Annons

Därför är vatten bättre än täljsten

En rejäl gryta med vatten på vedspisen sparar värmen från spisen och värmer långt in på natten.
En rejäl gryta med vatten på vedspisen sparar värmen från spisen och värmer långt in på natten.

Säsongen för vedeldning är långt ifrån över. Och för oss som eldar i järnkaminer finns det ett problem. En järnkamin värms snabbt upp och sprider en behaglig värme, men värmen är inte långvarig.

Även om man eldar till sent på natten så är den iskall på morgonen. Köper man en ny vedspis kan man frestas att köpa en med värmelagrande täljsten, men för att den ska göra avgörande skillnad krävs det stora mängder. Och den är inte billig. Därför tycker jag det är bättre att lagra värmen i vatten.

Hur mycket värme ett material kan lagra kallas värmekapacitet. Nu kommer jag inte att gå in på detaljer men värmekapaciteten för täljsten är 0,80kJ/kg  °C. Det krävs alltså 0,8 kJ för att värma upp ett kilo täljsten en grad. Samma siffra för vatten är 4,2 kJ/kg °C. Det krävs alltså fem gånger mer energi för att värma upp vatten jämfört med täljsten.

Det tar ungefär tre timmars eldning för att värma vattnet i grytan till 90 grader. Men den värmen får jag tillbaka under natten.
Det tar ungefär tre timmars eldning för att värma vattnet i grytan till 90 grader. Men den värmen får jag tillbaka under natten.

Varför är det bra? Jo, den energi som går åt finns sedan lagrad i vattnet och avges som värme när det kallnar. Det blir ett sätt att ta värme från kaminen när den eldas och sedan sprida ut den över tid.

Som exempel har jag en 20 liters gryta med vatten stående på min vedspis. Det går åt ungefär 2 kWh för att värma vattnet till 90 grader vilket i praktiken innebär ungefär 3 timmars eldning i min gamla Husqvarna 727. Värmer jag upp den innan jag går och lägger mig håller den fortfarande runt 30 grader på morgonen. Resten av värmen har spridits i köket.

Nu invänder du kanske att täljsten är betydligt tyngre än vatten och man behöver därför inte lika mycket. Men täljsten har en densitet på 2,9 och vatten lagrar fem gånger så mycket per kilo. Så hur du än räknar kommer vatten att lagra nästan dubbelt så mycket värme som täljsten. Och det är dessutom mycket mycket billigare.

Så det billigaste sättet att lagra värme är att skaffa en stor gryta. Men köp inte den jag har från Biltema. Plåten är alldeles för tunn så den går inte att använda på en valin spis.

Annons

Tilluft till braskaminen är överskattat

Jag har tre eldstäder i huset. En vedspis i köket, en rörspis i sovrummet och en braskamin i vardagsrummet. Tycker att braskaminen värmt lite dåligt så det kanske är dags att uppgradera sig. Tilluft låter bra, men när man tittar närmare är det inte lika självklart. 

Min gamla braskamin har egentligen bara en fördel. Den är stor – så det går att lägga in stora vedträn.
Min gamla braskamin har egentligen bara en fördel. Den är stor – så det går att lägga in rejäla vedträn.

Den nuvarande kaminen är gissningsvis från 70-80-talet, och det har hänt mycket sen dess. Verkningsgraden på en öppen spis – såna som finns murade i hus från 40-50-talet ligger mellan 5 och 10 procent. En braskamin från 80-talet har en verkningsgrad på runt 40 procent och en modern kamin ligger mellan 70 och 80 procent. Alltså betydligt mer värme från varje vedklabbe.

Min gissning är att den kamin jag har ligger närmare en öppen spis i verkningsgrad. Den avger bara strålningsvärme och glasväggarna reflekterar hettan tillbaka in i elden. Det är i princip bara ett eldfast utrymme med ett stort hål upptill som släpper ut värmen till skorstenen.

Snålare braskamin

Det finns flera skäl till den dåliga verkningsgraden: För det första har den okontrollerad lufttillförsel. En modern kamin med nominell effekt på 5 kW förbrukar runt 25 kubikmeter luft i timmen – en gammal öppen spis förbrukar det mångdubbla – jag har sett uppgifter på 200–300 kubikmeter i timmen. Det finns ingen kontroll, så det blir rejält drag upp i skorstenen – och där försvinner värmen. För det andra så finns det ingen konvektion – en modern kamin värmer upp luft som cirkulerar närmast kaminen som sedan sprider sig i rummet och huset. Dessutom blir förbränningstemperaturen högre med kontrollerad lufttillförsel och det ger fullständigare förbränning.

Tänkte länge köpa en, men priset avskräcker. Istället ingår det nu i de långsiktiga planerna att mura en en braskamin. Osäker på vad typen heter på svenska men sök på ”double bell heater” eller ”Kuznetsov heater” så förstår du vad jag menar. Men, det är ett projekt för framtiden.

Tilluft eller inte?

Sen var det frågan om man ska ha extern tilluft till kaminen. Alltså en separat ventilationskanal som leder uteluft till elden. Många är övertygade om förträffligheten i en sådan anordning men jag är skeptisk. Jag har fått höra att man inte ska låta redan uppvärmd luft försvinn ut ur skorstenen eftersom huset då drar in kalluft utifrån.

Jag har flera motargument:

  1. Ett kalluftsrör in i stugvärmen kostar pengar och det drar dessutom ändå in kalluft i huset. Och det kan ge kondensproblem i/på kalluftsröret.
  2. En modern braskamin förbrukar runt 25 kubikmeter luft i timmen. För att ha bra luftkvalité inne bör man omsätta husets luftvolym varannan timme. Det innebär för min del närmare 100 kubikmeter i timmen. En braskamin ger alltså bara en del av den rekommenderade luftväxlingen i huset – och det medan den brinner. Man kan också jämföra med en köksfläkt som drar ut mellan 200 och 500 kubikmeter i timmen.
  3. Sen tror jag man gör ett tankefel. Den luft som används till förbränningen måste värmas upp oavsett var den kommer ifrån. Och att sänka temperaturen direkt vid eldstaden måste vara ett av de sämre alternativen. Ett av skälen till att gamla kaminer hade dålig verkningsgrad är att de hade för låg temperatur vid förbränningen.
  4. Luft har relativt lågt energiinnehåll. För att värma de 25 kubikmeter inneluft som går till spisen varje timme behövs det 0,2 kWh om temperaturskillnaden ute/inne är 25 grader. Försumbart om kaminen har en effekt på 5 kW. (Nu har jag inte gjort beräkningen själv – så är det fel så korrigera mig gärna.)

Som jag ser det finns det bara en situation där man ska dra in uteluft direkt till kaminen och det är när man har forcerad ventilation, dvs i modernare hus. Då har man en fläkt som skapar ett kontrollerat undertryck i huset vilket gör att det kan bli svårt att få drag i braskaminen. Och har jag fel – det har hänt – så är det inte svårare för mig att dra in uteluften i efterhand.