Annons

Tända kakelugn

En av de dagliga rutinerna så här års är att tända rörspisen i sovrummet. En rörspis är i princip en kakelugn utan kakel – och det är den eldstad jag använder flitigast.

Här har jag gjort en liten film som visar hur jag gör. Jag vet att eldande för uppvärmning är en procedur som innefattar mycket stolthet. Både när det gäller vedhantering och eldning så jag räknar med mothugg… Skriv gärna hur du gör, och varför du tycker det är ett bättre sätt.

Jag föredrar att tända en kakelugn med tre tändlager: tidningspapper (det måste vara matt – inte glättat), näver och späntved. Och jag tillreder alltihop framför kakelugnen med hjälp av en späntkniv. En del hugger späntved genom att placera några vedträn i ett mindre däck och sedan gå loss med yxan. Men jag tycker det är enklare att bara behöva bära upp ved till huset.

När jag bygger elden i kakelugnen tänker jag hela tiden på vad som behövs för att det ska brinna:  bränsle, värme och syre.

Ved är en ämne som innefattar mycket stolthet. Så här gör jag när jag eldar i min kakelugn.
Ved är en ämne som innefattar mycket stolthet. Så här gör jag när jag eldar i min kakelugn.

Bränslet är naturligtvis veden, men den måste värmas upp för att brinna. Ett ensamt vedträ strålar ut värme och slocknar vanligtvis snabbt. Men har man flera vedträn fångas värmen upp av de som ligger i närheten. De värmer varandra och processen kan fortsätta. Det är också därför det brinner bättre i en kakelugn än i en öppen eld utomhus. Väggarna reflekterar värmen, temperaturen blir högre vilket leder till renare förbränning.

Syret finns i luften men för att det ska komma fram till elden krävs att det är lite mellanrum mellan vedträna. Så för att kakelugnen ska brinna bra får man balansera avståndet mellan vedträna. För tätt – för lite syre. För glest – för lite värme. I praktiken är det inte så noga. Du lär dig snabbt vad som funkar i just din kakelugn, och det brukar inte vara knepigare än att ha ett par centimeter mellan vedträna.

Annons

Så fyllde jag vedskjulet

Med en fylld vedbod kan jag se framtiden an med tillförsikt. Jag är i alla fall redo för smärre strömavbrott under vintern.
Med en fylld vedbod kan jag se framtiden an med tillförsikt. Jag är i alla fall redo för smärre strömavbrott under vintern.

Under midsommarhelgen kom mina gäster till praktisk användning. Att köra in årets ved i vedskjulet kan vara rätt slitigt – men om man är fler som jobbar går det fortare.

För en gång skull ligger jag i fas med traditionen för vedhantering. Träden fälldes i vintras och var kluvna och staplade innan påsk. Och till midsommar var den inne i vedskjulet. Jag kommer knappast att märka någon skillnad när eldningssäsongen börjar men det finns en djup tillfredställelse när något går efter planerna. Det gör inte alltid det.

Tidigare år har jag hela tiden missat någon av hållpunkterna för veden. Fällt för sent, kluvit för sent och burit in för sent. Men i år – då klaffade allt.

Jag har i stort sett varit förskonad från skador under mitt arbete här på gården. Men när vi körde in veden fick jag en sticka under nageln. Så går det när man inte använder skyddsutrustning (handskar).
Jag har i stort sett varit förskonad från skador under mitt arbete här på gården. Men när vi körde in veden fick jag en sticka under nageln. Så går det när man inte använder skyddsutrustning (handskar).

Förra säsongen nöjde jag mig med att tippa all veden i en hög inomhus. Den klarar sig bra ändå. Men de fyra kubikmeter jag högg då var slut i mars. Så i år har jag expanderat till drygt sju kubik och då måste veden staplas för att få plats.

När jag staplar veden inomhus använder jag gamla lastpallar som distanser mot väggen. Dels för luftcirkulationen och delat för att eventuella svampangrepp ska få svårare att sprida sig till ladugården. För cirkulationens skull har jag lastpallar under också.  Mellan varje rad lämnar jag en knapp decimeter luft. För att få stabilitet låter jag då och då en längre vedklabb sticka ut och vila mot stapeln bakom.

Tog den här bilden för er som följer Twin Peaks. Ni vet vad det är...
Tog den här bilden för er som följer Twin Peaks. Ni vet vad det är…

När allt är på plats inomhus återstår bara att lyfta in de lastpallar jag hade liggande under vedstapeln utomhus så att de får torka upp till nästa år. Har du inte nog med lastpallar hemma så brukar det gå att köpa billigare varianter (icke EU-godkända) på de flesta byggvaruhus. Jag köpte mina för en tia styck.

Ett sista arbetsmoment: Kolla att det inte ligger något skräp som kan skada klipparen kvar efter vedstapeln.
Ett sista arbetsmoment: Kolla att det inte ligger något skräp som kan skada klipparen kvar efter vedstapeln.
Annons

Min årsved börjar samlas på hög

 

Nu har jag påbörjar huggningen av årsved. Eller huggning – jag använder vedklyv så mycket som möjligt.
Nu har jag påbörjar huggningen av årsveden. Eller huggning – jag använder vedklyv så mycket som möjligt.

Som vanligt är jag sent ute med huggningen av min årsved, men nu är jag igång i alla fall. Först tog jag hand om vinterns stormfällen och nu har jag börjat med medveten fällda träd.

Så här års är det för sent att fälla björk ute i skogen eftersom saven börjat stiga. Men jag har ett antal träd som jag fällde under senvintern som ligger och väntar på huggning.

Det är inte mycket kvar i vedboden nu. Nästa vinter ska jag se till att ha större marginaler.
Det är inte mycket kvar i vedboden nu. Nästa vinter ska jag se till att ha större marginaler.

Rent allmänt ska man inte lämna björk i skogen eftersom den snabbt kan bli svampbevuxen och börja ruttna, men de träd jag fällde kapade jag upp på plats och de har sedan legat utan markkontakt. Har fällt ett antal granar också men de är inte lika känsliga. Och som jag skrivit tidigare gillar jag blandved. Jag tycker det är hemtrevligt med sprakande brasor och med en granklabbe bland björken ökar eldens trivselfaktor.

Nytt för i år är att jag provar rönnved. Under stormsäsongen föll ett par rönnar över vägen och nu har de blivit ved. Vet inte hur de kommer att brinna. Ska bli spännande att prova. Det känns som det är rätt tung ved vilket brukar betyda att det har högt brännvärde. Men det kan också vara ett tecken på högt vatteninnehåll.

Har också upptäckt skälet till att rönnarna föll. Flera av dem var ruttna och uppätna inifrån. De klabbar som är fyllda med fuktigt pulver lägger jag för sig. Vet inte om det kan smitta den övriga veden, men varför ta risker.

Nu är planen att köra ut resten av stockarna i helgen så att allt ligger uppkapat och kluvet i nästa vecka. Då har min årsved ett par månader på sig att torka upp tillräckligt för att bäras in i vedboden.

Tänk innan du hugger

Här har jag försökt att vara förutseende. Veden ska staplas mot sydväggen på vedboden. Därför har jag först lagt ut de halvpallar den ska ligga på. Annars blir jag tvungen att bära undan massa ved för att få dem på plats sedan.
Här har jag försökt att vara förutseende. Veden ska staplas mot sydväggen på vedboden. Därför har jag först lagt ut de halvpallar den ska ligga på. Annars blir jag tvungen att bära undan massa ved för att få dem på plats sedan.

När man hugger ved är det viktigt att tänka på logistiken. Genom att tänka efter före kan man spara mycket arbete. Veden ska flyttas så lite som möjligt, så se till att börja hugga på rätt ställe.

Egentligen börjar planeringen redan när du hämtar stockarna. Då kanske man är helt fokuserad på arbetet i skogen men försök att planera för slutmålet. Att veden ska ligga torkad i vedboden innan midsommar.

När man klyver en kubb med kvist är det bäst att klyva genom kvisten. Annars är risken stor att man bara flisar av en liten del när kvisten leder bort kraften.
När man klyver en kubb med kvist är det bäst att klyva genom kvisten. Annars är risken stor att man bara flisar av en liten del när kvisten leder bort kraften.

Det bästa är om stockarna kan sågas så att kubbarna hamnar bredvid vedbacken. Men inte där den kluvna veden ska ligga. Man flyttar hela tiden veden ett steg vartefter man processar den. Stockar–kubbar–färsk ved–torr ved–vedboden.

Det är lätt att göra tankefel. När man börjar hugga är det lätt att hamna i ett meditativt tillstånd medan högen växer. I början är det bara en liten hög, men efter ett par timmar kanske du märker att du blockerat en dörr. Eller en väg. Då blir det ett extra arbetsmoment bara för att flytta vedhögen någon meter.

Man får inte heller hoppa över något moment. Lägger du in färsk ved i vedboden torkar den dåligt och sprider dessutom fukt till omgivningarna. Den färska veden har oftast en fukthalt över 40 procent. Innan du lägger in den i vedboden bör den ner under 20 procent. Ved som ligger löst staplad i sol och med god luftcirkulation kan nå dit på en månad. Men ligger den tätt staplad inne i vedboden kan det ta ett halvår. Så ha inte för bråttom med att få in veden.

Och tänk över ditt vedbehov. Behöver du fälla några fler träd är det bäst att göra det nu innan värmen får saven att stiga.