Annons

Potatisskörd med förhinder

Så här såg planen för potatisskörden ut. En sållmatteupptagare som tar upp potatisen, skakar av jorden och lägger den i prydliga rader. Men verkligheten blev en annan.
Så här såg planen för potatisskörden ut. En sållmatteupptagare som tar upp potatisen, skakar av jorden och lägger den i prydliga rader. Men verkligheten blev en annan.

Jag hade en plan när jag satte potatisen i våras. Eftersom jag äger redskap för potatisodling så tänkte jag testa hur de var att använda i praktiken. Även om det blev i liten skala. Nu blev det inte så.

För att underlätta traktorkörningen så satte jag bara två långa rader istället för ett fyrkantigt potatisland. Det fungerade bra, särskilt när det gällde kupning och bevattning. Men upptagningen hamnade mer åt det manuella hållet.

För ett par veckor sedan slog jag av blasten för att potatisen skulle sluta växa och istället få starkare skal. Och i helgen hade jag föräldrarna på besök och det var dags för skörd. Först kopplade vi min sållmatteupptagare men av oklar anledning knäcktes axeln så fort vi kopplade in kraftuttaget. Lite av ett mysterium eftersom det utan svårighet gick att dra runt mattan med handkraft. Men det var bara att koppla av den igen.

Istället fick mina stackars föräldrar hjälpa mig att skörda potatis för hand med grep. Det går – men tar tid.
Istället fick mina stackars föräldrar hjälpa mig att skörda potatis för hand med grep. Det går – men tar tid.

Nästa försök var att ta upp potatisen med den treskäriga potatiskupen, och det gick hyfsat. Några potatisar förolyckas visserligen men det rörde sig om några enstaka procent. Efter första genomkörningen plockade vi för hand och gick igenom jorden med grep. Men grepen skadar fler potatisar än kupen. Så efter ett par timmar plockning så körde vi fram traktorn igen.

Med kupen djupt ställd körde vi fram och tillbaka. Och efter varje omgång plockades alla synliga potatisar i hinkar. Det visade sig vara det effektivaste sättet, samt det som gav minst skador på potatisen.

Resultatet av årets odling blev medelmåttigt jämfört med andra. Av tolv kilo sättpotatis fick jag knappt 50 kilo vinterpotatis. Bäst utdelning gav som vanligt Asterix medan årets försökssort Pentland gav något mindre. Men jag fortsätter prova mig fram.

Nu lagras potatisen i rumstemperatur i någon vecka för att läka eventuella skador. Sen blir det vinterförvaring och förhoppningsvis räcker den fram till jul.

Annons

Dags att skörda vinterpotatisen

Jag tog upp en planta för hand för att se hur det såg ut – riktigt bra tycker jag. Asterix är en av mina favoritsorter och av någon anledning är potatis  mycket godare när man odlat den själv.
Jag tog upp en planta för hand för att se hur det såg ut – riktigt bra tycker jag. Asterix är en av mina favoritsorter och av någon anledning är potatis  mycket godare när man odlat den själv.

Igår slog jag av blasten på vinterpotatisen. Nu ska den få vila i jorden ett par veckor innan det är dags för skörd.

Anledningen till att man slår av blasten en tid innan är för att potatisen ska tåla lagring bättre. När man slår av blasten slutar potatisens tillväxt och istället bygger den på ett tjockare skal. En annan gödel är att den släpper lättare från stolonerna (de underjordiska stamdelarna).


Vill du läsa mer om odling och livet på landet? Följ bloggen på Facebook eller prenumerera i spalten till höger.


Min plan är att använda en sållmatteupptagare när jag skördar. Det är en maskin jag drar efter traktorn som gräver upp knölarna och sen skakas jorden av på ett band. Har aldrig använt den tidigare men om jag lyckas kommer det en rapport om hur den fungerar.

Sen kommer nästa projekt och det är att hitta ett bra ställe för vinterförvaring av potatisen. Potatis är även efter upptagningen en levande växtdel och om den lagras för varmt fortsätter den att andas och bryta ner kolhydrater till vatten och koldioxid. Potatisen förlorar vikt, skrumpnar och blir sötaktig.

Blasten avslagen. Jag använder röjsågen för det jobbet. Nu ska den få torka innan den krattas bort. En annan gödel med att ta bort blasten först är att man minskar risken för att eventuellt bladmögel sprider sig till knölarna och orsakar brunröta.
Blasten avslagen. Jag använder röjsågen för det jobbet. Nu ska den få torka innan den krattas bort. En annan gödel med att ta bort blasten först är att man minskar risken för att eventuellt bladmögel sprider sig till knölarna och orsakar brunröta.

Å andra sidan måste man undvika frost som spränger potatisens celler. Optimal temperatur är 3–5 grader i ett utrymme med god ventilation. Sen måste det vara helt mörkt. Både dagsljus och elektriskt ljus får potatisen att bli grön – och alla gröna delar är giftiga. Det är främst ämnet solanin man ska akta sig för. Det kan ge symptom som illamående och diarré. I riktigt allvarliga fall kan nervsystemet angripas.

Men jag tror inte man ska vara för orolig. Trots att solaninhalten är högre i norden än i sydliga länder finns inga allvarliga förgiftningsfall rapporterade här. Hur som helst äter jag inte gröna potatisar. Man ska förresten akta sig särskilt för att äta groddar eftersom solanin halten är mycket hög i dem.

Annons

5 tips när du ska odla potatis

Sista kupningen gör jag när blasten blivit 20–30 centimeter hög. När raderna slutit sig kan man koppla av.
Sista kupningen gör jag när blasten blivit 20–30 centimeter hög. När raderna slutit sig kan man koppla av.

Potatis är av tradition en av våra viktigaste grödor och den viktigaste inhemska källan till C-vitamin. Och har man egen odling finns det ingen godare potatis än den man själv drar upp ur jorden. Här kommer fem tips för att få en bra skörd:

1. Välj rätt potatis

Vi har alla våra favoritsorter när det kommer till potatis – själv är jag till exempel väldigt förtjust i Cherie. Men odlar man ekologiskt är det viktigt att tänka på resistens och motståndskraft mot olika sjukdomar. Ett skäl till att undvika traditionella sorter som King Edward – en av de mest besprutade potatissorterna – är att de ofta inte har motståndskraft mot dagens potatissjukdomar. Hos mig är det bladmögel som är det största hotet, särskilt regniga somrar. Jag föredrar därför motståndskraftiga och tidiga sorter som Rocket.

 

2. Gödsla

Biofer är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel som jag tycker fungerar bra på mina rabarber.
Biofet 10–3–1 är ett ekologiskt pelleterat hönsgödsel och för att det ska bli enklare använder jag samma gödsel till det mesta i odlingarna.

Potatis är mycket känslig för hur man gödslar, särskilt för kvävegödsling. För lite kväve ökar risken för att potatisen faller sönder när du kokar den. För mycket kväve ökar risken för blötkokning – att potatisen blir svampig.  Ett mycket grovt riktvärde är att potatisen behöver 12 gram kväve per kvadratmeter, vilket till exempel motsvarar 120 gram Biofer 10–3–1. Sen får man räkna på hur stort potatisland man har. Räknar du med en stor skörd – öka given. Liten skörd – minska. Gödsling av potatis är en hel vetenskap men noggrannare än så här är inte jag.

3. Kupa

Tretti meter rakt fram med traktor och potatiskupare. Steg ett för att plantera aronia.
Har man traktor och en potatiskupare går jobbet snabbt. Annars får man kupa för hand.

Glöm inte kupa! Sätt potatisen på fem centimeters djup när jordtemperaturen är minst 7 grader – är det kallare i jorden gror inte potatisen och risken för att den ska ruttna ökar.
En vecka: Dags för en första kupning
Två veckor:  Kupa potatisen en andra gång. (Har du inga problem med rotogräs kan du hoppa över någon av kupningarna.)
När potatisen kommit upp: Dags för en tredje kupning – försök att skapa en spetsig kam på kupan – det minskar risken för brunröta.
När blasten är 20–30 centimeter hög:  Dags för en sista kupning – dels för att bekämpa ogräs och dels för att minska grönfärgningen av potatisen.
När raderna slutit sig kan man ta det lite lugnare

4. Vattna

Håll ett öga på regnmätaren – potatis vill ha mycket vatten – och om inte himlen vill bidra så får du göra det.
Håll ett öga på regnmätaren – potatis vill ha mycket vatten – och om inte himlen vill bidra så får du göra det.

Potatis är en gröda som vill ha mycket vatten. Man brukar räkna med att det behövs mellan 300 och 500 mm under vegetationsperioden, så håll ett öga på regnmätaren. En torr vår och försommar kan man behöva vattna en hel del. Vattna helst mellan kuporna – kör man spridare och vattnar över blasten ökar risken för bladmögel.

5. Döda blasten

Blasten slås av ett par veckor före skörd – men råkar du ut för bladmögel som på bilden måste den angripna blasten bort från fältet så fort som möjligt.
Blasten slås av ett par veckor före skörd – men råkar du ut för bladmögel som på bilden måste den angripna blasten bort från fältet så fort som möjligt.

Ett par veckor innan skörd bör man slå av blasten. Vad som då händer är att tillväxten stoppas, men i gengäld blir skalet kraftigare och risken för skador minskar. Tar man bort den slagna blasten från fältet minskar dessutom risken för brunröta eftersom eventuell bladmögelsmitta hinner försvinna. Är det torrt så att blasten torkar och vissnar är detta inte nödvändigt.

Det blir ingen potatis till midsommar

En liten Rocket kämpar sig upp bland sten och kvickrot. Chansen att den stackarn ska hinna knöla av sig till midsommar är minimal. Det får bli köpt potatis i år också.
En liten Rocket kämpar sig upp bland sten och kvickrot. Chansen att den stackarn ska hinna knöla av sig till midsommar är minimal. Det får bli köpt potatis i år också.

Det har varit en kylig vår och med bara två veckor kvar till midsommar är hoppet ute om att få egen färskpotatis till sillen.

Jag avvaktade med att sätta potatisen eftersom jordtemperaturen måste upp en bit för att potatisen ska sätta fart. Sätter med dem för tidigt är det risk att de ruttnar istället. När jag väl fick knölarna i jorden för en dryg månad sedan hoppades jag på att värmen skulle komma, men inte.

Årets sorter blev Timo, Rocket och Cherie. Jag försökte välja resistenta sorter och sen ville jag ha både tidiga och sena varianter. Har satt ett par Rocket i stora krukor i växthuset och de har kommit lite längre, men drömmen om midsommarpotatis förblir en dröm. Nästa år ska jag nog satsa på att driva potatisen innan utsättning och göra ett seriöst försök med täckduk etc.

Än så länge är det bara småskaliga försök och förhoppningen ligger i att jag ska försöka mig på potatisodling i större skala nästa år på den blivande äppelodlingen. Då kan det vara bra att ha haft de dåliga erfarenheterna av potatis i mindre skala.

Vildpotatisen tar över

Lite på sniskan och sen lite här och var dyker potatisblasten upp. Men jag svär att jag var nykter när jag satte den.
Lite på sniskan och sen lite här och var dyker potatisblasten upp. Men jag svär att jag var nykter när jag satte den.

Blev lite frågande när det dök upp ogräs som liknande potatis lite här och var i odlingen. Så velig var jag väl ändå inte när jag satte den… Men det fanns en förklaring.

Det var rester från förra årets odling som klarat plöjning, vinter och harvning. De som inte hämmar mina mer ädla växter kommer att få stå kvar. Resten måste offras,

Blomstertid

Potatisen blommar. Asterix ligger något före men än är alla plantor friska och starka utan tecken på mögel.
Potatisen blommar. Asterix ligger något före men än är alla plantor friska och starka utan tecken på mögel.

Ännu inga tecken på bladmögel på potatisen trots det eviga regnandet. Asterix blommar i blått och King Edward i gult. Senapen kommer också bra. Kamomillen blommar för fullt och ska skördas så fort jag får tid. Bland övriga kryddor kommer koriander, dansk körvel pimpinell bra. Kummin ligger efter med så är det tvåårig också och förväntas bara prestera en bladrosett. Även ringblommorna börjar slå ut – så det blir skörd i nästa vecka.

Gjorde förresten ett misstag när jag betalade för en planta pepparmynta…

Tänk, jag var lite osäker på grobarheten hos senapsfröna... De verkar ha tagit sig allihop – och de frön som fastnat i såmaskinen tittar upp lite varstans bland övriga rader. Har insett att "100 procent bonde" har rätt när han påpekade att senapen kan bli ett ogräs om man låter den fröa på åkern. Lyckligtvis är rötterna grunda och med så ståtliga plantor är det lätt att hitta och rycka upp dem.
Tänk, jag var lite osäker på grobarheten hos senapsfröna… De verkar ha tagit sig allihop – och de frön som fastnat i såmaskinen tittar upp lite varstans bland övriga rader. Har insett att ”100 procent bonde” har rätt när han påpekade att senapen kan bli ett ogräs om man låter den fröa på åkern. Lyckligtvis är rötterna grunda och med så ståtliga plantor är det lätt att hitta och rycka upp dem.

Två växter har klarat både plöjning och regelbunden fräsning under sommaren. Skräppan är seglivad – det visste jag – men lite här och var i marken så tittar pepparmyntor fram. Måste vara ett gammalt arv från tidigare invånare på gården.

Första kupningen av potatisen avklarad

Hyfsat raka rader i alla fall. Asterix till vänster och King Edward till höger.
Hyfsat raka rader i alla fall. Asterix till vänster och King Edward till höger.

Det var lite bökigt att byta underrede på jordfräsen, men till sist lyckades jag få på järnhjulen och montera ådret bak. Jag skulle gärna haft en lägre växel på maskinen för det gick lite väl fort mellan potatisraderna. Emellanåt stötte den på någon lite större sten och ville gärna sticka ut åt endera hållet, lyckades ändå rädda de flesta potatisplantorna och det ska bli spännande att se om det blir några knölar framåt slutet på sommaren. Upptill växer det fint i alla fall.

Växterna trivs trots regnet

Potatis till höger och senapen rakt fram. Till vänster i bild väntar jag på pimpinell, koriander och kamomill.
Potatis till höger och senapen rakt fram. Till vänster i bild väntar jag på pimpinell, koriander och kamomill.

Det börjar ta sig i odlingen. Potatisen har kommit igång bra men Asterix är något snabbare än gamla King Edward, får väl se hur det går med bladmöglet framåt sommaren. Asterix är motståndskraftig med Kingen brukar behöva sprutas. Skulle egentligen ha kupat dem redan men det är fortfarande för lerigt så det får anstå ett tag till.
Senapen växer också bra liksom ringblommorna, övriga kryddväxter verkar ta lite mer tid på sig och jag vill inte köra för hård med ogräsrensningen förrän raderna blivit lite tydligare.
Jag var lite övermodig tidigare och påstod att jag inte hade några tistlar på markerna. I praktiken hade de bara gömt sig bland alla nässlor och annat oknytt. Nu har jag i alla fall identifierat följande oönskade växter: gårdsskräppa, brännässla, maskros, kvickrot, smörblomma, hundkex och åkerförgätmigej. Verkar få skriva om texten något till en viss Taube-låt…

Periodvila i jordbruket

Första perioden över. Nu är potatisen och de flesta av fröerna i marken, så jag kan luta mig tillbaka en stund innan det blir dags för kriget mot ogräset. 30 kg potatis har jag fått i jorden och det utan att använda sättmaskinen. Eftersom jag var sent ute så var all sättpotatis redan förgrodd och jag ville inte sabba det genom att köra den genom maskinen. Sen är fröerna för provodlingen äntligen i marken också:

Rad efter rad väntar på ogräset.
Rad efter rad väntar på ogräset.

Två rader spånadslin
Två rader kamomill
Mejram
Sommarkyndel
Pimpinell
Kummin
Ringblomma
Lök – röd, gul och silver
Sex rader svartsenap
Fyra rader Asterix
Fyra rader King Edward
Två rader Koriander
Dansk körvel

.

.

Till frukost: rött vin med pimpinella och en nyskjuten beckasin.
Till frukost: rött vin med pimpinella och en nyskjuten beckasin.

Egentligen hade jag inte tänkt odla King Edward eftersom den är mottaglig för så många potatissjukdomar. Men eftersom den är populär bland konsumenterna så finns det gott om utsäde. Trots att det är en av de hårdast besprutade potatissorterna. Av kryddörterna vet jag kanske hur hälften smakar. Men eftersom det är en provodling så är det kul att experimentera lite inför kommande säsonger. Tror att det kan finnas en marknad för pimpinell bland alla Bellmanälskare.

Har kört med bevattning i två dagar nu efter sådden. De små skurar som kommit har knappt vätt ytan på jorden. Trycket är tyvärr lite dåligt från pumpen så jag får flytta runt spridaren en gång i timman, får titta om jag hittar någon manual – kanske kan man dra på lite mer.