Annons

Att städa en bokhylla

Boklåda – på väg ut till lagården. Inget ont om Guillou, men Hamilton-böckerna känns väldigt 1900-tal numera. Hade stort utbyte av dem en gång i tiden men nu hamnar de på långtidsförvaring.
Boklåda – på väg ut till lagården. Inget ont om Guillou, men Hamilton-böckerna känns väldigt 1900-tal numera. Hade stort utbyte av dem en gång i tiden men nu hamnar de på långtidsförvaring.

Gång på gång hamnar jag i samma situation. Bokhyllorna är överfulla och det ligger böcker i högar på bord, fönsterbräden och på de övriga böckerna i hyllan. Det kvittar hur mycket utrymme man skaffar. Nu har jag i alla fall gjort en utrensning.

Första tre delarna av Gulag-akipelagen tog jag en gång med mig på en semesterresa till Rhodos. Kom igenom 700 sidor, men känner mig fortfarande mätt – trots att det gått 30 år.
Första tre delarna av Gulag-akipelagen tog jag en gång med mig på en semesterresa till Rhodos. Kom igenom 700 sidor, men känner mig fortfarande mätt – trots att det gått 30 år.

Rensning och sortering sker samtidigt. Mitt mål med bokhyllorna är att jag ska kunna hitta de böcker jag söker så facklitteratur hamnar för sig. Försöker också skilja religion från odling, jakt, djur och referensverk. En del undantag får man göra i alla fall – av utrymmesskäl. En del böcker är helt enkelt för stora för att gå in på rätt hyllplan – men jag försöker vara konsekvent i övrigt.

Har aldrig förstått människor som färgkordinerar sina böcker, eller ordnar dem efter storlek. Hur ska man då hitta boken ”Foga i trä” bland alla andra lika stora bruna böcker. Hopplöst.

När det gäller själva utsorteringen så baseras den helt på känsla. För varje bok känner jag efter: är det här något jag skulle vilja läsa igen, handlar det om något som känns aktuellt för mig idag eller inom rimlig framtid. Håller den inte för detta så blir det ladugården.

"Hitåt gossar – på med bajonetterna" Axel Kerfves Svenska hjältar i Boerkriget är så absurd att jag blir glad av att se den.
”Hitåt gossar – på med bajonetterna” Axel Kerfves Svenska hjältar i Boerkriget är så absurd att jag blir glad av att se den.

Klart jag har ändrat mig emellanåt och då kan det bli problem. Då har jag en bokhylla fylld med flyttkartonger att leta igenom. Men oftast stämmer min spontana känsla med mina verkliga behov. Sen behåller jag en del böcker av rent sentimentala skäl. ”Svenska hjältar i Boerkriget” kommer jag sannolikt aldrig att läsa men det är en så uppenbart absurd titel att jag inte kan låta bli att ha den kvar i hyllan.

Och alla fackböcker om odling och lantbruk blir kvar. Man vet aldrig när behovet uppstår. Plus de stora läsupplevelserna – där kan jag få en positiv känsla bara av att se bokryggarna.

Så länge det finns utrymme kvar i någon bokhylla kan jag kosta på mig att behålla dem i huset.

 

Ett antal läsupplevelser som jag gärna vill ha kvar i huset. Böcker som är så bra att jag blir glas av att se dem.
Ett antal läsupplevelser som jag gärna vill ha kvar i huset. Böcker som är så bra att jag blir glad av att se dem.

 

Annons

Så städar man en brunn

Den som blir utvald till att klättra ner i en brunn måste vara mentalt stark, fukttålig och ha gott humör.
Den som blir utvald till att klättra ner i en brunn måste vara mentalt stark, fukttålig och ha gott humör.

Den gamla grävda brunnen här på gården har varit sorgligt försummad. Eftersom jag har en djupborrad brunn med i stort sett obegränsdag vattentillgång har jag inte ens öppnat locket på min gamla brunn. Men nu har den dragit vinstlotten i aktivitetslotteriet.

Precisionsjobb. Att lyfta brunnslocket för hand gick inte. Tur att man har lastare på traktorn.
Precisionsjobb. Att lyfta brunnslocket för hand gick inte. Tur att man har lastare på traktorn.

Det var inte utan viss spänning som vi lyfte på locket. Eller försökte. Det visade sig att två man inte hade en chans att lyfta det tunga betongblocket. Så det blev att hämta traktorn och lyfta locket med lastaren. Spänningen steg igen eftersom vi inte hade en aning om vad som skulle möta oss.

Det visade sig att vattennivån låg 2,5 meter ner och efter lodning stegade vi upp att den var 5 meter djup. Hyfsat med vatten alltså och ingen otäck lukt. Man vet aldrig vad man kan hitta i en gammal brunn. Efter en del funderingar sänkte vi ner pumpen och väntade på att brunnen skulle tömmas.

Med fötterna fem meter under jorden är det lite pilligt att komma åt med högtryckstvätten.
Med fötterna fem meter under jorden är det lite pilligt att komma åt med högtryckstvätten.

Vi räknade på arean på brunnen: A=πr². Brunnens innerdiameter var 90 cm så arean bli alltså: A=π x 0,45²=0,6362 kvadratmeter. Alltså innehåller brunnen ungefär 640 liter vatten per meter. För att fullända våra matematiska beräkningar mätte vi hur lång tid det tog för pumpen att fylla en tiolitershink med vatten – 36 sekunder. Att sänka nivån i brunnen en meter skulle alltså ta 64×36=2304 sekunder eller drygt 38 minuter. vsv

Och så finns det människor som inte tycker det är roligt med matematik.

De översta brunnsringarna kunde Peter tvätta av utifrån.
De översta brunnsringarna kunde Peter tvätta av utifrån.

Det här var den teoretiska delen som inte räknade med tillflöde till brunnen, att det kan bli stopp i slangen och att pumpens nivåbrytare kan utlösas.

Vi hade pumpen hängande i ett rep och sen hängde elkabel och slang bredvid. På kvällen tog i en paus för att fortsätta nästa dag. Viktigt att täcka över brunnen om man lämnar den även om man inte har barn på gården. En nyfiken katt som hoppar upp där det brukar vara ett lock kommer inte upp av sig själv. Det gör inte en människa heller.

Dag två var brunnen i stort sett tömd och vi valde ut den lättaste personen i sällskapet för att klättra ner. Den person som följaktligen är lättast att dra upp om något skulle hända. En tömd brunn kan bli ett femmeters fall även om man så att säga startar från marken. Ner är ett utökat begrepp när det gäller en brunn.

Att hantera högtryckstvätten med omvänt grepp för att komma åt överallt nere i brunnen är inte lätt...
Att hantera högtryckstvätten med omvänt grepp för att komma åt överallt nere i brunnen är inte lätt…

Sen vidtog högtryckstvättning av brunnens insida. Ett blött och smutsigt jobb som inte passa människor med cellskräck. Men Anna gjorde ett utmärkt jobb. Två tvättningar med dumpning emellan, sen var brunnen så ren den kan bli. Dessutom bildas det alltid slam ovanpå gruset i brunnens botten och med lite nytt vattenflöde rörs det upp och kan pumpas ut.

...men roligt.
…men roligt.

Nu är locket på plats igen och efter att ha pumpat ut vattnet ett par gånger till ska jag skicka in ett vattenprov. Förhoppningsvis har vattnet bra kvalité men hur som helst ska det bli spännande att se hur det skiljer sig från vattnet i den djupborrande brunnen bredvid. Vatten från 5 meters djup jämfört med vatten från 100 meters djup.

Och så kan ännu en punkt på årsplaneringen prickas av.