Uppdatering: För fem år sedan skänkte mina föräldrar en flaggstång till gården och så här gjorde jag för att få den på plats. Första delprojektet var att gräva en grop för fundamentet. En meter är längre än man tror.
Enligt medföljande instruktioner skulle hålet ha en diameter på 40 cm och vara en meter djupt. Första 50 centimetrarna gick lekande lätt. Men när jag passerat matjord och alv blev det knepigare.
Fram med spettet och sen fick jag ligga på marken för att få upp stenarna en och en. Inte var det så lätt att få upp jorden heller. Kunde inte heller gräva ett större hål för då går det åt alldeles för mycket betong.
Sista 20 cm tog lång tid. Fick peta upp jorden på en potatishacka och sen lyfta upp ett par deciliter i taget. Sen kom vattnet. I maj låg tydligen grundvattnet på 80 cm vid det här stället. Eller så hittade jag en liten källa. Här hade en stolpspade kommit väl till pass.
Hur som helst lär det bli att ösa innan jag fyller på betongen, tänkte jag. Hade en lastpall med tolv säckar betong stående bredvid och tänkte gjuta när andan föll på. Men det tog sin tid.
Flaggstångsfoten gjuten
Först var det för kallt, sen fick solskenet mig att prioritera andra jobb, sen var det för regnigt. Till slut tog ursäkterna slut och flaggstångsfoten blev gjuten. Eftersom det hade regnat veckan innan hade grundvattnet stigit. De nedersta femton centimetrarna i mitt en meter djupa hål var därför vattenfyllt.
Försökte ösa undan innan gjutningen – men insåg rätt snabbt att det inte gick. Öste jag riktigt snabbt kunde jag sänka vattennivån, men den steg direkt när jag slutade. Därför bestämde jag mig för att betongen kommer att tränga undan vattnet, så så fick det bli. Det gick åt nio säckar för att fylla hålet. Nästa gång blir det cementblandare. Att blanda i hink är nog ok för någon enstaka säck, men blir det mer är det ett slit.
För att det skulle fungera blandade jag först i en hink så noga jag kunde. Sen tömde jag den hinken i en annan och blandade igen. Insåg att hur noggrann jag än var så låg det torrt bruk kvar någonstans i botten på hinken. Så tvåhinksmetoden var nödvändig.
Lätt att resa flaggstång
Tre timmar senare kunde jag i alla fall trycka fast flaggstångsfästet. Gick lite trögt att få ner det i betongen men till slut var det i alla fall på plats. Man får se till att få det någorlunda i våg med hjälp av vattenpass. Finjusteringen kan man göra med muttrarna på flaggstångsfästet. Jag avslutade gjutningen med att rista in årtalet i flaggstångsfoten.
Fyra dagar fick betongen härda – men på onsdagen blev det flaggdag.
Dessutom var det var det nationaldag när jag passade på att flagga för första gången på gården. Att resa flaggstången var en baggis. I alla fall om man mastat några båtar genom åren. En modern flaggstång lyfter man lätt på egen hand och foten är dessutom försett med ett gångjärn. Bara att fästa detta på stången och sedan resa upp den.
Så nu gäller det att passa flaggdagar. Har man inte tillräckligt att göra går det alltid att skaffa nya sysselsättningar.
