När höken tog en av mina hönor i höstas bestämde jag mig för att se till att de är säkra i framtiden. Nu är andra hönsgården klar och jag kan påbörja min plan för växelbruk.
Som tak använder jag ett riktigt voljärnät som jag beställt från England. Testade först med de fågelnät som säljs i Sverige, men de visade sig vara mer till besvär än hjälp. Voljärnätet är både lätthanterligt och mycket starkt – knutet som ett vanligt fisknät. Vilket kanske kan vara ett alternativ.
Hönsgården som helhet är på 180 kvm och den är nu indelad i tre delar varav två har nättak och kan betraktas som rovdjurssäkra. När jag byggde hönsgården tänkte jag inte så mycket på luftattacker och under de första åren hade jag inga problem. Kanske för att mina stora ilskna marantuppar fick höken att tveka. Men Lokman visade sig vara en lagom munsbit för henne.
Kostnaden för den totala inhägnaden blev inte så farlig. Fem stolpar för 50 kronor styck och 25 meter tryckimpregnerad trall. Sen kostade nätet en femhundring med frakt, så totalt runt en tusenlapp för att höksäkra 60 kvadratmeter hönsgård.
Ett gott råd om man ska bygga på samma sätt är att köpa hem allt material innan du börjar. Gör inte som jag och förutsätt att trallen finns i 5,4 meterslängder… Jag gjorde hönsgården 5,2 meter bred och satte stolparna efter det, men sen visade de sig att det enda som fanns hemma var 5,1 meter. Så det blev att dra upp stolparna och börja om.
Min plan är nu att låta hönsen gå växelvis mellan de båda hönsgårdarna. Låta den ena hämta sig några veckor medan hönsen gör öken av nästa del. Det enda de lämnar efter sig är små snår av nässlor. Men när dessa fått växa sig höga så skördar jag allihop och torkar till vinterfoder.
Jag är inte så naiv att jag tror att den här metoden kommer att ge mig grönskade hönsgårdar. Men jag är övertygad om att det blir betydligt mer grönt för hönsen att picka i sig.
