Lite skit är inget farligt brukar man säga. Och lagar man bara mat åt sig själv kan den principen räcka. Men är det många som ska äta det du lagar så har du ansvar även för andra. Här får du här sex skäl att vara noga med att tvätta händerna.
Oftast är det bara den närmaste familjen som drabbas och då blir det ingen utredning eller spårning av smittkällan. Vi accepterar att vi ibland blir magsjuka och tror att vi helt enkelt är känsliga. Men att tvätta händerna noggrant är en enkel åtgärd som minskar riskerna betydligt. För mig som jobbar med livsmedel handlar det dessutom om min trovärdighet som företagare.
1. Norovirus tillhör familjen Calicivirus och orsakar vinterkräksjuka. Det är mycket smittsamt och det kan räcka med några få viruspartiklar för att du ska bli sjuk. Även om du känner dig frisk kan du sprida virus från kontakt med sjuka människor. Magsjukan slår till mellan 12 och 48 timmar efter smittotillfället.
En församling i en liten by hade haft försäljning och auktion. Två dagar efteråt hade 90 personer insjuknat i vinterkräksjuka. Efter smittspårning kom man fram till att den troliga smittkällan var en person som gjorde i ordning ost- och korvfrallor till tillställningen och hade en dotter hemma som var sjuk.
2. Campylobacter är särskilt vanligt i färskt kycklingkött och något att vara extra vaksam på för oss på landet som har egna höns. Kom ihåg att tvätta händerna när du varit hos hönsen. Den är mycket smittsam och det kan räcka med stänk eller kontakt med smittat kött för att även andra matvaror ska bli hälsofarliga. Campylobacter är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka från livsmedel. Och inkubationstiden är ett till tre dygn, men kan vara betydligt längre.
3. Clostridium perfringens är också en vanlig orsak till magsjuka. Den är allmänt förekommande i jord och i tarmarna på varmblodiga djur. Den är inte lika smittsam som de ovanstående patogenerna utan drabbar främst mat som förvaras i rumstemperatur där den kan föröka sig. Den är extra lömsk eftersom den bildar sporer som överlever tillagning av maten. Symptomen visar sig två till sex dagar efter smittan.
4. Staphylococcus aureus är en bakterie som bildar värmetåliga gifter när den växer till sig i livsmedel. Staphylococcus aureus finns på huden, i näsan och i sår hos både människor och djur. Giftet bildas när smittad mat förvaras över kylskåpstemperatur – och har det bildats går det inte att få bort genom uppvärmning. Akut magsjuka slår till en till sex timmar efter att du fått i dig giftet.
På ett flyg från Tokyo till Paris den 3 februari 1975 serverades passagerarna frukost som bestod av skinka och omelett. Efter en timma blev de första passagerarna sjuka med diarréer och kräkningar. Instängda i planet blev 196 personer akut magsjuka och efter landning fick 143 personer föras till sjukhus. Smittspårningen pekade på den kock som gjorde maten och som hade små sår infekterade med Staphylococcus aureus på händerna.
5. Ehec är en bakterie som kan finnas i tarmen på infekterade idisslare som kor utan att de visar några symptom. Genom kontakt kan smittan överföras till livsmedel som köttfärs, hamburgare och korv. Den har också hittats i frukt och grönsaker som troligtvis smittats av förorenat vatten eller gödsel. Ehec har en inkubationstid på runt tio timmar innan de första symptomen, men är lite lömsk eftersom alla inte blir sjuka. En del kan vara smittbärare utan att få några symptom.
6. Yersinia är en grupp bakterier som har förmågan att föröka sig bra även i kylskåp. Den är vanligt förkommande hos grisar som själva kan vara symptomfria. Smittan kan också finnas på grönsaker men det är rått fläskkött som är den vanligaste smittkällan och det bör därför inte komma i kontakt med mat som är färdig att ätas. Det kan ta upp till en dryg vecka innan man insjuknar – så det är sällan självklart vad som orsakat smittan.
Det här är några vanliga orsaker till magsjuka men det finns många fler. Och en så enkel åtgärd som att tvätta händerna innan man hanterar mat minskar riskerna betydligt. Hundra procentigt säker kan man aldrig vara men en noggrann handtvätt minskar mängden smittämnen radikalt och oftast räcker det för att nå ner till en nivå som kroppens eget immunförsvar kan hantera.
