Annons

Avliva djur – Hugo, den halta hönan

Hugo är den vita hönan och så här i efterhand är jag glad att hon fick leva och hon har ett värdigt hönsliv.
Hugo är den vita hönan och så här i efterhand är jag glad att hon fick leva och hade ett värdigt hönsliv.

Skaffar man djur har man inte bara ett ansvar för att de har mat och vatten – man har också ansvar för deras liv och död. Och att ta beslutet att avliva djur är inte alltid lätt.

Vi en kläckning för några år sedan var det en av kycklingarna som hade svårt att gå. Men eftersom den såg pigg ut i övrigt så avvaktade jag. Har jag djur som verkar krassliga på något sätt håller jag alltid extra koll på dem för att se om de behöver behandling – eller måste avlivas.

Men kycklingen åt och drack och utvecklades lika fort som sina syskon. Så jag lät det bero. Namnet Hugo fick den av en besökare här på gården som tillbringade mycket tid med kycklingarna. Och det var långt innan de gick att könsbestämma. Normalt brukar jag inte döpa hönsen eftersom jag har svårt att äta kött som haft ett namn. Men eftersom Hugo stack ut så tydligt med sin hälta så fick hon behålla sitt namn.

Det visade sig sedan att Hugo var en höna och hon klarade sig bra i flocken. Hon haltade fortfarande svårt men gick ute med de andra, åt, drack och värpte. Hon verkade ha ett värdigt hönsliv. Hugo levde i tre år innan jag tog bort henne – då hade hon blivit skadad och kunde inte gå alls. Då var jag tvungen att ta beslutet. Och det är det som jag ser som nyckeln när man ska fatta beslut om att avliva djur: Har de ett värdigt liv.

Dixie var våldsmat aggressiv mot andra hundar – men en dröm på många andra sätt. Fortfarande saknad.
Dixie var en riktig bitch mot andra hundar – men en dröm på många andra sätt. Fortfarande saknad.

För många år sedan avlivade vi vår hund Dixie. En schäfer som blivit 12 år och hade svåra höftproblem. Som alltid är det ett svårt beslut men veterinären gav oss ett bra råd. –Vad är det Dixie tycker mest om att göra, och hur mycket av det kan hon göra nu?

Till slut var det ett lätt beslut. Om man väljer att behålla ett sjukt eller skadat djur bör man fråga sig själv om det är för djurets – eller för ens egen skull. Nu kan jag se att jag tog rätt beslut när det gällde Hugo, men har man höns eller andra djur så kommer man att behöva fatta andra beslut förr eller senare.

Annons

Lagårdsrenoveringen går framåt

I höstas rev jag ner fasadbeklädnaden, isolerade och satte upp vindskydd. Nu är fasaden tillbaka – men nästa gavel gör jag INTE på samma sätt.

Alltid långsammare än man tror, men jag gör ändå framsteg. Nu är gaveln och det första rummet reglar och isolerat efter alla konstens regler. Räknar med att det ska gå snabbare nu när temperaturen stiger.

Det har varit slitigt att få till isoleringen i det första rummet eftersom det redan var uppsatt ett regelverk med varierande mått. Helast hade jag rivit allt men eftersom andra våningen vilade på det som fanns var det inte ett alternativ.

Istället har jag ägnat mig åt att pussla med lika bitar för att få ihop det i slutändan. Och nu är et bara de sista skivorna som ska upp.

Här är sjätte filmen om lagårdsrenoveringen och den handlar mest om att regla och isolera.

Nästa steg är själva produktionslokalen och förhoppningsvis är den biten klar om ett par veckor. I slutet av april tar jag itu med etapp 3 och räknar med att vara klar med allt enligt plan den första juni i år.

Än så länge tor jag det går!

Annons

Bästa medlet mot mossa – det har du redan

Så här års är vi många som hittar partier med mossa i gräsmattan. Jag tar det med ro – jag har redan det bästa motmedlet.
Så här års är vi många som hittar partier med mossa i gräsmattan. Jag tar det med ro – jag har redan det bästa motmedlet.

Så här års har många gräsmattor fält med mossa i sig. En del rusar efter kemikalier och mossrivare, men jag tar det lugnt. Jag har redan det bästa medlet mot mossa.

Vissa ogräs kräver konfrontation. Ogräs som kirskål och kvickrot förstår bara våld – annars tar de över. Men när det gäller mossa föredrar jag mjukare metoder – jag använder gräs mot mossa.

Här hittar du en film om samma sak:

Skälet till att du får mossa i gräsmattan är alltid det samma – det beror på att mossan trivs bättre än gräset. När det är kallt ute växer mossa bättre än gräs och då kan det under en period se ut som om mossan tagit över. Det är då man springer till trädgårdbutiken för att hitta motmedel. Själv oroar jag mig inte.

Efter ett antal år här på gården har jag fullt förtroende för min gräsmatta. Om några veckor kommer mossan inte att synas för allt gräs. Gräset tar över bara det får en chans. Så mossa under den kalla årstiden ser jag bara som ett estetiskt problem – det enda sinne som störs är synen. Lukt smak och hörsel berörs inte alls och när det gäller känseln är det inget fel på att ta årets första barfotavandring i en mjuk mossmatta.

Gräset är redan på gång att byta färg från vintergult till smaragdgrönt. Och när scillan vissnat tar jag fram gräsklipparen.
Gräset är redan på gång att byta färg från vintergult till smaragdgrönt. Och när scillan vissnat tar jag fram gräsklipparen.

Skulle det ändå finnas kvar mossa på någon skuggig del av gräsmattan så föredrar jag att ta itu med det under sommaren när mossan är som svagast. Och då använder jag mjuka metoder. Jag angriper inte mossan utan hjälper istället gräset. Med gödning om det behövs, med kalk eller luftning. Här kan du läsa vad Gröna Hannah skrivit i ämnet.

Någon mossrivare tänker jag inte skaffa, men kanske en vertikalskärare som hjälper till att lufta gräsmattan. Det är trevligt med en fin gräsmatta – men bästa sättet att få en sån är att hjälpa den att själv lösa mossproblemet.

Islossning i dammen

Isen smälter snabbt nu när det blivit lite temperatur i luften. Om någon vecka är dammen förhoppningsvis helt isfri.
Isen smälter snabbt nu när det blivit lite temperatur i luften. Om någon vecka är dammen förhoppningsvis helt isfri.

För inte så länge sedan var dammen täckt av tjock is. Men mildvädret har fått det mesta att smälta undan. Nu är det bara en tunn ishinna kvar på halva dammen.

Som vanligt har våren känts lång men jag har dammen som absolut mått på hur det går. Och det ser lovande ut. Här är en film om tillståndet i gårdens vattenmassa:

De flesta guldfiskarna verkar ha överlevt även om några lik flutit upp när isen gick. Hoppas bara att kräftorna klarat sig lika bra.

Årets projekt blir att ta bort den gamla bron så att den nya syns i all sin glans. Sen hoppas jag att bli klar med mitt rotzonsfilter.

Planering av läplantering

Min plan är att anlägga läplanteringar vid de röda strecken för att ta udden av hårda sydliga vindar. Vid den nedre röda linjen har jag redan planterat en häck med aronian – men den har hjortarna hållit tillbaka.
Min plan är att anlägga läplanteringar vid de röda strecken för att ta udden av hårda sydliga vindar. Vid den nedre röda linjen har jag redan planterat en häck med aronia – men den har hjortarna hållit tillbaka.

Ett av årets alla projekt är att få till fler läplanteringar. Sen jag fällde skogen och återställde åkermarken har gården blivit mer utsatt för sydliga vindar så tanken är att häckar och träd ska få ner vindhastigheterna. . 

Blåser det för mycket så kan man få skador på träden och det blir otrivsamt för nyttoinsekterna. Det kan dessutom bli köldeffekter på träden och den skyddande snön kan dessutom blåsa bort vintertid. Nu ligger gården skyddat för vind från de flesta håll, men sydliga vindar har en tendens att bita i sedan jag fällde skogen så där vill jag dela fältet med en läplantering. Samtidigt vill man inte ha det helt vindstilla. En viss rörlighet i luften gör att träden torkar upp snabbare efter regn och hindrar köldfickor från att bildas.

Man väljer nyttiga växter till planteringen. Växter som ger avkastning, är bra dragväxter och/eller bidrar på annat sätt till odlingen.
Man väljer nyttiga växter till planteringen. Växter som ger avkastning, är bra dragväxter och/eller bidrar på annat sätt till odlingen.

Rådet vi fick när jag gick kurs i äppelodling var att planera en läplantering med nyttiga växter i fem rader. Låga buskar, höga buskar, träd, höga buskar, låga buskar. Så att vinden lyfter över dina odlingar utan att bilda massa virvlar bakom läplanteringen.

När man väljer växter så består lämpligen de låga buskarna av olika bärbuskar. Både nyttiga för insekterna och ger en viss skördepotential. Om de stått i full sol hade de naturligtvis gett mer – men mycket här i livet består av kompromisser.

Samma tanke gäller för de höga buskarna. Här kan man välja kraftigväxande sorter av Aronia (bra komplement när man förädlar rabarber), havtorn och rosor. Rosor drabbas lätt av bladlöss vilket är en fördel i det här sammanhanget. Mycket bladlöss lockar dit mängder med rovinsekter som kommer att försvara dina nyttoväxter när de ätit upp på rosorna.

När man väljer träd får man också se till nyttoaspekten. Själv lutar jag åt att plantera en rad med lindar eftersom det är en bra dragväxt under sommaren. Vackra dessutom. Ett alternativ är kraftigväxande fruktträd, men varför begränsa sig? Kanske jag ska blanda lite.

Mellan ädelträden planteras amträd som skyddar de större under uppväxten. Exempel är sälg (viktig och tidig dragväxt) och fläder. Fläder lockar också mängder av bladlöss som gynnar nyttoinsekterna.