Annons
Annons

Min årsved börjar samlas på hög

 

Nu har jag påbörjar huggningen av årsved. Eller huggning – jag använder vedklyv så mycket som möjligt.
Nu har jag påbörjar huggningen av årsveden. Eller huggning – jag använder vedklyv så mycket som möjligt.

Som vanligt är jag sent ute med huggningen av min årsved, men nu är jag igång i alla fall. Först tog jag hand om vinterns stormfällen och nu har jag börjat med medveten fällda träd.

Så här års är det för sent att fälla björk ute i skogen eftersom saven börjat stiga. Men jag har ett antal träd som jag fällde under senvintern som ligger och väntar på huggning.

Det är inte mycket kvar i vedboden nu. Nästa vinter ska jag se till att ha större marginaler.
Det är inte mycket kvar i vedboden nu. Nästa vinter ska jag se till att ha större marginaler.

Rent allmänt ska man inte lämna björk i skogen eftersom den snabbt kan bli svampbevuxen och börja ruttna, men de träd jag fällde kapade jag upp på plats och de har sedan legat utan markkontakt. Har fällt ett antal granar också men de är inte lika känsliga. Och som jag skrivit tidigare gillar jag blandved. Jag tycker det är hemtrevligt med sprakande brasor och med en granklabbe bland björken ökar eldens trivselfaktor.

Nytt för i år är att jag provar rönnved. Under stormsäsongen föll ett par rönnar över vägen och nu har de blivit ved. Vet inte hur de kommer att brinna. Ska bli spännande att prova. Det känns som det är rätt tung ved vilket brukar betyda att det har högt brännvärde. Men det kan också vara ett tecken på högt vatteninnehåll.

Har också upptäckt skälet till att rönnarna föll. Flera av dem var ruttna och uppätna inifrån. De klabbar som är fyllda med fuktigt pulver lägger jag för sig. Vet inte om det kan smitta den övriga veden, men varför ta risker.

Nu är planen att köra ut resten av stockarna i helgen så att allt ligger uppkapat och kluvet i nästa vecka. Då har min årsved ett par månader på sig att torka upp tillräckligt för att bäras in i vedboden.

Annons

Tänk innan du hugger

Här har jag försökt att vara förutseende. Veden ska staplas mot sydväggen på vedboden. Därför har jag först lagt ut de halvpallar den ska ligga på. Annars blir jag tvungen att bära undan massa ved för att få dem på plats sedan.
Här har jag försökt att vara förutseende. Veden ska staplas mot sydväggen på vedboden. Därför har jag först lagt ut de halvpallar den ska ligga på. Annars blir jag tvungen att bära undan massa ved för att få dem på plats sedan.

När man hugger ved är det viktigt att tänka på logistiken. Genom att tänka efter före kan man spara mycket arbete. Veden ska flyttas så lite som möjligt, så se till att börja hugga på rätt ställe.

Egentligen börjar planeringen redan när du hämtar stockarna. Då kanske man är helt fokuserad på arbetet i skogen men försök att planera för slutmålet. Att veden ska ligga torkad i vedboden innan midsommar.

När man klyver en kubb med kvist är det bäst att klyva genom kvisten. Annars är risken stor att man bara flisar av en liten del när kvisten leder bort kraften.
När man klyver en kubb med kvist är det bäst att klyva genom kvisten. Annars är risken stor att man bara flisar av en liten del när kvisten leder bort kraften.

Det bästa är om stockarna kan sågas så att kubbarna hamnar bredvid vedbacken. Men inte där den kluvna veden ska ligga. Man flyttar hela tiden veden ett steg vartefter man processar den. Stockar–kubbar–färsk ved–torr ved–vedboden.

Det är lätt att göra tankefel. När man börjar hugga är det lätt att hamna i ett meditativt tillstånd medan högen växer. I början är det bara en liten hög, men efter ett par timmar kanske du märker att du blockerat en dörr. Eller en väg. Då blir det ett extra arbetsmoment bara för att flytta vedhögen någon meter.

Man får inte heller hoppa över något moment. Lägger du in färsk ved i vedboden torkar den dåligt och sprider dessutom fukt till omgivningarna. Den färska veden har oftast en fukthalt över 40 procent. Innan du lägger in den i vedboden bör den ner under 20 procent. Ved som ligger löst staplad i sol och med god luftcirkulation kan nå dit på en månad. Men ligger den tätt staplad inne i vedboden kan det ta ett halvår. Så ha inte för bråttom med att få in veden.

Och tänk över ditt vedbehov. Behöver du fälla några fler träd är det bäst att göra det nu innan värmen får saven att stiga.

Ved – dags att planera för nästa vinter

Det börjar glesna i vedboden men mina beräkningar håller och jag räknar med att ha tillräckligt med ved för den här säsongen. Dags att börja förbereda för nästa vinter.
Det börjar glesna i vedboden men mina beräkningar håller och jag räknar med att ha tillräckligt med ved för den här säsongen. Dags att börja förbereda för nästa vinter.

Det har varit en mild vinter och redan spirar vårkänslorna. Det betyder att det är dags att börja planera för nästa säsong. Det är som mitt favoritcitat från Game of Thrones: ”Winter is coming” – även om det känns långt dit just nu.

Hela vintern har jag eldat i rörspisen. Minst en brasa om dagen. Jag trivs med att somna till sprakandet av en brasa och se ljuset från lågorna dansa i taket. Men det har satt sina spår i vedboden och så här i början av mars har jag bara några kubik kvar. Så det är dags att fylla på med ved inför nästa säsong.

Min rörspis har gått varm i vinter. Här brinner en blandning av björk och gran. För att få bästa utbyte tänder jag ovanpå veden.
Min rörspis har gått varm i vinter. Här brinner en blandning av björk och gran. För att få bästa utbyte tänder jag ovanpå veden.

Bästa tiden att fälla träd är på vårvintern. Ved torkar snabbast om man fäller träden innan saven stiger. Fäller man på sommaren ska man inte kvista direkt utan låta trädet lövtorka. Lämnar man det fällda trädet en vecka så drar löven ut en hel del fukt. Annars är den generella regeln att man ska kapa och klyva så fort som möjligt. Särskilt björk är känslig om man lämnar stockarna i skogen.

I min skog finns det framförallt tre sorters träd: björk, gran och asp. De brinner alla bra men har lite olika egenskaper.

  • Björk är väl den populäraste veden. Högt brännvärde, sprätter inte glöd, oftast lätt att klyva och nävern gör att den är lätt att tända. Men den kräver lite omsorg i hanteringen. Lämnas den för länge i skogen angrips den av svampar och bakterier som kan förstöra veden.
  • Gran har i vissa kretsar lite dåligt rykte som ved. Den har lågt brännvärde, den lämnar ingen glöd för den som vill grilla. Dessutom sprätter den glöd omkring sig när små fickor av kåda i veden exploderar. Fördelarna är att den brinner fort och ger snabb värme. Dessutom är den mindre känslig än björken. Och personligen tycker jag det är hemtrevligt med en sprakande brasa.
  • Asp är det många som fnyser åt. Något bättre brännvärde än gran. Jag tycker man ska ta tillvara på de träd man har och aspen har fördelar. Den växer fort, är lätt att klyva och brinner med en lugn och jämn låga. Helt perfekt för ruggiga kvällar sommartid och under tidig höst, när mysfaktorn är viktigare än behovet av att värma upp huset.

Och man ska komma ihåg att brännvärdet inte är hela sanningen. Om man räknar efter vikt ger alla träslag lika mycket värme. Så elda med det du har.

Vill man lära sig mycket om ved ska man läsa boken Ved av Lars Mytting.

Veden huggen

Det blev ett par kubik till slut. En del sätter en ära i att göra snygga vedstaplar. Dit har jag inte kommit än utan nöjer mig med att den blir bra torkad.
Det blev ett par kubik till slut. En del sätter en ära i att göra snygga vedstaplar. Dit har jag inte kommit än utan nöjer mig med att den blir bra torkad.

För ett par veckor sedan sågade jag upp stockarna och nu är veden kluven. I år är jag ute i lite bättre tid än tidigare år.

Vedhuggning är både slitsamt och avkopplande. Fysisk aktivitet utan någon tankeverksamhet. Samtidigt som högen med kubbar minskar växer högen med ved bakom mig. Det kändes lite i ryggen emellanåt, men då var det bara att ta en liten paus för att stapla. Då märkte jag hur dålig jag varit med att måtta rätt med motorsågen.

Fast nu är jag lite orättvis mot mig själv. Var faktiskt ganska noga med längden på kubbarna. Men när man kommer till slutet på stocken och måtten inte stämmer, så måste man fatta ett beslut: Antingen två mycket korta kubbar eller ett extra långt. Jag valde det extra långa. De går alltid in i spisen i vardagsrummet.

Vinterns ved uppsågad

Här ligger några björkarna som fick ge plats för dammen. En ännu ospecificerad volym – men det är i alla fall stjälpt mått.
Här ligger några av de björkar som fick ge plats för dammen. En ännu ospecificerad volym – men det är i alla fall stjälpt mått.

Förra året var jag sent ute med vedhuggningen, men jag hoppas jag kommer att bättra mig i år. Nu är de träd jag fällde i vintras uppsågade i alla fall.

Får se hur mycket ved det blir i slutändan. Egen ved sparar pengar men hur mycket det blir hänger lite på hur man räknar. Ofta blandar man ihop stjälpt mått och lavat mått. Har man en vedbod som rymmer en kubikmeter så går det in precis en kubikmeter stjälpt mått – om man slänger in veden huller om buller – som den kommer på ett släp.

Är man däremot duktig och staplar sin ved i fina lavar så blir boden bara fylld till två tredjedelar. Därför tror en del att de blir lurade när de staplar upp sina stjälpta kubikmeter och tycker att det inte stämmer. Men vill man ha veden levererad i fina lavar så får man nog leverera den själv.

Precis som i en resväska så får det plats mer om man packar snyggt än om man bara trycker ner allt huller om buller.

Hur mycket ved jag har i slutändan får ge sig – nu är den sågad i alla fall. När helgens vinterväder är över så kommer yxan/vedklyven fram.

 

Dags att köpa vedkorg

Senaste investeringen blev en praktisk liten vedkorg. Nu när jag eldar på andra våningen har det blivit för smutsigt att bära in veden i famnen. Fullt med bark och flis på kläderna hela tiden.

Vedkorg i äkta konstläder från ClasOhlson för 199 kronor. Mjuk, lätt och med tät botten. Tycker dessutom att den är snygg.
Vedkorg i äkta konstläder från ClasOhlson för 199 kronor. Mjuk, lätt och med tät botten. Tycker dessutom att den är snygg.

Så det blev dags att göra en investering. Det finns massor av varianter: i plåt, flätade, ståltrådsvarianter etc etc. Men mina största krav på en vedkorg är att den ska vara relativt lätt, tät undertill så den inte sprider massa bös över golven. Och naturligtvis ska den vara hyfsat snygg. Vanligtvis måste man kompromissa på sina önskemål, men jag tror jag hittat rätt.

Opraktisk vedkorg

Tittade på flera snygga varianter men de var alldeles för tunga eller opraktiska att bära. Det är väl en sak om man bär in ved för en brasa vid högtidliga tillfällen, men eftersom jag eldar ett par brasor om dagen så vill jag inte hålla på och släpa på en otymplig designlösning upp och ner för min smala trappa. Därför går alla tvåhandsvarianter bort – grytor och baljor av olika typer. Nästa steg var att sortera bort alla med vassa kanter. Såna som man förr eller senare kommer att slå in i väggen.

Classe hade den

På bottenvåningen har jag en vedkorg/vedtunna som jag tror jag köpte på Plantagen för några hundralappar. Praktisk där den står, men alldeles för tung för att släpa upp och ner för trappor.
På bottenvåningen har jag en vedkorg/vedtunna som jag tror jag köpte på Plantagen för några hundralappar. Praktisk där den står, men alldeles för tung för att släpa upp och ner för trappor.

Tills slut hittade jag den vedkorg jag sökte. På Clas Ohlson. Var egentligen där bara för att köpa en sockertermometer när jag fick syn på mitt senaste fynd. Enhandsfattning, inga vassa kanter och tät botten. Dessutom tycker jag att den är riktigt snygg. Hade den varit i äkta läder så hade den varit perfekt. Men då hade den nog kostat mer än 199 kronor.

Jula har en i stort sett identisk variant för 199 kronor – och de skriver att deras variant faktiskt ÄR en läderkorg. Fan trot…

Solnedgång över Larslund

Det kan vara vackert med solnedgångar, även när man bor i skogen.
Det kan vara vackert med solnedgångar, även när man bor i skogen.

Brukar säga att jag äger all mark ända till horisonten. Nu är den förstås inte så lång borta.

Det blev en kort vinter. Och jag som beställt en snöfräs. Det blev i stället att ägna dagen åt snöfria sysslor. Har snickrat vidare på mitt vedskjul som jag bygger av gamla lastpallar. Köpte tolv stycken för 10 kronor styck och de är riktigt praktiska att snickra med. Lite som att bygga med lego. Hann också med att reparera en reva i hönsnätet in till hönsgården.

Sen blev det att stapla ved. Ska riva mitt gamla vedskjul för att dra fram en väg där och då får jag rensa ut bottenskrapet av gamla mögliga vedbitar som legat mot jorden. Lade också upp hälften av mina björkstockar på lastpallar så de inte ligger och surnar mot marken innan jag hinner ta itu med dem.

Björkar ska fällas innan saven stiger

Träd blir stora och otympliga när de ligger ner. Dessutom tar de väldigt mycket plats. Tror det är därför man förvarar träden stående i skogen.
Träd blir stora och otympliga när de ligger ner. Dessutom tar de väldigt mycket plats. Tror det är därför man förvarar träden stående i skogen.

Ett av årets projekt är att gräva ut den gamla dammen. Men först måste ett 20-tal glasbjörkar bort. Trädfällning tar längre tid än man tror, men förhoppningsvis har jag den ved jag behöver för nästa vinter i alla fall.

Att fälla en björk tar högst ett par minuter. Att kvista trädet tar minst dubbelt så lång tid. Brosslingen (ett ord jag fått lära mig) – att släpa ihop stockarna i högar – tar ännu betydligt mycket mer tid. Men man får i alla fall upp pulsen. Och kan skaffa sig muskelvärk utan att gå omvägen via influensan.

Björkarna till höger i bild står på tur. Ska spara de allra största till eftervärlden. Om det beror på miljöhänsyn eller på att de är för jobbiga spelar ingen roll för björken. Den är glad ändå.
Björkarna till höger i bild står på tur. Ska spara de allra största till eftervärlden. Om det beror på miljöhänsyn eller på att de är för jobbiga spelar ingen roll för björken. Den är glad ändå.

Hann med ungefär två tredjedelar av träden och tog de flesta av dem som kommer att står i ren sumpmark om några veckor. De flesta var bara drygt 15-20 cm i diameter men det fanns några bjässar också. Glad att jag gått motorsågskursen annars hade jag nog inte vågat mig på dem. En stock med diameter på drygt 45 cm flyttar man inte med handkraft. Så jag kapade upp dem till vedlängd direkt.

Nu blir det en rejäl vårbrasa med allt ris så fort jag får möjlighet. Tror att brandrisken är försumbar om jag eldar i mina egna träskmarker. När marken torkat upp ska jag köra upp stockarna till vedbacken och sen har jag något att ägna mig åt på eventuell fritid…

Efter livets nödtorft -> bekvämligheter

Nu har jag det mesta man kan önska sig här ute på gården och har börjat inrikta mig på lite lyx och bekvämlighet. Senaste byggprojektet blev ett litet vedförråd.

Visst kan jag hämta ved i det stora vedförrådet. Inte mer än 50 meter att gå och en skottkärra räcker till en hel dags eldning. Men 50 meter i hård vind och snöslask kan vara  obehagligt. Så nu har jag lagt några timmar på att bygga ett vedförråd ute på altanan. Tillräckligt stort för att rymma två dagars eldning. Så nu ska jag vara redo för snöstorm och elavbrott.

Ved för två dagars eldande bekvämt förvarat utanför dörren.

Funderade lite på vilken ytbehandling jag skulle ha och till slut blev det roslagsmahogny. Lika delar trätjära, terpentin och linolja. Luktar gör den fortfarande. Gjorde en gång misstaget att använda blandningen inomhus… Luktade brand långt efter att jag fått ut bokhyllan på balkongen.