Nu har jag skrivit kontrakt på ett nytt arrende. Två skiften på totalt 1,5 ha. Marken har varit inte varit brukad på flera år, men det är i alla fall inte granskog som det var hemma hos mig.
Skiftena ligger fågelvägen bara 500 meter från gården men det blir ungefär en kilometer om man håller sig på vägen. Vi har skrivit ett femårigt arrendeavtal för en symbolisk summa och jag tror det här blir riktigt bra.
Planen för skiftena är att lägga en tvåårig vall och sen odla potatis ett år. Därefter kommer jag att använda dessa utmarker till ettåriga örter.
Regler för arrende
Det finns många regler för ett jordbruksarrende. Det skiljer på ett antal punkter från ett arrende för fritidshus eller annat. Villkoren för den här typen av arrende kan sammanfattas så här:
”Ett skriftligt upplåtande av jord till brukande mot vederlag.”
- Det ska finnas ett skriftligt kontrakt.
- Jordägaren upplåter rätten att nyttja och bruka arrendestället.
- Jord är en avgränsad del av Sveriges yta, det är alltid fast egendom.
- Syftet med arrendet är brukande eller bearbetning av jorden för vad vi traditionellt uppfattar som jordbruk. Om marken ska användas som parkering är det inget jordbruksarrende.
- Upplåtandet ska vara mot vederlag. Man måste alltså betala något för att det ska vara ett jordbruksarrende. Även om summan är symbolisk.
Muntliga avtal
I praktiken finns det massor av jordbruksarrenden som inte uppfyller de här kraven. Många arrenderar ut mark med en handskakning, gratis etc etc Därför är arrenden också en vanlig tvistefråga som skapar onödiga konflikter. Särskilt när förutsättningarna förändras – en fastighet kan säljas, en av parterna avlider eller så uppstår någon annan konflikt mellan arrendator och jordägare.
Därför känns det skönt att jag har skött allt enligt den formella vägen. Det är ändå både pengar och tid man lägger ner för att få marken i bruk. Då skulle det inte vara så roligt om man plötsligt blev av med arrendet.
