Annons

Bästa betet vid kräftfiske

 

Efter att ha testat tre olika sorters bete för kräftfiske har jag kommit fram till vad som verkar fungera bäst.
Efter att ha testat tre olika sorters bete för kräftfiske har jag kommit fram till vad som verkar fungera bäst.

En vanlig diskussion vid kräftfiske är vilket som är det bästa betet. Många hävdar att det är rutten fisk – ju värre den stinker desto bättre. Jag bestämde mig för att göra en undersökning.

Här kan du se filmen på Youtube – passa på att prenumerera när du ändå är där:

Jag lade ut tolv kräftburar runt dammen ned tre olika beten: Färsk fisk, stinkande fisk och Frolic. Dagen efter tog jag upp burarna och antecknade hur många kräftor som fanns i varje bur. Den här gången tog jag ingen hänsyn till hur stora kräftorna var utan konstaterade bara hur många som valt att gå in i respektive bur.

Överlägsen vinst för rätt bete

Totalt fick jag 60 kräftor i burarna och fördelningen var tydlig. I snitt fick jag åtta kräftor i de burkar som var betade med Frolic. De burar som innehöll färsk fisk fick i snitt fyra kräftor och sämst gick det för den ruttna fisken med tre kräftor i snitt. I det här försöket visade det sig alltså att Frolic var det överlägset bästa betet.

Stinkfisk, färsk fisk och hundmat. Mina kräftor verkar veta vad de föredrar,
Stinkfisk, färsk fisk och hundmat. Mina kräftor verkar veta vad de föredrar,

Nu är urvalet inte tillräckligt stort för att etablera en vetenskaplig sanning. Allt jag visat är att mina kräftor, vid det här tillfället, föredrog Frolic framför bete i form av färsk respektive rutten fisk.

Olika preferenser

Det kan mycket väl vara så att andra kräftor vid andra tillfällen har andra preferenser. Men för mig är det här tillräckligt. Jag kommer inte att handskas med stinkande fisk som bete i fortsättningen utan fortsätta med hundmat eftersom det uppenbarligen funkar.

Det är dessutom drygt och lätthanterlig och kan förvaras hur längs som helst verkar det. Att det torkar kanske stör hundar med uppblött i vatten verkar det i alla fall locka fram mina kräftor.

Annons

Video: 5 knopar alla borde kunna

En dubbel skotstek är min förslag till att ersätta den traditionella råbandsknopen. En av de knopar som mest har museala eller nostalgiska kvalitéer nu för tiden.
En dubbel skotstek är min förslag till att ersätta den traditionella råbandsknopen. En av de knopar som mest har museala eller nostalgiska kvalitéer nu för tiden.

Antingen man bor på landet eller i stan finns det knopar som alla borde kunna. Knopar man kan lita på när man surrar lasten på ett släp eller ska fästa en gunga i ett träd.

Här är fem Old School knopar som är lätta att lära sig och kan göra ditt liv enklare. Två av dem har visserligen spelat ut sin roll men är ändå så kända att de borde tillhöra allmänbildningen.

Min plan är att leverera ännu en film med mer moderna varianter som är praktiska att kunna. Det finns också mängder av varianter på de gamla knoparna men kan man grunderna klarar man sig för det mesta. Man behöver inte lägga tid på exotiska knopäventyr som Engelsk säckknop och Sjömans hemlighet – om man inte tycker det är roligt förstås.

Med en handfull väl utvalda knopar kan man klara sig långt i livet – och kanske till och med förlänga det den dag man måste använda ett rep för att ta sig ut från en fönster eller dra upp en bil ur diket.

Knopar att lita på

En bra knop ska man kunna lite på med sitt liv. Det är därför jag satt varningsflagg på en av de jag har med i videon nämligen dubbelt halvslag. En klassisk knop som alla med erfarenhet från scouter eller sjöliv fått lära sig. Samtidigt är det en knop som inte går att lite på – särskilt inte om den görs med moderna syntetlinor.

I filmen visar jag hur man gör Pålstek (den viktigaste knopen), Råbandsknop, Skotstek, Dubbelt halvslag och Dubbelt halvslag om egen part. Samtliga tillhör de traditionella knoparna och även om man inte använder alla är det såna som kan dyka upp på en poängpromenad och kan anses tillhöra allmänbildningen att kunna.

Här kan du följa livet på landet

Annons

Slutskattning av honung

När ramarna är avtäckta är honungen blottad och jag kan sätta ner ramarna i slungan.
När ramarna är avtäckta är honungen blottad och jag kan sätta ner ramarna i slungan.

Sommaren är över för binas del och jag har påbörjat invintringen. Första steget är att plocka bort skattlådorna – de översta lådorna där de samlar ren honung. Det här är slutskattning, årets sista honungsskörd.

När man skattar honung i juni är bina oftast fredliga. De vet att de har gott om tid att fylla på förråden. Så här års försvarar de honungen för att överleva vintern – bins minnen räcker bara några månader så de minns inte att jag alltid fyller på deras förråd. Dessutom är alla bin från förra hösten döda – det är bara drottningen som överlevt. Resultatet – ett stick i nacken – men som alltid mitt fel eftersom jag slarvat med skyddskläderna.

Slutskattning efter dålig sommar

Det har blivit ännu en dålig honungssommar. Förra året var det en kall vår och en torr sensommar. Nu blev det en riktigt bra vår – men sommaren bjöd på för lite nektar. Ändå får jag vara hyfsat nöjd. Hade bara ett samhälle i våras men efter att ha tagit en avläggare och fångat en svärm kan jag nu invintra tre. Och man kan inte räkna med full skörd från nya samhällen – det går åt mycket energi för att bygga nytt.

Efter slutskattning och slungning är allt, inklusive kläder, redskap och mobiltelefoner täckta av en kladdig honungsyta. Lyckligtvis går det lätt bort med vanligt vatten.
Efter slutskattning och slungning är allt, inklusive kläder, redskap och mobiltelefoner täckta av en kladdig honungsyta. Lyckligtvis går det lätt bort med vanligt vatten.

Tillbringade eftermiddagen i slungrummet. Ett svettigt och kladdigt jobb. Jag brukar köra en värmefläkt innan jag börjar för att få upp temperaturen till runt 30 grader. Då blir honungen mer lättflytande och slungningen går smidigare. Nu mera avtäcker jag alltid med varmluftspistol och det minskar kladdet betydligt. Tvingades också leta upp en tejprulle för att täta fönstret. Bin och getingar hade hittat en väg in…

Missa inte filmen

Jag har gjort en film om hur avtäckning och slungning går till och den kan du se här. Passa på att prenumerera på min YT-kanal också.

Nu är årets slutskattning klar och även om det bara blev två skattlådor är jag hyfsat nöjd med de närmare 30 kg jag fått. Nu ska honungen ympas och tappas på burk innan den är klar för leverans.

Prenumerera gratis – så missar du inget

Bygga stängsel mot hjortdjur

Att bygga stängsel över åkermark är relativt enkelt och man kan använda redskap för att bereda marken.
Att bygga stängsel över åkermark är relativt enkelt och man kan använda redskap för att bereda marken.

Du som följer mig känner till min kamp mot skogens vilda djur. För något år sedan stängslade jag runt hela gården men under vintern visade det sig att det stängslet inte är 100 procentigt. Så det är dags att bygga stängsel igen.

Den här gången blir det som en bunker runt äppelodlingen och jag jag har tagit till lite extra för att kunna plantera fler träd och buskar i min Säkra zon. Den Säkra zonen kommer att bli på ungefär 3000 kvadratmeter och kommer att skyddas av stängsel på tre sidor. Sista sidan skyddas av ladugården och det nya hönshuset.

Tätare mellan eltrådarna

Jag kommer att utnyttja det gamla stängslet så gott det går men höja det ytterligare 30 cm och det ska få tätare mellan eltrådarna. Det nya stängslet jag sätter nu består av 150 cm viltstängsel och sedan eltrådar upp till två meter. Jag kommer också att sätta jordtrådar mellan de strömförande ledningarna så att den hjort som sticka fram nosen ska förstå att hon inte är välkommen. Dessutom tänker jag väva in elband i stängslet så att inget rådjur ska kunna skylla på att de inte såg det.

Den nya sträckningen går till större delen över ett fält så jag har plöjt upp en fåra att sätta stolparna i. Viktigast är att få dit stabila hörnstolpar. Dessa har jag grävt mer djupt och kommer också att sätta dem parvis för bättre stabilitet.

De sista tio metrarna blir lite mer komplicerade eftersom de går tvärs över ett stenröse. Ska försöka kila fast stolparna mellan stenarna.
De sista tio metrarna blir lite mer komplicerade eftersom de går tvärs över ett stenröse. Ska försöka kila fast stolparna mellan stenarna.
Teknik för att bygga stängsel

En fördel med att sätta hörnstolparna först är att det blir lättare att få övriga stolpar på en rak linje. Det går naturligtvis att stängsla i kurvor också men det går inte att få samma stabilitet. Dessutom blir belastningen på stolparna och risken för att de knäcks vid stor belastning ökar. Målet är att all belastning i sidled ska ligga på hörnstolparna. Övriga stolpar ska bara bära lodrät last av stängslets vikt och det driver ner i jorden.

Jag kommer att uppdatera den här texten allt eftersom arbetet fortskrider.

Följ gärna arbetet på gården

Röveri i bigården

När jag minimerat flusteröppningen blir det trängsel för alla bin som vill in. Men det är att föredra fram för röveri i full skala-
När jag minimerat flusteröppningen blir det trängsel för alla bin som vill in. Men det är att föredra fram för röveri i full skala.

När temperaturen sjunker och kvällarna blir längre inser bina att det snart är vinter. Det finns inga mängder med blommor att hämta nektar från och då ökar risken för röveri.

Röveri är när bina försöker stjäla honung från andra samhällen. Och på hösten krävs det inte mycket för att utlösa kaos i bigården. När jag slutskattar, det vill säga tar den sista honungen från bina, brukar de vara betydligt mer aggressiva än under sommaren. Inte konstigt eftersom de nu försvarar sitt insamlade vinterförråd. De slåss för samhällets överlevnad.

Vildbygge saboterar planerna

Därför försöker jag förbereda alla ingrepp i kupan så bra som möjligt. Det ska gå snabbt och helst helt utan honungsspill. Det senaste är inte lätt. Särskilt när det är vildbygge i kupan, när bina har byggt vaxceller utanför ramarna. Vildbygget går sönder när man plockar av täckskivorna och då rinner honungen ut. Lös honung i en bigård på hösten är som att slänga ut sedlar på ett torg. Bina kastar sig över den och när de återvänder till kupan och berättar vad du funnit kommer alla kompisarna farande.

När det lilla spillet är slut fortsätter de leta och känner honungslukten från andra samhällen. Svagare samhällen hinner inte försvara sig och för biodlaren är det ett elände när bina angriper varandra och stjäl honung.

Fullt röveri

Precis detta råkade jag ut för idag. Jag hämtade hem de sista skattlådorna och förberedda kuporna för invintring. En timme senare var det fullt röveri i bigården. Bara att dra på sig skyddskläderna igen och stänga ner kuporna så att flusteröppningen blir minimal. Då har de svagare samhällena större chans att försvara sig. Nackdelen är att det blir väldig trångt för de bin som hör hemma i samhället att ta sig in, men de får man ta.

Ikväll kommer jag att öppna flustren igen så att bina kan krypa in för natten. Men eftersom bin kommer ihåg från en dag till en annan måste jag hålla koll på bigården de närmaste dagarna ifall det drar igång igen.

För vilken gång i ordningen jag nu säger det: Man har aldrig tråkigt på landet.

Följ mina äventyr