Hostan har varit den mest ihärdiga besökaren under helgerna. Och trots alla goda råd är det bara en sak som gäller – att bita ihop.
Efter att ha står på julmarknader sju helger på raken avslutade jag säsongen den 17 december med att börja hosta. Det som i början bara var en försynt högfärdshosta utvecklade sig sig efter hand till en mer skrällande variant och ett par dagar var jag dessutom sängliggande med feber.
Lyckligtvis var mina föräldrar här och hjälpte mig att komma i ordning inför julens besök av släkten. Nyårshelgen innebar fler besökare men nu har alla åkt hem och det är bara jag och hostan här på gården.
Hade stora planer för både blogg och video när julmarknaderna väl var avklarade men hostan innebär också att jag är ständigt trött. Kan ha något att göra med att det gått ett tag sedan jag fick en natts sömn utan att väckas av hostattacker.
Mellandagarna ägnades åt vila men nu när det nya året inletts har jag mängder av projekt jag räknat med att ta tag i. Stora projekt. Men min effektivitet är begränsad. Tunga utomhusjobb i snöslask lämpar sig inte för personer som ständigt får avbryta för hostattacker.
Ett av alla goda råd jag fått är att söka läkare. Men det är bara att kolla på sjukvårdsupplysning – hosta är bara att genomlida. Och receptfria hostmediciner är helt verkningslösa. Istället är det vila och te med honung som gäller. Om det hjälper? Tveksamt – men det känns bättre i alla fall.
Nu är det bara besvikelsen över allt jag inte fått gjort som sitter i. Men året är färskt och som alltid räknare jag med att det nya året kommer att bli det bästa hittills.
Gott nytt år till er alla.
