Annons

Tilluft till braskaminen är överskattat

Jag har tre eldstäder i huset. En vedspis i köket, en rörspis i sovrummet och en braskamin i vardagsrummet. Tycker att braskaminen värmt lite dåligt så det kanske är dags att uppgradera sig. Tilluft låter bra, men när man tittar närmare är det inte lika självklart. 

Min gamla braskamin har egentligen bara en fördel. Den är stor – så det går att lägga in stora vedträn.
Min gamla braskamin har egentligen bara en fördel. Den är stor – så det går att lägga in rejäla vedträn.

Den nuvarande kaminen är gissningsvis från 70-80-talet, och det har hänt mycket sen dess. Verkningsgraden på en öppen spis – såna som finns murade i hus från 40-50-talet ligger mellan 5 och 10 procent. En braskamin från 80-talet har en verkningsgrad på runt 40 procent och en modern kamin ligger mellan 70 och 80 procent. Alltså betydligt mer värme från varje vedklabbe.

Min gissning är att den kamin jag har ligger närmare en öppen spis i verkningsgrad. Den avger bara strålningsvärme och glasväggarna reflekterar hettan tillbaka in i elden. Det är i princip bara ett eldfast utrymme med ett stort hål upptill som släpper ut värmen till skorstenen.

Snålare braskamin

Det finns flera skäl till den dåliga verkningsgraden: För det första har den okontrollerad lufttillförsel. En modern kamin med nominell effekt på 5 kW förbrukar runt 25 kubikmeter luft i timmen – en gammal öppen spis förbrukar det mångdubbla – jag har sett uppgifter på 200–300 kubikmeter i timmen. Det finns ingen kontroll, så det blir rejält drag upp i skorstenen – och där försvinner värmen. För det andra så finns det ingen konvektion – en modern kamin värmer upp luft som cirkulerar närmast kaminen som sedan sprider sig i rummet och huset. Dessutom blir förbränningstemperaturen högre med kontrollerad lufttillförsel och det ger fullständigare förbränning.

Tänkte länge köpa en, men priset avskräcker. Istället ingår det nu i de långsiktiga planerna att mura en en braskamin. Osäker på vad typen heter på svenska men sök på ”double bell heater” eller ”Kuznetsov heater” så förstår du vad jag menar. Men, det är ett projekt för framtiden.

Tilluft eller inte?

Sen var det frågan om man ska ha extern tilluft till kaminen. Alltså en separat ventilationskanal som leder uteluft till elden. Många är övertygade om förträffligheten i en sådan anordning men jag är skeptisk. Jag har fått höra att man inte ska låta redan uppvärmd luft försvinn ut ur skorstenen eftersom huset då drar in kalluft utifrån.

Jag har flera motargument:

  1. Ett kalluftsrör in i stugvärmen kostar pengar och det drar dessutom ändå in kalluft i huset. Och det kan ge kondensproblem i/på kalluftsröret.
  2. En modern braskamin förbrukar runt 25 kubikmeter luft i timmen. För att ha bra luftkvalité inne bör man omsätta husets luftvolym varannan timme. Det innebär för min del närmare 100 kubikmeter i timmen. En braskamin ger alltså bara en del av den rekommenderade luftväxlingen i huset – och det medan den brinner. Man kan också jämföra med en köksfläkt som drar ut mellan 200 och 500 kubikmeter i timmen.
  3. Sen tror jag man gör ett tankefel. Den luft som används till förbränningen måste värmas upp oavsett var den kommer ifrån. Och att sänka temperaturen direkt vid eldstaden måste vara ett av de sämre alternativen. Ett av skälen till att gamla kaminer hade dålig verkningsgrad är att de hade för låg temperatur vid förbränningen.
  4. Luft har relativt lågt energiinnehåll. För att värma de 25 kubikmeter inneluft som går till spisen varje timme behövs det 0,2 kWh om temperaturskillnaden ute/inne är 25 grader. Försumbart om kaminen har en effekt på 5 kW. (Nu har jag inte gjort beräkningen själv – så är det fel så korrigera mig gärna.)

Som jag ser det finns det bara en situation där man ska dra in uteluft direkt till kaminen och det är när man har forcerad ventilation, dvs i modernare hus. Då har man en fläkt som skapar ett kontrollerat undertryck i huset vilket gör att det kan bli svårt att få drag i braskaminen. Och har jag fel – det har hänt – så är det inte svårare för mig att dra in uteluften i efterhand.

Annons

Värme i hönshus

Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller gröna att picka i sig.
Mina nuvarande höns, Sussex och Lohman, besväras inte av snö och vinter. Däremot finns det få anledningar för dem att ge sig ut i snön – varken insekter eller grönt att picka i sig.

Ibland får jag höra att höns klarar ner till 17 minusgrader innan de får problem med förfrysningsskador. Det är kanske sant, men ska de trivas bra bör temperaturen ligga mellan 5 och 15 plusgrader. Det är målet med mitt hönshus.

Höns klarar i allmänhet kyla bättre än värme, men det finns gränser. De överlever utan problem rätt många minusgrader men att sätta gränsen där de får förfrysningsskador tycker jag är lite hårt. Bortsett från rent praktiska problem med frysboxtemperaturer i hönshuset – som frusna ägg och fruset vatten – vill jag gärna att hönsen ska trivas. Det räcker inte med att de överlever.

När mitt nya hönshus blir färdigt kommer de förhoppningsvis att få det ännu bättre. Jag har lärt mig en del av bristerna i det gamla – framförallt ivl jag hålla värmen bättre på vintern – och hålla mössen borta.

Det finns flera alternativ för att hålla värmen i hönshuset. Först bör man se till att värmen inte försvinner. Ett dragigt hönshus är direkt skadligt för hönsen och dessutom försvinner värmen. Så först fixar man så att det inte är  drag, sen isolering. Bra isolering gör att värmen inte strålar ut genom tak och väggar.

När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.
När utetemperaturen ligger under tio minus drar jag igång mitt dyra kamflänselement. Elen kostar en del men det gör det lite drägligare för mina hönor.

Nästa steg är att värma upp hönshuset. Enklaste värmekällan är höns. Varje höna avger runt 10 watt, så de pickar runt som små värmeelement i hönshuset. Det betyder också att hönsen ger värme till varandra. Har du fem hönor med gott om plats så kommer de att vara mer frusna än om du har förtio hönor på samma utrymme. Förr i tiden hade man nästan aldrig värme i hönshusen, men hade man många hönor och om hönshuset var en del av ladugården med rejäla värmekällor i form av kor, hästar och grisar så hade hönsen det rätt bra.

En del använder gödselbingen som värmekälla, men min erfarenhet är att det är en osäker metod. Blir det riktigt kallt avstannar processen när man behöver den som bäst.

Jag har investerat i ett kamflänselement godkänt för djurstallar. Ingen billig lösning, men i alla fall den säkraste. Att sätta in en vanlig värmefläkt i ett hönshus är att leka med elden. De nakna glödtrådarna inne i fläkten väntar bara på att det ska byggas upp tillräckligt med damm för att de ska fatta eld. Eller att hönsen flaxar upp strö som sugs in mot glödtrådarna.

Värmelampa är i så fall ett bättre alternativ. Den är tät och säker men eftersom den är tillverkad för kycklingar/smågrisar så är den konstruerad för att rikta värmen neråt. Den skapar en varm cirkel på golvet under. Lite som att sätta en elradiator bakom en soffa. Visst värmer den – men effekten hamnar inte där den behövs.

Annons

Eldningssäsongen inledd

Nu är elvärmen inkopplad och jag eldar i rörspisen varje kväll. Gillar att somna till sprakandes från granveden och med lågorna spelande i taket.
Nu är elvärmen inkopplad och jag eldar i rörspisen varje kväll. Gillar att somna till sprakandes från granveden och med lågorna spelande i taket.

Under sommarhalvåret blir det bara någon enstaka brasa men nu på hösten ingår eldningen i de dagliga rutinerna. Och elvärmen är också påslagen.

Utslaget på hela året är elen den största utgiften för mig. Större än räntor, amorteringar och försäkringar. Jag gör därför vad jag kan för att hålla nere förbrukningen. I maj stänger jag av elvärmen och klarar mig med vedeldning vid behov. Enda undantaget är när jag får frusna besökare – då brukar jag kosta på mig några kilowatt för att hålla dem på gott humör.

Jag har ett par rum som är undantagna från 18 gradersregeln. De flesta har lägre temperatur – men i badrummet drar jag upp den till tjugo när jag ska duscha. Lite behagligare och lite mindre dimma.
Jag har ett par rum som är undantagna från 18 gradersregeln. De flesta har lägre temperatur – men i badrummet drar jag upp den till tjugo när jag ska duscha. Lite behagligare och lite mindre dimma.

Är jag själv hemma ser jag inget skäl till att gå omkring i t-shirt inomhus. Vintertid har jag oftast raggsockor och tröja och tycker det är helt ok med en innetemperatur på 17–18 grader. I sovrummet kan det till och med bli kallare eftersom jag rationaliserat bort elvärmen helt och hållet där. Nöjer mig med en sprakande brasa varje kväll vid läggdags. Blir det riktigt kallt eldar jag på morgonen med.

I de långsiktiga planerna finns investeringar för att minska mitt elberoende ytterligare. Första steget är en luft/luft-värmepump. En investering på närmare 20000. Kan jag minska min elförbrukning med 20 procent är den intjänad på fem år med dagens elpriser. Jag vågar inte räkna med kortare avräkning eftersom de fungerar bäst i hus med öppen planlösning – raka motsatsen till min stuga från mitten av 1800-talet.

Nu är hösten här på allvar även om det fortfarande är ganska milt. Första frosten har ännu inte drabbat Sörmland – men den kan slå till när som helst.
Nu är hösten här på allvar även om det fortfarande är ganska milt. Första frosten har ännu inte drabbat Sörmland – men den kan slå till när som helst.

Nästa steg – långt in i framtiden är att bygga en tegelspis efter rysk modell med efterbrännkammare och dubbla klockor som lagrar värmen från rökgaserna. Finns liknande färdiga finska spisar men de kostar en förmögenhet och planen är att spara pengar. Det här projektet ligger flera år in i framtiden och tills dess ska jag samla tegel och leta efter en bra byggbeskrivning och ritning.

Solceller har jag också funderat på men trots att de rasat i pris de senaste åren kan jag fortfarande inte riktigt räkna hem dem i mina kalkyler. Så med den biten avvaktar jag tills vidare.

Nu fungerar min rörspis

Då ska min rörspis vara redo för vintern. Spjället sitter på höger sida. I den lilla mässingsluckan uppe på spisen kan man se rakt in i skorstenen.
Då ska min rörspis vara redo för vintern. Spjället sitter på höger sida. I den lilla mässingsluckan uppe på spisen kan man se rakt in i skorstenen.

En rörspis är en enklare variant av kakelugn. En kakelugn utan kakel. Nu är min rörspis fixad så i vinter kommer jag att ha ett vedeldat sovrum.

Första vintern här på gården så testade jag att elda i rörspisen, men det blev bara ett försök. Kändes lite oroväckande när stenarna i eldstaden började röra på sig. Och sen dess har jag från och till försökt hitta någon som kunde göra i ordning den. Funderade på att göra det själv men såg framför mig hur allt rasade och jag satt med en hög tegel i sovrummet. Nu visade det sig inte vara så komplicerat. Speciellt som rörspisen var i bra skick. Ommurning av eldstaden är något man får göra då och då.

Inte självklart hur man hittar en pålitlig murare som vill ta ett så litet projekt. Hittade en som hade en väldigt bra hemsida om kakelugnar men han hade inte tid när jag kontaktade honom för ett år sedan. Till slut hittade jag i alla fall Åhlströms i Eskilstuna. Och igår var de här.

Snabbt murat

Det visade sig vara ett snabbt jobb. Lösa stenar murades fast och så lade de på ny massa inne i eldstaden. De stenar som jag tyckte var lösast visade sig vara sotningsluckorna, de skulle vara lösa. De knackade också till nya stenar med bättre passform till dessa.

De lösa stenarna i eldstaden murades fast med lerbruk. Sen täcktes insidan av en ugnsmassa. Nere till höger ser man den sten som är sotlucka i rörspisen.
De lösa stenarna i eldstaden murades fast med lerbruk. Sen täcktes insidan av en ugnsmassa. Nere till höger ser man den sten som är sotlucka i rörspisen.

Billigt blev det inte. 4500 kronor för knappt två timmars arbete. Då ingår visserligen deras restid från Eskilstuna men det hade nog varit smartare att hitta en lokal murare. Men nu har jag sett hur det går till så nästa gång fixar jag det själv.

Eldningsråd

Fick också lite eldningsråd för rörspisar. Börja med tidningspapper så att man får drag i spisen. Sen försiktig eldning tills rörspisen börjar bli varm i jämnhöjd med eldstaden. Sen kan man elda på, men ska det vara ekonomiskt ska man sluta elda när ugnen är varm. Överskottsvärmen försvinner bara upp i skorstenen.

Så inför den kommande vintern har jag tre fungerande eldstäder för mina 93 kvadratmeter. Ska bli spännande att se vilken elförbrukning jag får nu när jag bor här på heltid.