Ännu är det full fart vid fågelmatningen och för oss som matar gäller det att tänka på att hålla det rent och fritt från smitta – inte bara för fåglarnas skull.
När många fåglar samlas på ett ställe ökar risken för smittspridning. Särskilt om man matar från äldre typer av fågelbord. Även om de ser trevliga ut så blandas fodret med träck. Då är det bättre med foderautomater som håller maten fräsch.
Foderspill kommer det ändå att bli när fåglarna rotar efter de bästa godbitarna och på marken kommer maten då att blandas med träck. Ett sätt att minska risken är att lägga granris under foderauoamterna – men då får man skaka av dem efter varje snöfall.
Sjuka fåglar känna igen på att de gärna sitter kvar uppburrade på matningen. De har inte heller samma uppmärksamhet som friska fåglar utan sitter kvar längre vid störningar.
Bortsett från de sjukdomar som fåglarna sprider till varandra finns det ett par som även kan smitta till människor. Så kallade zoonoser. Salmonella förekommer men är tack vara noggrann kontroll av tama fågelbesättningar ganska sällsynt i Sverige. En annan risk är papegojsjukan (ornithos) som vilda fåglar kan bära utan symptom. Varje år smittas något tiotal personer av vilda fåglar, vanligen vid rengöring av fågelbord.
Tänk därför på att använda handskar och helst munskydd när du skurar foderborden. Smittan sprids främst via träck från infekterade fåglar och symptomen kan likna influensa. Obehandlad har papegojsjukan en dödlighet på 20 procent – 1 procent om du har tillgång till svensk sjukvård.
Så en en gång tänk på hygienen vid fågelmatningen.
