Annons

En liten pump håller vaken öppen

Min lilla luftpump räcker för att hålla en vak öppen i dammen. Trots dryga decimetern kärnis räcker det med minsta storleken om den får hjälp av en bit cellplast.
Min lilla luftpump räcker för att hålla en vak öppen i dammen. Trots dryga decimetern kärnis räcker det med minsta storleken om den får hjälp av en bit cellplast.

Dammen har varit isbelagd i närmare två månader. Jag har haft en del elproblem så en del av tiden var den helt isbelagd – men nu surrar min lilla pump igen.

Jag har flodkräftor och guldfisk i dammen men det är flodkräftorna som är prioriterade. Fiskar gillar inte cirkulation under vintern eftersom de måste simma mot strömmen, kräftorna har inte det problemet. Ändå kör jag bara lilla pumpen än så länge eftersom jag inbillar mig att uppvärmningen till våren går snabbare om det varmare vattnet fått ligga orört i bottenskikten.

Vintertid har jag två pumpar i pumphuset vid dammen. Lilla pumpen går dygnet runt, den stora får villa till våren kommer. Då går den några timmar varje dag.
Vintertid har jag två pumpar i pumphuset vid dammen. Lilla pumpen går dygnet runt, den stora får villa till våren kommer. Då går den några timmar varje dag.

Idag finns det två pumpar i dammen. Min stora pump har en bottenluftare som ligger på två meters djup och blåser ut runt två kubikmeter luft i timmen – under sommarhalvåret går den på timer och är igång fyra timmar per dygn när luften är som varmast på eftermiddagen. Lilla pumpen hänger någon halvmeter ner och ser till att hålla en liten yta öppet vatten. Den får gå dygnet runt så länge isen ligger. Viktigt att tänka på är att pumparna måste står i ett ouppvärmt utrymme – annars kommer det förr eller senare att bildas kondens i slangarna så att de fryser.

Fördelarna med en mindre pump är dels elförbrukningen – räknar med en total elkostnad på under 20 kronor för att driva den här 5-wattspumpen under tre månaders isbeläggning. Den stora pumpen på 90 watt hade kostat flera hundralappar under samma period. Dels hade en större pump cirkulerat vattnet i hela dammen och dragit ner kallt ytvatten i bottenhålorna.

Syresättningen ser jag främst som ett problem sommartid med höga vattentemperaturer och stor nedbrytning i dammen. Största skälet till att jag håller en vak öppen är att lufta ur svavelväte som annars kan lagras under isen. Och då räcker det med en liten vak för att den ska vädras ut.

Syrestenarna hänger under en bit vanlig cellplast med en bit galvat stål som tyngd längst ner.
Syrestenarna hänger under en bit vanlig cellplast med en bit galvat stål som tyngd längst ner.

Innan jag hade pump klarade guldfiskarna tre månaders total isbeläggning utan problem och eftersom kräftorna är tåligare mot låga syrehalter är jag inte orolig för den månad som gått utan pumpar.

När våren börjar närma sig kommer jag att ta upp ett hål mitt i dammen för att snabba på issmältningen när jag drar igång stora pumpen. Men då är det isdubbar som gäller, har vinterbadat tillräckligt i dammen.

Under någon månad var dammen helt igenfrusen den här vintern eftersom jag inte kunde köra pumparna.
Under någon månad var dammen helt igenfrusen den här vintern eftersom jag inte kunde köra pumparna.
Annons

Vaktlar på vintern

När hösten slår till på allvar får mina vaktlar flytta in i burarna i ladugården. Om de saknar utelivet så märks det inte. De är friska och pigga och och brukar fortsätta värpa tills mörkret tar överhanden.

Vaktlar har inga problem med svensk vinterkyla – inom rimliga gränser. Om de fått gå utomhus och vänja sig vid klimatet. Vaktlar som levt i rumstemperatur kommer inte att klara temperaturförändringen om du flyttar ut dem direkt.

Ibland kryper temperaturen ner en bra bit under 20 minus även här i Sörmland och då sätter jag in en värmelampa. Hade vaktlarna varit besvärade av kylan hade de trängts under den – men mina promenerade obekymrat omkring i hela buren. Så länge de har mat och vatten klarar de vintern bra.

En och annan vaktel passade på at ta Sommartid bor mina vaktlar i en voljär där de har utrymme att ta sig en flygtur. Tänk på att vilda vaktlar är flyttfåglar, det kan man inte tro när man ser dem.sig en flygtur när de kom in i voljären. Tänk på att vilda vaktlär är flyttfåglar, det kan man inte tro när man sed dem.
Sommartid bor mina vaktlar i en voljär där de har utrymme att ta sig en flygtur. Tänk på att vilda vaktlar är flyttfåglar, det kan man inte tro när man ser dem.

När gräset börjar gro igen om några månader kommer de att få flytta ut i voljären igen. Nackdelen med att ha dem utomhus i en stor voljär är att det är svårare att hitta äggen. När jag rådfrågade om detta så trodde de flesta att vaktlarna snabbt skulle beta ner all grönska så att det inte skulle bli något problem. Men eftersom jag har drygt fyra kvadratmeter per fågel så levde de hela sommaren i sin djungel. Och äggletandet blev lite expedition varje gång.

En fördel med detta var att mina vaktlar trivdes så bra att de ruvade och födde upp egna kycklingar.

Mina vaktlar verkar trivas bra även i burarna. Trots att temperaturen passerat 20 minus utomhus.
Mina vaktlar verkar trivas bra även i burarna. Trots att temperaturen passerat 20 minus utomhus.

Men nu får de bo i burarna så länge det är vinter. Har inte haft några som helst antydningar till bråk inom flocken som nu består av tolv vaktlar. Och rengöringen går lätt eftersom jag kan dela buren med en skiva. Då kan jag mota över vaktlarna till ena halvan – sätta i skivan och städa i godan ro.

Annons

Katter på vintern

Nyfikenhet är något som präglar båda mina katter – finns det ett hål ska man krypa in, finns det ett träd ska man klättra upp.
Nyfikenhet är något som präglar båda mina katter – finns det ett hål ska man krypa in, finns det ett träd ska man klättra upp.

Marlon och von Dallas är bekväma – som de flesta katter. Men inte så bekväma att de stannar inne hela vintern. Kyla är inget större problem – så länge de kan värma upp sig när de vill.

Tack vare kattluckan kan de komma och gå som de vill och de är ute nästan varje dag (natt) oavsett väder. Skillnaden märks mest i tid. Vintertid spenderar de betydligt mer tid inomhus och kommer alltid in varje dag. Under den varma årstiden kan framförallt Marlon vara försvunnen en eller två dagar – då sover han ute i ladugården vilket säkert är mer spännande.

Traktorn är ett av favorittillhållen. En bekväm stoppad stol, skyddat läge och stora rutor så de kan hålla koll på omgivningen. Jag brukar alltid lämna ett fönster öppet.
Traktorn är ett av favorittillhållen. En bekväm stoppad stol, skyddat läge och stora rutor så de kan hålla koll på omgivningen. Jag brukar alltid lämna ett fönster öppet.

Är det däremot kallt och blåsigt så föredrar båda att ligga och slumra inomhus. De har den möjligheten till skillnad från många förvildade katter. Har man såna i närheten kan man bygga små hus åt dem av cellplast så de har möjlighet att värma sig när det är riktigt ruggigt ute. Bygg inte för stort utan bara tillräckligt för att en eller två katter ska kunna tränga ihop sig. Och undvik rådet att lägga dit gamla filtar. Gör du det måste du byta dem regelbundet eftersom de drar åt sig fukt när katterna går ut och in. Ett bättre alternativ är halm – om man har tillgång till det.

Bara när det är riktigt ruggigt väder stannar de inne på heltid. Men även då brukar de göra korta utflykter på altanen.
Bara när det är riktigt ruggigt väder stannar de inne på heltid. Men även då brukar de göra korta utflykter på altanen.

Ett annat problem för hemlösa katter är mat och vatten. När kylan kommer behöver de mer mat för att hålla sig varma och det kan vara svårt att hitta vatten att dricka om det är riktigt kallt.

Mina katter har ett jobb – och det är att hålla efter mössen. Har man utekatter så kommer de tyvärr att ta en och annan fågel också. Men här verkar de ta ungefär sju möss eller sorkar för varje fågel. Så jag tycker det känns rätt rimligt ändå.

Så gick jag genom isen – igen

Jag promenerade utan större funderingar, ända tills jag gick igenom isen. Nu var det bara diket jag plurrade i, men det gav mig ändå en tankeställare.
Jag promenerade på dammen utan större funderingar, ända tills jag gick igenom isen. Nu var det bara diket jag plurrade i, men det gav mig ändå en tankeställare.

Efter en så här lång köldperiod tog jag för givet att isen skulle vara stabil att gå på. Det stämmer kanske – men när jag tog en genväg gick jag igenom i alla fall.

Att gena över isen när bron är precis bredvid kan verka onödigt, men det var faktiskt lite närmare.
Att gena över isen när bron är precis bredvid kan verka onödigt, men det var faktiskt lite närmare.

Det var för ett par år sedan nu som jag sist fick uppleva att isen brast under mig. Den gången var det på vårkanten, så nu har jag känt mig trygg när jag spankulerat över kräftodlingen. Men när jag genade över diket bredvid så brast isen i alla fall och jag lyckades med nöd och näppe rädda mig från att få vatten i stövlarna.

Nu skiljer sig förhållandena en hel del mellan ett strömmande dike och min stillastående damm, men jag fick mig ändå en tankeställare. Skulle jag gå genom isen på dammen så kan jag bli liggande ett tag. Hittas till våren med stelfrusen överkropp och bena uppätna av rödlistade kräftor. Det var ingen vacker syn jag målade upp för mitt inre. Så nu har jag investerat i isdubbar.

Så nu har jag inhandlat isdubbar. En billig försäkring.
Så nu har jag inhandlat isdubbar. En billig försäkring.

Kanske ser lite skoj ut att gå omkring med dem i trädgården men jag tänker att om ingen skulle hitta mig på isen, så är det ingen som ser mig gå omkring med isdubbar heller.

Man skulle kanske kunna fråga sig vad jag har på isen att göra överhuvudtaget. Men jag ser det som ett lysande tillfälle att mäta upp dammen mer exakt och att dessutom få ett nytt perspektiv på gården. Jag kanske till och med skaffar skridskor någon dag.

Jag har tagit hål på isen på ett par ställen och den är nu tio centimeter tjock. Borde räcka gott till och med för en stabil person som jag. Men isdubbar är ändå en billig försäkring. Så länge jag kommer ihåg dem.

Luftpump i damm på vintern?

Jag vågade mig ut på isen och hackade ett litet hål. Trots att vissa sajter skriver att man aldrig ska ta hål på isen. Men för att vara säker på att slangarna inte var frusna ville jag se om det bubblar när pumpen går. Och det gör det.
Jag vågade mig ut på isen och hackade ett litet hål. Trots att vissa sajter skriver att man aldrig ska ta hål på isen. Men för att vara säker på att slangarna inte var frusna ville jag se om det bubblar när pumpen går. Och det gör det.

I somras installerade jag en luftpump i min damm, men jag är osäker på om jag ska köra den även när det är vinter. Många olika bud på nätet.

När jag först slog på pumpen kunde jag inte se om det hände något under isen. Men eftersom den inte lät ansträngd och det inte pyste urkopplingarna ansåg jag att allt stod rätt till.
När jag först slog på pumpen kunde jag inte se om det hände något under isen. Men eftersom den inte lät ansträngd och det inte pyste urkopplingarna ansåg jag att allt stod rätt till.

Jag har en luftpump som ger runt 2 kbm/tim och som är ansluten till bottenluftare med sjunkande slang. Dammen innehåller ett antal guldfiskar (som jag inte är särskilt nogräknad med) och i höstas planterade jag in 200 flodkräftor (som jag är väldigt mån om). Dammen har en yta på drygt 300 kvm och har ett medeldjup på en meter och en djuphåla på drygt två meter. Bottenluftaren ligger på två meters djup. Mitt problem är att det är en del faktorer som ställs mot varandra.

Fördelar med luftpump på vintern

• bättre syresättning
utluftning av sumpgaser
• snabbare isfritt på våren

Nackdelar med luftpump på vintern

• En djupt liggande pump cirkulerar vattnet och kyler ner djuphålorna
• Pumpen orsakar strömmar under vattnet och fiskarna störs i vilan

De sajter jag läst talar mot varandra. En del tar bara upp fördelarna med luftpump. Andra bara nackdelarna. Det finns säkert fler skäl både för och emot, så tipsa mig gärna.

En del rekommenderar en mindre luftpump med relativt grunt liggande bottenluftare så man inte stör djuphålorna. Andra pumpar för vinterbruk flyter på ytan men har ett utblås som sträcker sig ner till botten.

Det är klart jag kan investera i fler luftpumpar, men frågan är om det är nödvändigt. Dessutom är det inget alternativ för mig denna vinter eftersom jag har den utrustning jag har och dammen är redan täckt med 8 cm is.

Pratade med kräftodlaren jag köpte mina flodkräftor ifrån och han kör sina pumpar någon timme varje dag i sina dammar. Kanske är en vettig kompromiss.

Så frågan är hur jag ska göra. Jag har en bra pump, och att köra den någon timme varje dag är lätt gjort. Men vad är bäst för fisk och kräftor? Luftpump på eller av? Tar tacksamt emot fler synpunkter.

Plötsligt blev det vinter

Från slask till snö, igår kväll var det lite snöblandat regn när jag körde hem. Och nu är världen vit – för tillfället.
Från slask till snö, igår kväll var det lite snöblandat regn när jag körde hem. Och nu är världen vit – för tillfället.
Ingen köldchock precis, men tillräckligt för att lägga ett tunt skal över dammen.
Ingen köldchock precis, men tillräckligt för att lägga ett tunt skal över dammen.

I år dök den första snön upp den 20 november. Den lär inte bli liggande men det är omväxling till den blöta lerhösten.

Ibland fungerar dessutom planerna. Igår bytte jag till vinterdäck efter att ha kollat väderprognosen som faktiskt stämde den här gången. Planerna för helgen, förutom första julmarknaden i Läppe, är att plocka fram snöskyfflar och köra fram snöslungan.

Vinterskador

Snötyngden har pressat ner nättaket i hönsgården och fått en av stolparna att börja luta. Kommer att sätta dit en rejäl sträva och sen stängsla av inåt med rådjursnät.
Snötyngden har pressat ner nättaket i hönsgården och fått en av stolparna att börja luta. Kommer att sätta dit en rejäl sträva och sen stängsla av inåt med rådjursnät.

Trots frostiga nätter har jag bestämt mig för att vintern är över. Och det har blivit dags att inspektera gården för att se vilka vinterskador som uppstått. Någon rejäl vinter har det inte varit här, men något händer alltid.

Man skulle kunna tro att den här lutande stammen skulle vara utsatt av snötyngden, Men inga vinterskador här.
Man skulle kunna tro att den här lutande stammen skulle vara utsatt av snötyngden, Men inga vinterskador här.

Hönsgården har tagit lite stryk. Inte mycket, men de senaste stora snöfallet gav nättaket en tryckare så en av stolparna har blivit lite skev. Inget stort jobb, men det växer eftersom det blir naturligt att ta itu med de planerade uppgraderingarna av hönsgården samtidigt. Ska dela in den i sektioner så att en del i taget får en chans att återhämta sig mellan hönsattackerna. Har de allt tillgängligt samtidigt käkar de upp varenda grässtrå så fort det visar sig. Bättre att ge växterna några veckor att komma upp innan man släpper på hönsen.

Vinterskada nummer två var ett av träden i trädgårdaavdelningen. Konstigt nog var det den mest upprätta delen som gick åt. Trädet hade två stammar. En som pekade uppåt och en som nästan växer horisontellt. Hade jag gissat vilken del som var mest utsatt hade jag trott på den mest belastade. Växter är oförutsägbara.

Istället var det den uppåtriktade tvillingstammen som tog stryk. Här är det bara att ta fram motorsågen och göra ved av stammen.
Istället var det den uppåtriktade tvillingstammen som tog stryk. Här är det bara att ta fram motorsågen och göra ved av stammen.

Har vintern peakat?

Allt inom synhåll är täckt av ett tjockt lager snö. Trevligt som omväxling. De enda som inte är helt nöjda med snödjupet är katterna. Man ser tydligt var de hoppat fram i djupsnön. De föredrar definitivt att jag skottar upp gångar till dem.
Allt inom synhåll är täckt av ett tjockt lager snö. Trevligt som omväxling. De enda som inte är helt nöjda med snödjupet är katterna. Man ser tydligt var de hoppat fram i djupsnön. De föredrar definitivt att jag skottar upp gångar till dem.

Efter ett antal rejäla vinterdagar börjar jag undra om vintern peakat. Efter att ha levt med trakten täckt av ett ispansar är det rätt skönt med riktig snövinter. Och det har varit bra snö – den fina pudriga sorten som inte slaskar utan bara ligger som sockervadd.

Det här har också varit första gången jag varit snudd på insnöad. Lite bökigt har det varit att komma fram med bilen. Men lyckligtvis håller grannen på att avverka så för att underlätta för skogsmaskinerna har vägen blivit plogad.

36 centimeter – min gisning är att vintern peakat och att vi nu närmar oss våren.
36 centimeter – min gisning är att vintern peakat och att vi nu närmar oss våren.

Men till nästa år ska jag investera i ett schaktblad till mellantraktorn. Jag vill gärna kunna bestämma själv när det ska plogas. Ett par gånger har jag kört de 500 metrarna ner till brevlådorna med snöslungan – men det är ett långsamt och inte särskilt effektivt arbete.

Så schaktblad och kedjor hamnar på inköpslistan. Vet att jag tänkt så tidigare vintrar också – men sen kommer våren och andra utgifter har blivit prioriterade. Den här gången ska jag försöka hålla snön i minnet. Även om den bara varar några veckor.

 

Marlon och von Dallas uppskattar plogade vägar. När de ger sig ut i obanad terräng försvinner de helt i lössnön.
Marlon och von Dallas uppskattar plogade vägar. När de ger sig ut i obanad terräng försvinner de helt i lössnön.
Under snö och is vilar guldfiskarna i väntan på våren. Kanske skulle jag borra upp ett hål i dammen och testa lite pimpelfiske.
Under snö och is vilar guldfiskarna i väntan på våren. Kanske skulle jag borra upp ett hål i dammen och testa lite pimpelfiske.
Efter lite trixande har jag fått fart på snöslungan. Fina kanter på gångarna blir det, men det är ingen slunga för nordliga trakter – vid 40 cm är den definitivt ansträngd.
Efter lite trixande har jag fått fart på snöslungan. Fina kanter på gångarna blir det, men det är ingen slunga för nordliga trakter – vid 40 cm är den definitivt ansträngd.

Väntan på den verkliga våren

Sju dygn i sträck behöver dygnsmedeltemperaturen vara mellan 0 och 10 grader. Än dröjer det. Enligt SMHI:s långsiktiga statistik brukar våren nå Malmö 22 februari och Stockholm 16 mars. Jag tycker den borde komma tidigare.

Egentligen behövs de här vinterveckorna för all planering inför sommaren. Lägger upp några bilder så jag har något att jämföra med om det skulle bli en plågsamt varm och myggrik sommar. Man behöver perspektiv i livet.

Vinter135

Jag ser till att hålla en liten stig ned till ladugården öppen. Får skaka träden lite också annars levererar de nedtyngda grenarna alldeles för mycket snö i nacken.
Jag ser till att hålla en liten stig ned till ladugården öppen. Får skaka träden lite också annars levererar de nedtyngda grenarna alldeles för mycket snö i nacken.

Vinter133 Vinter132 Vinter131