Ibland får man göra en dygd av nödvändigheten. Jag har inte hunnit med ogräsrensning och skörd av all oregano. Så nu har jag döpt om örtodlingen till fjärilsrestaurang.
Det är tacksamt att fota fjärilar på en sådan här plats. Man tar med sig en stol, sätter sig så att ljuset blir rätt. Ställer in kameran och sen är det bara att fota.
Många bilder blir det och det är inte alltid man hinner med. En del fjärilar envisas dessutom med att fälla ihop vingarna när de landar vilket minskar chanserna till bra bilder.
Det är inte bara fjärilar som njuter av den uppdukade festmåltiden. Humlor, bin och blomflugor tar också för sig. Men fjärilarna är finast.
Den vanligaste fjärilen just nu är nässelfjärilen (Aglais urticae) en av våra mest långlivade fjärilsarter. Man kan se den från tidig vår till sen höst. Vuxna individer övervintrar och kommer fram de första varma vårdagarna för att para sig.
Pärlemorfjärilarna (Heliconiinae) är också vanliga men eftersom det finns ett tjugotal arter av dessa har jag ännu inte gett mig på att särskilja dem.
Påfågelögat (Inaccis io) börjar nu också visa dig mer. Jag skrev tidigare om alla larver från denna jag sett i trädgården, så om någon vecka räknar jag med att den blir betydligt vanligare. Den övervintrar liksom nässelfjärilen som vuxen och kan ses tidigt på våren.
En annan övervintrare är citronfjärilen (Gonepteryx ramni). Den är liksom nässelfjärilen en långlivad art, för att vara fjäril, och när nästa generation kläcks i början på juli kan förra årets citronfjärilar fortfarande flyga omkring. Honorna är betydligt blekare än hanarna.
Blåvingarna (Polyommatini) består också av ett tjugotal arter. Bland fjärilarna tillhör den gruppen juvelvingar och har den egenheten att larverna utsöndrar sockerhaltiga ämnen som får myror att ta hand om dem. Eftersom de flesta blåvingar lägger ägg på och uppskattar baljväxter som klöver trivs de bra här där jag sparat klöverfält för insekterna.
