Annons

Tända kakelugn

En av de dagliga rutinerna så här års är att tända rörspisen i sovrummet. En rörspis är i princip en kakelugn utan kakel – och det är den eldstad jag använder flitigast.

Här har jag gjort en liten film som visar hur jag gör. Jag vet att eldande för uppvärmning är en procedur som innefattar mycket stolthet. Både när det gäller vedhantering och eldning så jag räknar med mothugg… Skriv gärna hur du gör, och varför du tycker det är ett bättre sätt.

Jag föredrar att tända en kakelugn med tre tändlager: tidningspapper (det måste vara matt – inte glättat), näver och späntved. Och jag tillreder alltihop framför kakelugnen med hjälp av en späntkniv. En del hugger späntved genom att placera några vedträn i ett mindre däck och sedan gå loss med yxan. Men jag tycker det är enklare att bara behöva bära upp ved till huset.

När jag bygger elden i kakelugnen tänker jag hela tiden på vad som behövs för att det ska brinna:  bränsle, värme och syre.

Ved är en ämne som innefattar mycket stolthet. Så här gör jag när jag eldar i min kakelugn.
Ved är en ämne som innefattar mycket stolthet. Så här gör jag när jag eldar i min kakelugn.

Bränslet är naturligtvis veden, men den måste värmas upp för att brinna. Ett ensamt vedträ strålar ut värme och slocknar vanligtvis snabbt. Men har man flera vedträn fångas värmen upp av de som ligger i närheten. De värmer varandra och processen kan fortsätta. Det är också därför det brinner bättre i en kakelugn än i en öppen eld utomhus. Väggarna reflekterar värmen, temperaturen blir högre vilket leder till renare förbränning.

Syret finns i luften men för att det ska komma fram till elden krävs att det är lite mellanrum mellan vedträna. Så för att kakelugnen ska brinna bra får man balansera avståndet mellan vedträna. För tätt – för lite syre. För glest – för lite värme. I praktiken är det inte så noga. Du lär dig snabbt vad som funkar i just din kakelugn, och det brukar inte vara knepigare än att ha ett par centimeter mellan vedträna.

Annons

55 graders skillnad

I december var det 27 minusgrader ute, idag 28 plus. Det är tur att man är anpassningsbar.

Det skulle kännas rätt futtigt att beklaga sig över värmen efter den kalla vår vi fick genomlida. Men det känns ändå lite i hetaste laget att hacka ogräs och köra grus i den här hettan.

Men utblåset från luftkonditioneringen in i eldstaden kommer den gamla rörspisen till god användning även så här års.
Men utblåset från luftkonditioneringen in i eldstaden kommer den gamla rörspisen till god användning även så här års.

Nu kostar jag i alla fall på mig lite siesta när det är som varmast. Har plockat fram min portabla ac som jag skaffade för ett par år sedan när jag bodde i en sollägenhet i Stockholm.

Är väl inte riktigt tillbaka till naturen – men att köra luftkonditionering ett par timmar på eftermiddagen gör upplevelsen av hettan ute riktigt överkomlig. Två timmar i sängen, 18 grader och en bra bok. Sen är jag redo att ge mig på grushögen igen.