Annons

Därför är vatten bättre än täljsten

En rejäl gryta med vatten på vedspisen sparar värmen från spisen och värmer långt in på natten.
En rejäl gryta med vatten på vedspisen sparar värmen från spisen och värmer långt in på natten.

Säsongen för vedeldning är långt ifrån över. Och för oss som eldar i järnkaminer finns det ett problem. En järnkamin värms snabbt upp och sprider en behaglig värme, men värmen är inte långvarig.

Även om man eldar till sent på natten så är den iskall på morgonen. Köper man en ny vedspis kan man frestas att köpa en med värmelagrande täljsten, men för att den ska göra avgörande skillnad krävs det stora mängder. Och den är inte billig. Därför tycker jag det är bättre att lagra värmen i vatten.

Hur mycket värme ett material kan lagra kallas värmekapacitet. Nu kommer jag inte att gå in på detaljer men värmekapaciteten för täljsten är 0,80kJ/kg  °C. Det krävs alltså 0,8 kJ för att värma upp ett kilo täljsten en grad. Samma siffra för vatten är 4,2 kJ/kg °C. Det krävs alltså fem gånger mer energi för att värma upp vatten jämfört med täljsten.

Det tar ungefär tre timmars eldning för att värma vattnet i grytan till 90 grader. Men den värmen får jag tillbaka under natten.
Det tar ungefär tre timmars eldning för att värma vattnet i grytan till 90 grader. Men den värmen får jag tillbaka under natten.

Varför är det bra? Jo, den energi som går åt finns sedan lagrad i vattnet och avges som värme när det kallnar. Det blir ett sätt att ta värme från kaminen när den eldas och sedan sprida ut den över tid.

Som exempel har jag en 20 liters gryta med vatten stående på min vedspis. Det går åt ungefär 2 kWh för att värma vattnet till 90 grader vilket i praktiken innebär ungefär 3 timmars eldning i min gamla Husqvarna 727. Värmer jag upp den innan jag går och lägger mig håller den fortfarande runt 30 grader på morgonen. Resten av värmen har spridits i köket.

Nu invänder du kanske att täljsten är betydligt tyngre än vatten och man behöver därför inte lika mycket. Men täljsten har en densitet på 2,9 och vatten lagrar fem gånger så mycket per kilo. Så hur du än räknar kommer vatten att lagra nästan dubbelt så mycket värme som täljsten. Och det är dessutom mycket mycket billigare.

Så det billigaste sättet att lagra värme är att skaffa en stor gryta. Men köp inte den jag har från Biltema. Plåten är alldeles för tunn så den går inte att använda på en valin spis.

Annons

Allting faller sönder

Nu har jag fått en påminnelse om alltings förgänglighet. Bara materiella skador – men mycket på en gång. Sånt kan göra mig frustrerad.

Det är snart dags för besiktning och jag misstänker att denna spricka kan sitta i synfältet...
Det är snart dags för besiktning och jag misstänker att denna spricka kan sitta i synfältet…

Första incidenten. Ett stenskott fick framrutan att spricka. Var först tveksam till att lägga ner så mycket pengar på min gamla bil. Men min pappa tipsade om att det brukar gå på försäkringen. Och visst. Nu har jag en ny framruta till en kostnad av 1500:–. Eftersom bakluckan också är utbytt efter en påkörning för ett par år sedan så är det bara mitten på bilen som är gammal nu.

Att ha en ren SSD-hårddisk är lyxigt. Men 28 GB är i minsta laget.
Att ha en ren SSD-hårddisk är lyxigt. Men 28 GB är i minsta laget.

Andra incidenten. Beställde en ny dator som skulle ersätta min snart tio år gamla maskin. Den levererades i fredags, men gick inte att starta. Efter att ha suttit länge med en extremt vänlig support på Irland kom vi fram till att den levererats med formaterad hårddisk. Det gick att lösa på distans. Men när jag började föra över filer från min gamla dator tog det stopp. Det fanns inget utrymme. När jag tittade närmare visade det sig att jag bara hade 28 GB hårddisk. Ny kontakt med supporten – och datorn är nu på verkstad.

När det inte kom vatten i kranen upptäckte jag att motorskyddet löst ut. Och det löste ut igen så fort jag återställde det. Ett jobb jag inte kan fixa själv.
När det inte kom vatten i kranen upptäckte jag att motorskyddet löst ut. Och det löste ut igen så fort jag återställde det. Ett jobb jag inte kan fixa själv.

Tredje incidenten. I måndags kväll slutade vattnet fungera. Det visade sig att motorskyddet löst ut. Men är det en röris eller en elektriker som man ska vända sig till? Visade sig att det var båda. Igår hade jag en elektriker på gården som mätte på pumpen och konstaterade att en av lindningarna brunnit och att pumpen måste bytas. Jag har en djupborrad brunn och pumpen sitter närmare hundra meter ner i jordens innandömen så det är inget lätt jobb. Rörfirma ska försöka fixa det den här veckan – men de behöver frigöra två man för det jobbet. Lyckligtvis tipsade de om att kontakta försäkringsbolaget. Och si – försäkringen täcker skadan. 1500:– i självrisk plus 8 procent i åldersavdrag.

Två lärdomar jag fått den senaste tiden: En olycka kommer sällan ensam. Det är dyrt med försäkringar – men bra när det händer något.

Annons

Aldrig tråkigt på landet

Igår kväll gick jag ner till ladugården vid tiotiden. När jag öppnade dörren till logen hörde jag ett konstigt ljud och när jag spårade det visade det sig att en vattenledning brustit. Under golvet i ladugården.

Först tillbringade jag lite tid med att svära, sen var det dags att ta itu med problemet. Först stänga av pumpen, så att vattnet slutade spruta. Och sen skaffa mig en överblick över situationen.

Jag försöker tänka positivt och är glad att jag faktiskt gick ner till ladugården på kvällen. Det vatten som hunnit läcka ut hade runnit undan ner under ladugården och inga maskiner verkade skadade.

Försökte först hitta själva läckan, men eftersom vattnet kom från under en bärande vägg var det inte så lätt. Satte på vattnet igen och fyllde en dunk med vatten till kaffe och tandborstning. Det stora problemet med att vara utan vatten är spolning av toaletten. Men nu har jag två toaletter och kan alltså kosta på mig två toalettbesök. Sen var det dags att sova på saken.

Med spett och slägga kunde jag frilägga slangen utan större problem och jag är nöjd med beslutet att strunta i själva läckan. Att återställa golvet får bli ett senare bekymmer.
Med spett och slägga kunde jag frilägga slangen utan större problem och jag är nöjd med beslutet att strunta i själva läckan. Att återställa golvet får bli ett senare bekymmer.

Ny dag, nya tag. Ringde försäkringsbolaget som berättade att min försäkring inte täckte reparationen av vattenledningen. Däremot skulle jag fått ersättning om något blivit skadat. Ringde rörmokaren som berättade att de gärna hjälpte till men att jag först måste ringa en snickare som bröt upp golvet. Sånt gör de inte själva. Ringde snickaren – som inte var hemma.

Dags att känna på golvet själv. Det visade sig vara rätt lätt att bryta upp den gamla betongen med spett och slägga och därunder låg slangen. Bestämde mig för att strunta i själva läckan och bara plugga.

En ändplugg löste problemet och jag kunde sätta på vattnet igen. Den ska få hänga i luften ett dygn så jag ser att den är tät, sen fyller jag igen golvet.
En ändplugg löste problemet och jag kunde sätta på vattnet igen. Den ska få hänga i luften ett dygn så jag ser att den är tät, sen fyller jag igen golvet.

En tur till rörmokaren kostade mig 120 kronor. Sen var det bara att kapa och skruva på ändstoppet. Enligt rörmokaren var det ingen vattenslang utan en avloppsslang som inte var gjord för tryck. Att den hållit i många år är ett mysterium. Att den plötsligt brast är ett annat.

Men tydligt är att det aldrig är tråkigt på landet.

Så räddar du sommarvattnet

Ledningen för sommarvatten till växthuset utgår från ladugården där jag kopplar in den varje sommar. Nu på hösten blåser jag ur ledningen med tryckluft.
Ledningen för sommarvatten till växthuset utgår från ladugården där jag kopplar in den varje sommar. Nu på hösten blåser jag ur ledningen med tryckluft.

För snart två år sedan grävde jag ner el och vatten till växthuset. Insåg efter de första tio metrarna att frostfritt djup – det är en dröm. Så nu räddar jag istället vattenledningarna varje höst.

Risken med grunt nedgrävda vattenledningar är att de kan frysa sönder om det blir en hård vinter. Och har man sommarvatten så sticker antagligen en del av rören upp i kölden. Då är det viktigt att tömma dem inför vintern.

Med tryckluft går det på några minuter. Jag öppnar kranen i växthuset och sätter en hink under. Sen går jag upp till ladugården och sätter på tryckluft i andra änden av ledningen. För att det ska täta har jag lindat med eltejp.

Jag har grävt ner närmare 50 meter PEX-slang till växthuset. När jag blåser ur slangen har jag en hink under för att ha koll på vad som kommer.
Jag har grävt ner närmare 50 meter PEX-slang till växthuset. När jag blåser ur slangen har jag en hink under för att ha koll på vad som kommer.

Sen är det bara att blåsa på. Jag tar det lite försiktigt i början eftersom det är en del kraft i kompressorn. Och man får komma ihåg att det blir tryck i slangen så länge det finns vatten kvar. Blåser man i 6 bar och sen drar bort munstycket så får man en dusch av vatten som trycks bakåt.

Efter första omgången tömmer jag hinken och blåser en gång till. Är att vatten urblåst så är hinken tom nästa gång du kollar. Det märks också på att det inte byggs upp något tryck i slangen.

Om kranarna ska lämnas öppna under vintern vet jag inte – men gjorde det ändå eftersom det känns rätt. Nu kommer vattnet att fungera även i vår när växtsäsongen drar igång igen.

Dammen behöver påfyllning

Efter en längre torrperiod har vattnet i dammen sjunkit närmare fyra decimeter. Så det är dags för en påfyllning – och lite lätt matematik.

Har man en större damm går det åt en hel del vatten. Men att räkna ut volymen är vanlig grundskolematematik. För att höja en vattenyta på 300 kvadratmeter en decimeter går det åt 30 kubikmeter vatten. Jag har inte ambitionen att återställa maxhöjden och fylla i 120 kubikmeter utan två decimeters höjning blir bra.

Med tumstock och en fast mätpunkt på bryggan går det att hålla koll på nivån. När vattenståndet i dammen är som högst ligger ytan i nivå med plankan längst ut på bryggan.
Med tumstock och en fast mätpunkt på bryggan går det att hålla koll på nivån. När vattenståndet i dammen är som högst ligger ytan i nivå med plankan längst ut på bryggan.

Jag började med att dra fram slangen och sen drog jag på vattentrycket för fullt. Slangen fyllde en tiolitershink på 20 sekunder vilket betyder 30 liter i minuten och 1,8 kubikmeter i timmen. För att höja vattennivån två decimeter behöver jag runt 60 kubikmeter. 60/1,8=33,3. 33 timmars vattenspolande var alltså planen.

Nu stämmer verkligheten sällan exakt med teorin och efter ett dygn hade jag höjt vattennivån med 12 centimeter. Nu finns det flera osäkerhetsfaktorer i min uträkning – jag vet till exempel inte att dammen är precis 300 kvadratmeter – det är en skattning. Och jag vet heller inte att det hela tiden kommer exakt 1,8 kubikmeter i timman.

Har man en egen ö är det en utmärkt plats att gymnastisera på.
Har man en egen ö är det en utmärkt plats att gymnastisera på.

Men eftersom jag har en djupborrad brunn och i stort sett obegränsad tillgång till vatten är det bara att spola på. Efter snart två dygn börjar jag närma mig målet på två decimeters höjning och kommer att slå av vattnet i natt.

Eftersom dammen har en djuphåla på drygt två meter har jag egentligen aldrig varit orolig för dess invånare. Men det är lika bra att fylla på i tid.

Bevattning – skaffa rätt slang och spridare

En bra spridare med släda kan man få för runt 500 kronor. För mig har det varit en bra investering-
En bra spridare med släda kan man få för runt 500 kronor. För mig har det varit en bra investering-

Torra somrar ägnar jag en hel del tid åt att dra slang. I början gjorde jag det mer komplicerat än det behöver vara. Men nu är jag på rätt väg.

Mitt första misstag var att köpa billig slang och billiga spridare. Det första problemet med en billig slang är att de har klen dimension. Halvtum, eller 13 mm, fungerar bra på korta sträckor men har du längre än 20 meter från kran till bevattningsstället så blir tryckfallet stort. Det innebär att spridaren inte kastar vattnet lika långt och du måste flyttade den oftare. Dessutom måste den stå längre tid på varje ställe eftersom det inte kommer lika mycket vatten.

 

Jag har gått över till 19 mm slangar genomgående. Då har jag bra tryck upp till 75 meter ungefär. Lite dyrare och lite tyngre – men arbetsinsatsen blir mindre eftersom jag slipper flytta spridarna så ofta.

De flesta som dragit slang har varit med om det här. Billiga slangar är mindre formstabila och drabbas lättare-
De flesta som dragit slang har varit med om det här. Billiga slangar är mindre formstabila och drabbas lättare-

Ett andra skäl till att köpa lite dyrare slangar är att de är mer formstabila. En billig slang som ligger i en cirkel viker sig när du drar i den – en bättre slang bara rätar ut sig. Det är lättare att dra ut bättre slangar. Men i framtiden kommer jag nog att investera i en slangvagn.

Billiga spridare ställde också till det för mig. När trycket sjunker är det inte alltid de orkar flytta strålen och kastlängden är dålig även i bästa fall. En slagpendelspridare av proffskvalitet kostar inte särskilt  mycket mer. Dessutom är den pålitlig och robust. Den går inte sönder av hanteringen på gården och den är lätt flyttbar om man köper en släde till den. Tittar man i proffskatalogerna så hittar man spridare för alla behov.

Har man stora ytor som ska bevattnas kan det vara idé att gräva ner en PEM-slang till strategiska punkter. PEM-slang kan ligga ute året runt och är hyfsat billig även i grövre dimensioner. Jag använder 32-mm och eftersom det bara handlar om sommarvatten ligger den bara ett par decimeter under marken. Nackdelen med PEM är att den är styv och ohanterlig. Därför gör den sig bäst om den får ligga permanent.

Många växter mår bättre av droppbevattning eftersom vatten uppifrån ökar risken för mögelangrepp och vissa sjukdomar. Men det är ett annat kapitel.

 

Enkelt knep fick vattenautomaten att fungera

Genom att smörja in packningen med vaselin så blir den tät – och vattenautomaten fungerar precis som den ska.
Genom att smörja in packningen med vaselin så blir den tät – och vattenautomaten fungerar precis som den ska.

Jag har varit kritisk till den här typen av vattenautomat. Min erfarenhet var att den läckte och drällde vatten överallt. Men nu har jag löst problemet.

Den första automaten jag köpte gick i retur eftersom den inte gick att få tät. Det här är min andra och den fungerade hyggligt – men nu har jag fått den riktigt bra.

 

Fördelar med den här är att den är stabil och rymmer mycket vatten. Nackdelen har varit att den läcker.
Fördelar med den här är att den är stabil och rymmer mycket vatten. Nackdelen har varit att den läcker.

Ett litet knep som de borde ha haft med i bruksanvisningen. Problemet har varit att packningen vid skruven på ovansidan inte håller tätt. Då blir det inget vakuum inuti och vattnet läcker ut. Och tjugo liter är mycket vatten när det hamnar på golvet i hönshuset.

Allt jag gjorde var att smörja packningen med vaselin. När den väl är tät fungerar den utmärkt. Den är stabil och rymmer mycket vatten.

Jag har min stående ute i hönsgården under hela sommarhalvåret. Blir det tomt i skålen drar jag bara fram vattenslangen och fyller på. Det finns alltid vatten inne i hönshuset men det syns på hönsen att de uppskattar en liten bar utomhus.

Frostfritt djup är en dröm

Jag har för närvarande en tysk grävare som idogt arbetar sig fram genom den sörmländska moränen. Men när temperaturen lade sig runt 30 grader fick hon ledigt och kunde ägna sig åt ogräsrensning istället.
Jag har för närvarande en tysk grävare som idogt arbetar sig fram genom den sörmländska moränen. Men när temperaturen lade sig runt 30 grader fick hon ledigt och kunde ägna sig åt ogräsrensning istället.

Frostfritt djup? 120 cm – verkligen? En av mina planer för året var att dra el och sommarvatten till växthuset. Men som vanligt har jag inte kunnat låta bli att komplicera projektet.

Eftersom jag inom ett par år vill bygga en produktionslokal så tänkte jag att det var lika bra att dra både el och vatten dit först. Men då ska vattnet ner till frostfritt djup enligt sakkunskapen. 120 cm ner i moränen… Vet inte on du förstår hur djupt det är. Mindre hundar kan försvinna i ett sånt dike. Det kanske finns såna som verkligen följer rekommendationerna. Men att norrlänningar verkligen jobbar sig ner till dryga två meters djup för att få vatten till bastun – det tror jag inte riktigt på.

Nu blir det en kompromiss verkar det som. Vi är nu nära på dryga 60 cm och en decimeter eller två till ska vi nog klara men sen blir det värmekabel i slangen. Den korta tid på året vi verkligen får en sån tjäle (inte under den tid jag bott här) får jag kosta på mig den elen. Vi börjar nu se slutet på etapp ett av grävningen och jag har inlett diskussioner med el- respektive rörfirma här i Vingåker.

Drygt 20 meter har vi kommit så långt. Många arkeologiska fynd blir det också. Som att gårdsplanen en gång varit stenlagd. Precis under gräset ligger ett ungefär decimetertjockt lager sten. Därefter är det rätt lättgrävt. Som i hönsgården. Bortsett från en humlebo som krävde lite omtanke.
Drygt 20 meter har vi kommit så långt – om än inte till frostfritt djup. Många arkeologiska upptäckter blir det också. Som att gårdsplanen en gång varit stenlagd. Precis under gräset ligger ett ungefär decimetertjockt lager sten. Därefter är det rätt lättgrävt. Som i hönsgården. Bortsett från en humlebo som krävde lite omtanke.

Många beslut blir det om dimensionering etc. Men när man ändå håller på att gräva är det lika bra att få det rätt. Elen kommer att dras med 4×2,5 + 2,5 EKKJ – en kabel som är godkänd för att läggas både över och under mark. Vattnet dras i en 32 mm PEM-slang vilket är standard till boningshus. Slutligen tänker jag lägga ner ett tomt kabelskyddsrör. Det kostar visserligen en femhundring, men då är jag i alla fall framtidssäkrad och slipper göra om grävarbetet.

De senaste dagarna har dikesgrävningen fått ett uppehåll. Men närmare 30 grader i skuggan tyckte jag dikesgrävning var lite väl tufft mot min wwoofare. Men nästa vecka ska det bli klart räknar jag med. Då inleds etapp två: Från den blivande produktionslokalen till växthuset. Och eftersom det bara handlar om sommarvatten behöver det inte grävas till frostfritt djup. Där är istället planen att bara tömma ledningen på höstarna,

Nu har jag skaffat kommunalt vatten

Ofta kan det vara en dyr affär att skaffa kommunalt vatten. Men den här lösningen kostade inte mer än en hundring för en dunk med kran.
Ofta kan det vara en dyr affär att skaffa kommunalt vatten. Men den här lösningen kostade inte mer än en hundring för en dunk med kran.

Ett problem när man bor på landet och ska tillverka livsmedel är att det är högre krav på vattenkvalitén. Har man eget vatten kan man vara rätt säker på att det finns någon anmärkning på för mycket järn, mangan eller andra ämnen. Men nu har jag löst problemet.

Använder man eget vatten i produktionen så måste man ta vattenprov två gånger om året. Jag vet att mitt eget vatten är ”tjänligt med anmärkning” eftersom jag har för höga halter av järn och mangan. Inte hälsovådligt, enda rekommendationen är att gravida ska undvika att använda vatten med hög manganhalt som huvudsakligt vätskeintag. Om jag skulle använda detta vatten till sylten så måste jag skaffa filter och vad jag hört från kollegor så är funktionen hos dessa varierande – trots att de kostar uppåt tjugotusen kronor.

Därför har jag hittat en enklare lösning: Jag hämtar kommunalt vatten inne i Vingåker. Det kommunala vattnet behöver inte testas och jag har med mig en dunk när jag ändå ska in och handla. Eftersom jag bara förbrukar runt fem liter vatten per dag till produktionen just nu så fungerar det. Och miljöinspektören tyckte det var en bra lösning.

Dessutom behöver disk- och sköljvatten inte hålla dricksvattenkvalité så där duger mitt eget vatten bra.

Enkla lösningar är bra lösningar.

En vattenfylld grop är en damm

Ännu känns vattnet inte så inbjudande. Men jag räknar kallt med att kunna ta ett premiärdopp i år.
Ännu känns vattnet inte så inbjudande. Men jag räknar kallt med att kunna ta ett premiärdopp i år.

Nu är dammen fylld med vatten. Så mycket jag kan önska. Ett par änder har redan hittat hit – men eftersom det ännu inte finns några växter kanske de tröttnar.

När solen skiner är det en trevlig promenad runt sjön (Jag har bestämt mig för att uppgradera den eftersom det låter mycket bättre.). Ännu är vattnet grumligt men jag tror det beror på att det fortfarande rinner ner lervatten från sidorna. När växtligheten kommer igång blir vattnet klarare.

Tänkte plantera in lite växter när temperaturen stiger – och kanske ett litet stim med guldfiskar i väntan på kräftorna.

Kommer att behöva skaffa någon typ av flytetyg för att göra djupmätningar.
Kommer att behöva skaffa någon typ av flytetyg för att göra djupmätningar.
Tror att det är leran från marken runtomkring som grumlar vattnet.
Tror att det är leran från marken runtomkring som grumlar vattnet.