Under midsommarhelgen kom mina gäster till praktisk användning. Att köra in årets ved i vedskjulet kan vara rätt slitigt – men om man är fler som jobbar går det fortare.
För en gång skull ligger jag i fas med traditionen för vedhantering. Träden fälldes i vintras och var kluvna och staplade innan påsk. Och till midsommar var den inne i vedskjulet. Jag kommer knappast att märka någon skillnad när eldningssäsongen börjar men det finns en djup tillfredställelse när något går efter planerna. Det gör inte alltid det.
Tidigare år har jag hela tiden missat någon av hållpunkterna för veden. Fällt för sent, kluvit för sent och burit in för sent. Men i år – då klaffade allt.
Förra säsongen nöjde jag mig med att tippa all veden i en hög inomhus. Den klarar sig bra ändå. Men de fyra kubikmeter jag högg då var slut i mars. Så i år har jag expanderat till drygt sju kubik och då måste veden staplas för att få plats.
När jag staplar veden inomhus använder jag gamla lastpallar som distanser mot väggen. Dels för luftcirkulationen och delat för att eventuella svampangrepp ska få svårare att sprida sig till ladugården. För cirkulationens skull har jag lastpallar under också. Mellan varje rad lämnar jag en knapp decimeter luft. För att få stabilitet låter jag då och då en längre vedklabb sticka ut och vila mot stapeln bakom.
När allt är på plats inomhus återstår bara att lyfta in de lastpallar jag hade liggande under vedstapeln utomhus så att de får torka upp till nästa år. Har du inte nog med lastpallar hemma så brukar det gå att köpa billigare varianter (icke EU-godkända) på de flesta byggvaruhus. Jag köpte mina för en tia styck.
Ved är relativt arbetskrävande men blir det strömavbrott vintertid är det viktigt att kunna hålla värmen. Fler tips på hur man klarar sig när strömmen försvinner hittar du i boken Kokbok för strömlösa.
