Annons

Nu kommer sorken

Sommaren har peakat och nu går tröskorna för fullt på fälten här i Sörmland. Det är startsignalen för sorken att leta upp en bra trädgård att tillbringa vintern i. Se till att det inte blir din.

Runt månadsskiftet augusti/september lämnar sorken sitt sommarnöje i sädesfälten och söker sig till någon bra trädgård där den kan tillbringa vintern med att gräva gångar, äta rötter och gnaga barken av buskar och fruktträd. Sorken är viktig för balansen i naturen men om du inte vill ha dem i just din trädgård finns det en del att göra.

En död sork i vintersol. En vacker syn för alla odlare.
En död sork i vintersol. En vacker syn för alla odlare.

När jag tog över gården tyckte jag det var sorkhål överallt och jag utnämnde snabbt den lille rodenten till en av mina huvudfiender. Fem år senare är sork knappt något jag funderar över. Jag skaffade mig fällor i början, men har ännu inte fångat någon sork. Däremot har jag försökt göra min gård mindre attraktiv för dem.

Jag försöker tänka hur en sork vill ha det och sen göra tvärt om. Sorkens öde i livet är att vara bytesdjur till nästan alla rovdjur. Därför ser jag till att det inte finns något skydd. Kortklippt gräs kring träd och odlingar tvingar sorken att röra sig synlig för rovfåglar och andra rovdjur. Det gillar den inte.

Den här gången var det inte en sork utan en ekorre som fångade Pumahs uppmärksamhet. Men känner hon sorglukt så attackerar hon – utan att besväras om hon får ett bett i nosen.
Den här gången var det inte en sork utan en ekorre som fångade Pumahs uppmärksamhet. Men känner hon sorklukt så attackerar hon – utan att besväras om hon får ett bett i nosen.

Att jag har hund och katter som regelbundet patrullerar ägorna verkar också avskräckande på potentiella hyresgäster från sorksläktet. Allt som allt verkar det som om godsakerna i mina odlingar inte längre uppväger riskerna för sorken.

Det finns också en hel del mer eller mindre tekniska lösningar på sorkproblemen. Surströmming i gångarna verkar de inte gilla, i varje fall inte sorkar från södra Sverige. Att gräva ner flaskor som viner i vinden, sätta upp små propellrar som vibrerar eller köpa elektroniska sorkskrämmor kan fungera.

Ett bra ställe att hålla koll på omgivningarna. Marlon gillar träd.
Dygnet runt i alla väder – om det inte regnar eller är för kallt –  patrullerar Marlon och von Dallas ägorna. Den sork som flyttar hit får skylla sig själv – Marlon spanar gärna från trädhöjd.

Men liksom andra djur vänjer sig sorkar fort vid ljud. Och bor du vid en väg så är sorkarna redan vana vid vibrationer.

Så jag tror mest på de förebyggande åtgärderna: Klipp kort så det inte finns några gömslen och se till att gynna rovdjuren. En spaningspinne för rovfåglar uppskattas av dessa. Och har du inte tillgång till egna rovdjur kan du lägga ut lite hundmat i odlingarna så lockar du till dig räv.

 

Annons

Dödens fält

Spår av potentiella skadedjur i gräset. Men man får ha ögonen med sig om man ska upptäcka dem när det inte är släpljus av en lågt stående sol.
Spår av potentiella skadedjur i gräset. Men man får ha ögonen med sig om man ska upptäcka dem när det inte är släpljus av en lågt stående sol.

Ibland kallas den krocketplanen – men nu kallar jag gräsmattan framför huset för Dödens fält. När snön smält bort tillfälligt kan jag se spår av katternas härjningar och annat.

En död sork i vintersol. En vacker syn för alla odlare.
En död sork i vintersol. En vacker syn för alla odlare.
Döda möss hittar jag lite var stans nu när jag har två svarta dödsmaskiner som arbetar 24/7 - när det inte regnar.
Döda möss hittar jag lite var stans nu när jag har två svarta dödsmaskiner som arbetar 24/7 – när det inte regnar.

Det var Pumah som upptäckte sorken. Och sällan har jag blivit så glad över ett dött råttdjur. En död och massakrerad sork betyder att  Marlon och von Dallas gör skäl för brödfödan. Att de tar möss visste jag redan, men sork är att gå upp en viktklass.

Än så länge tillhör katterna hushållet men jag har funderingar på att skriva över dem på företaget. Har fått höra att kattmaten är avdragsgill när man har jordbruk – skadedjursbekämpning. Tror inte katterna skulle ha några invändningar mot att bli professionella jägare.

Skogsbär.
Skogsbär.

Hittade också spår av hjort i gräset. De börjar bli lite väl hemtama – särskilt som odlandet ska komma igång på allvar till våren. Men ska jag hålla efter dov och rådjur behöver jag större katter.

Annons

Vinbärssticklingarna i jorden

20 röda vinbärsbuskar och lika många svarta ska det bli om allt går som det ska.
20 röda vinbärsbuskar och lika många svarta ska det bli om allt går som det ska.

Det har varit fint väder i helgen och jag passade på att få ett par buntar sticklingar i jorden. Tjugo röda och tjugo svarta vinbär. Nu är det bara att vänta och se.

Förberedde planteringen redan förra året så nu var det bara att köra över en vända med fräsen och vända ner lite strö från hönsen. Det strö jag vände ner har legat ute i vinter så jag tror inte det ska bli för starkt för sticklingarna.

Vitlöken jag satte i höstas har dragit nytta av den milda vintern och är redan på god väg.
Vitlöken jag satte i höstas har dragit nytta av den milda vintern och är redan på god väg.

I kanten på en av jordremsorna satte jag oreganoplantor förra året – och jag hade inte hjärta att fräsa ner dem. Speciellt som de fortfarande smakar utmärkt. De får stå kvar som en kantväxt under vinbären.

Hade egentligen tänkt sätta sticklingarna på odlingsväv, men eftersom jag sett rätt så mycket sorkhål så vågade jag inte. Väv kan bli ett riktigt tillhåll för sorken där de kan härja fritt utan att rovdjuren kommer åt dem. Så sticklingarna får bli handrensade i år.

Senaste byggprojektet: En kattuggleholk

En kattuggleholk blir en rätt bastant möbel.. Man ska nog ta hjälp av någon när den ska sättas upp.
En kattuggleholk blir en rätt bastant möbel. Man ska nog ta hjälp av någon när den ska sättas upp.

Jag har haft lite problem med sork här på gården och min plan är att reducera sorkpopulationen med hjälp av en kattuggleholk. Många rovfåglar är duktiga sorkjägare men eftersom jag har höns vill jag helst locka rovdjur inte har dem på menyn.

Då kan en kattuggla (Strix aluco) vara ett utmärkt alternativ. Eftersom hönsen är inne när det är mörkt och kattugglan jagar på nätterna tycker jag det borde bli en utmärkt kombination.

Det finns kattuggla i närheten och jag har hört dem på nätterna. Då är nästa steg att fokusera deras jakt hit till gården. Så det blev att leta upp en ritning på en kattuggleholk.

Enkel tillverkning

Kattugglan behöver lite mer utrymme än en blåmes så det blev en vända till sågen. Ungefär åtta meter ohyvlat 170×21 mm gick det åt. Men själv tillverkningen var enkel.

Har man en bra geringssåg är det rätt lätt att smälla ihop den här holken.
Har man en bra geringssåg är det rätt lätt att smälla ihop den här holken.

Jag sågade till fyra 140 cm bräder och spikade ihop de första två med lister i underkant. Sen var det bara att göra en snitt mitt på det här första byggelementet. Vinkeln på snittet avgör taklutningen. 22,5 grader tyckte jag blev en lagom lutning på taket för min kattuggleholk.

Nästa plankpar spikas också ihop med lister. Här får man tänka på att det ska finnas flera lister nedanför hålet så att uggleungarna kan klättra ut när det är dags. Innan man spikar ihop plankorna är det bra att såga ut hålet som ska vara 14×14 cm. (Det glömde jag så det blev att plocka bort listerna och göra om.)

Sen är det bara att mäta ut hur hög framsidan ska vara och kapa plankorna med samma vinkel som taklutningen.

Tak av spillbitar

Sen spikade jag dit tak och golv som jag gjorde av spillbitar. Åsikterna om man ska måla holken eller inte går isär – så jag väljer det enklaste alternativet. Det blir omålat. Glöm inte att lägga i lite kutterspån som bomaterial i botten eftersom kattugglan inte samlar ihop något själv.

Lister under hålet inuti holken hjälper uggleungarna att klättra ut.
Lister under hålet inuti holken hjälper uggleungarna att klättra ut.

Nu återstår bara det sista problemet: Att få min kattuggleholk på plats. Det är ingen liten pjäs som ska upp i den utsedda tallen. Och jag funderar fortfarande på hur jag ska fästa den. Det blir sannolikt en kombination av att ställa den på en gren och spika med aluminiumspik. (Galvade spikar kan vara direkt farliga den dag tallen ska sågas upp.)

Sen får jag se om min kattuggleholk får någon hyresgäst. Eller om det blir som mina första värpreden som hittills bara uppskattas av en höna.

Fyra år senare: Inflyttningen i holken dröjer