För en månad sedan hade jag mitt första kräftfiske i dammen utan att fånga en enda kräfta. Men nu har jag försökt igen – och kräftorna har överlevt.
Det var lite nervöst ett tag. I höstas planterade jag ut 200 flodkräftor i dammen – och har knappt sett till dem efter det. När jag sen inte fick en enda kräfta vid vid mitt första kräftfiske blev jag lite orolig. Hade de överlevt vintern?
Men på midsommardagen halade jag upp ännu en kräftbur och där fanns tre friska flodkräftor. Idag tog jag upp ännu en bur, den hade sju kräftor i sig. Så det ser lovande ut. Att jag inte fick några vid förra fisket kan ha berott på att de ömsade skal, eller att betet inte var gott nog. Huvudsaken är att de finns.
Hur många kräftor som finns totalt i dammen kommer jag nog aldrig att få veta. Men jag håller på och fiskar mig runt för att få en liten fingervisning. En uppgift jag sett är att man i genomsnitt kan få upp max 30 procent av beståndet och eftersom jag på två burar fått tio kräftor ser det ok ut.
Hur många yngel som finns är svårt att säga. Till hösten borde de som överlevt sommaren ha ömsat skal upp till tio gånger och då borde det gå att fånga några i burarna. Då blir det dags för ännu ett spännande kräftfiske. Det är ynglen som kommer att stå för produktionen så förhoppningsvis finns det många av dem.
En hona kan producera upp till 100 ägg och det betyder att mina 100 honor kan som mest ha fått fram 10000 yngel. Sen är dödligheten stor bland de små. Både insekter, fåglar och andra kräftor kan ge sig på dem.
Därför hoppas jag att de gömslen jag fixat till dammen kommer att vara tillräckliga.
