När man flyttar till landet kan det vara bra att undersöka vilken kommun man hamnar i. Gården är viktigast – men kommunen kommer att ha ett visst inflytande på din livskvalité. Jag hamnade i Vingåker.
Som kommun upplever jag Vingåker som gammal och trött – en kommun som väntar på pensionen. Sen tror jag det finns få, om några, kommuner som invånarna är helt nöjda med. Det finns ändå vissa livstecken här. Som till exempel bredbandsutbyggnaden där kommunen skrivit ett avtal som (förhoppningsvis) kommer att ge alla – även oss på landsbygden – tillgång till bredband.
Med en total kommunalskatt på 33:50:- har Vingåker den högsta kommunalskatten i Sörmland och för de pengarna får vi landets sämsta skola och ett halvdåligt företagsklimat. Men ska man flytta till landet ska man inte hänga upp sig för mycket på kommunens tillkortakommanden. Rent generellt skulle jag råda alla att ha så lite kontakt som möjligt med myndigheterna. Min erfarenhet är att sådana kontakter nästan uteslutande får negativa konsekvenser för dig som lantbo. Och flyttar man till landet kan man inte räkna med samma service som i städerna. Samma skatter – visst – men inte samma service.
Det finns en vårdcentral i Vingåker, men skulle du råka ut för något akut så kan du få vänta länge på en ambulans. Med Sörmlands längsta utryckningstider är det bara vid 30 procent av larmen som ambulansen kommer fram inom de 15 minuter som landstinget själv satt upp som en övre gräns. Vill du ha kontakt med polisen så finns de tillgängliga på tisdagar 10–16. Semesterstängt under sommaren.
Stadskärnan fyller sin funktion som centralort för oss på landsbygden. Här finns restauranger, simhall, butiker, systembolag och byggvaruhus. Det mesta man kan behöva. Och nu när det mesta går att beställa på nätet finns det sällan några skäl att lämna kommunen, i varje fall för att göra inköp. Men det är inte i centrum som en landsbygdskommun lever.
Det är på landsbygden kreativiteten, utvecklingen och livskraften finns. Och då får man se kommunen som ett nödvändigt ont. Som slagregn, torka eller mördarsniglar. Det är en del av livet och något man måste förhålla sig till. Ur ett globalt perspektiv har vi det riktigt bra. Men visst finns det saker man måste ta med i beräkningen om man flyttar hit.
Skolan till exempel. I Lärarförbundets rankning av skolkommuner 2015 hamnade Vingåker sist. Som den sämsta av landets 290 kommuner hade jag nog varit lite tveksam om att flytta hit om jag haft barn i skolåldern. Man skulle kunna tänka positivt – att från det här läget kan det bara bli bättre. Tyvärr är det inte sant – det finns fortfarande möjligheter för skolan att bli sämre. Men för mig personligen är det här inget stort bekymmer. Då oroar jag mig mer för att driva företag här.
Företagsklimatet i Vingåker lämnar en del att önska. I Svensk Näringslivs rankning av företagsklimat hamnade Vingåker på 172/290 – ett ras med 37 placeringar från året innan. Mina egna erfarenheter är lite dystra på den här fronten. För ett par år sedan tog jag kontakt med kommunen när jag planerade att bygga en produktionslokal men när det bara resulterade i en lång lista på lagar och förordningar jag måste följa lade jag planerna på hyllan. Självklart ska man följa reglerna – men med ett mjukare och hjälpsammare mottagande hade det varit lättare att gå vidare. Däremot har kontakterna med kommunens livsmedelsinspektörer fungerat utmärkt. Så det kanske bara är en fråga om personkemi.
När det gäller Miljörankning har Vingåker gjort ett lyft från förra året. Enligt Aktuell Hållbarhets kommunrankning har kommunen lyft sig från den absoluta botten (288/290-2015) till en plats i mitten på listan, plats 134. Sämst i Sörmland men ändå rätt ok i ett nationellt perspektiv. Jag kan känna mig lite frustrerad bara över miljöbeslut som kostar pengar för oss som bor på landet men som inte nödvändigtvis förbättrar miljön.
Kommunen är skyldig att se till att alla enskilda avlopp är godkända ur miljöperspektiv. Men eftersom man inte skött detta har man nu anställt en person som ska inspektera alla enskilda avlopp. Kostnaden för detta läggs helt på den enskilde som bor på landet. Det är några tusenlappar per fastighet antingen ditt avlopp är ok eller inte. Sånt gör mig lite trött.
Som helhet trivs jag ändå i Vingåker – framförallt på min del av landsbygden. Och det finns fördelar med en liten ort. Det är sällan några köer, man blir igenkänd i butikerna och folk litar på varandra.
Så även om förbättringspotentialen är stor skulle jag inte vilja leva någon annan stans.
