Nu har jag flyttat in i mitt nya slungrum. Men det tog inte lång tid för bina att påpeka missarna i snickrandet. De fyra kvadratmeter jag tänkt ägna åt honungshantering har förvandlats till ett surrande inferno.
När jag flyttade in förutsatte jag nästan att fönstret var tätt. Och att jag med precision hade passat in min nysnickrade dörr. Men det går inte att argumentera med verkligheten. Hur noga jag än var så var det inte tillräckligt. Bina har hittat genvägarna och är fullt upptaga med att hämta tillbaka sin honung till kuporna.
De har hittat snikvägar över dörren, snikvägar under dörren och snikvägar i fönsterkarmen. Att honungsrummet kändes dragfritt var inte tillräckligt, för i söndags var där fullt drag.
Nu har jag i alla fall tejpat fönstret och satt dit extra lister över och under dörren. Får se om det fungerar. Bina har ju redan markerat honungsrummet på sina mentala kartor och även om de inte kommer in, så försöker de i alla fall. Få se om det lugnat ner sig i morgon, för nu är det hög tid att slunga sista honungen.
