsvarar klass II. (Vanligen vill man ha minst klass 3 vilket motsvarar ett P-AL tal på 4,2–8,0)
Mängden fosfor i jorden indelas i klasser för att det ska bli lättare att räkna. 3,0 mg/100 g motsvarar klass II vilket tyder på fosforbrist i jorden. Vanligen vill man ha klass III och för mer fosforkrävande växter klass IV. Fosfor ingår i växternas protein och påverkar särskilt rötter, frukter och frön. Fosforbrist gör att grödan utvecklas sent och växer dåligt. En del växte får smutsgröna eller rödskiftande blad.

Kalium Lättlösligt K-AL: 8,8 vilket motsvarar kaliumklass III. (På min jord är värdet rätt ok men på lerjordar vill man ha minst klass IV.)
Kalium fungerar som en katalysator i växterna och förbrukas inte själv. Kalium påverkar bildningen av socker och stärkelse. När dessa halter ökar förbättras vinterhärdigheten. Dessutom hjälper kalium även växternas stödvävnad. Växterna blir starkare. Stråstyrkan blir bättre hos säd och potatis får mindre stötskador.

Magnesium Lättlösligt Mg-AL: 5,4 (Gränsvärdet för brist är 4–10 mg/100g jord och eftersom det lägre värdet gäller för lättare jordar, som mina är magnesiumhalten ok.)
K/Mg kvot: 1,6 Bör generellt ligga mellan 1 och 3. magnesium finns i klorofyllet och har flera funktioner. Det hjälper till att bilda proteiner och aktiverar olika enzymer. Stark brist på kalium visar sig som fläckiga blad.

Kalcium Lättlösligt Ca-AL: 51 (Bör ligga över 100 för de flesta grödor.)
Mängden lättrörligt kalcium i jorden. Lerjordar har högre Ca-tal än lättare jordar men man bör ligga över 100 för de flesta grödor. Kalcium är en av beståndsdelarna i cellväggarna och hjälper även till att neutralisera syror som bildas vid växternas ämnesomsättning.

Kväve
NH4-N  <8, NO3-N  <8 (Böra vara minst 10 och jag har därför antagligen brist på kväve i marken.)
Nitratkväve är den näring som växten lättast tar upp. Värdet varierar mycket under säsongen men ett värde under 10 är en varningssignal för att det kan vara brist på kväve i marken. Kvävet ingår i växternas protein och i det gröna ämnet i klorofyll. Finns det gott om kväve blir bladmassan stor och mörkgrön samtidigt som proteinhalten blir hög. Kvävebrist försvårar bildningen av klorofyll och växterna får en ljusgrön färg.

Mangan, koppar och bor
Dessa är viktiga mikronäringsämnen som verkar som katalysatorer vid växternas ämneomsättning. Brister ger mycket speciella symptom i känsliga grödor.
Mangan
 38 (Bör vara 15–30, det lägre värdet för lättare jordar.)
Manganbrist uppstår främst i samband med höga pH-värden och torka.
Koppar 0,45 (Bör vara minst 0,8)
Koppar är mest lättillgängligt vid ett pH på 6,0. På lätta jordar anser man att det är brist när värdet är under 0,8 mg/l. Motsvarande värde för lerjordar är 2,0.
Bor 0,21 (Bör vara mellan 0,5 och 1,0 för borkrävande växter.)

Järn
570 (Bör vara 20–70, det lägre värdet för lättare jordar.)
Det finns normalt stora mängder järn i jorden men bara en liten del har en sådan kemisk form att det är tillgängligt för växterna.

Zink
3,6 (Bör vara minst 1,0 eller något högre för tunga jordar.)
Zinkbrist är ovanligt på svenska åkrar.

Sulfatsvavel
10 (Mellan 5–10 mg/kg är tillräckligt.)
Svavelbehovet varierar mellan olika växter. Svavel ingår i växternas protein och har betydelse för klorofyllbildningen. Bristsymptomen är otydliga.

Mullhalt: 6% Betyder att marken är måttligt mullhaltig.

Lerhalt: 11% Betyder att jag har en lerig jord.  (Vilket inte är samma sak som lerjord.)
pH-mål: 6

Analysföretaget Eurofins kalkningsrekommendationer:
Kalkbehov pH mål: 3,9 ton CaO/ha
Kalkbehov pH 6,3: 5,2 ton CaO/ha
Kalkbehov pH 6,8: 7,7 ton CaO/ha

Jag har alltså för lågt pH samt brist på fosfor, kalcium, kväve, koppar och bor. Ska bli spännande vad ekokonsulten har för några förslag.

Här har jag sammanfattat hela projekt nyodling.

Nyodling VII: Skogsmarken börjar likna åker